Kortvarig flerformsmobilitet sänker tröskeln för internationalisering
Finländska högskolestuderande har deltagit i internationella utbytesprogram i flera decennier. Trots att antalet studerande har ökat har mobiliteten minskat under de senaste drygt tio åren, och särskilt de långvariga studerandeutbytena har blivit mindre vanliga. Däremot har antalet kortvariga utlandsperioder inom flerformsmobilitet ökat.
Utbildningsstyrelsens utredning ger en lägesbild av omfattningen, fördelarna och genomslagskraften hos kortvarig flerformsmobilitet för studerande. Utredningen bygger på statistik- och enkätmaterial samt intervjuer med högskolestuderande. Utredningen har tagits fram för Utbildningsstyrelsen av Åbo universitet.
Kortvariga perioder kompletterar traditionella långvariga utbytesstudier
Enligt utredningen är högskolestuderande allt oftare intresserade av korta och flexibelt genomförda utlandsperioder i stället för långvariga utbyten. Utredningens resultat visar dock att kortvarig mobilitet inte bara är ett alternativ till längre utbytesperioder, utan också ett attraktivt alternativ i sig. Den vanligaste anledningen till att delta i ett kortvarigt utbyte eller en kortvarig praktikperiod är intresset för periodens innehåll. För många erbjuder en kortvarig period också en möjlighet att delta i ett utbyte som genomförs som flerformsmobilitet eller pröva på internationell mobilitet innan de binder sig till en längre utlandsvistelse.
Valet av en kortvarig mobilitetsperiod framför en längre påverkas också av praktiska faktorer, såsom livssituation och ekonomiska möjligheter. Kortare perioder kan därför avsevärt sänka tröskeln för att delta i internationell mobilitet.
Bland dem som deltagit i studentutbyte framhävdes intresset för periodens innehåll och viljan att pröva en kortare period. För dem som deltagit i praktik utomlands var det däremot ofta det faktum att perioden ingick i examenskraven som styrde valet av en kortvarig utlandsvistelse.
Resultaten visar att deltagandet i kortvarig mobilitet inte är jämnt fördelat bland de studerande. Deltagandet är vanligast bland yngre åldersgrupper och bland personer som avlagt en lägre yrkeshögskoleexamen. Skillnaderna mellan olika utbildningsområden är särskilt stora vid yrkeshögskolorna, medan kortvarig mobilitet vid universiteten överlag är mindre vanlig som en del av examen.
Positiva erfarenheter av kortvarig mobilitet
Nästan 99 procent av dem som deltog i kortvarig Erasmus+-mobilitet 2021–2025 bedömde att de hade haft nytta av perioden. Andelen motsvarar till stor del de bedömningar som gjorts av nyttan med långvariga Erasmus+-perioder. De studerande upplevde särskilt att deras kulturella lärande och interaktionsfärdigheter hade utvecklats. Majoriteten av respondenterna uppgav också att de blivit bättre på att arbeta i team, hantera utmanande situationer samt organisera och planera sitt eget lärande.
Resultaten tyder på att nyttan med kortvarig mobilitet inte begränsas enbart till internationell erfarenhet, utan också omfattar allmänna färdigheter som behövs i studierna och arbetslivet.
En jämförelse mellan kort- och långvariga perioder visar att kortvarig mobilitet inte kan betraktas som en sämre version av ett långvarigt utbyte. De upplevda fördelarna när det gäller interkulturell kompetens och öppenhet är i stort sett lika stora i båda fallen. Längre perioder verkar däremot särskilt stärka färdigheter som är viktiga för internationellt arbete samt bidra till tydligare karriärmål och bättre anställbarhet. I intervjuerna beskrev vissa studerande hur ett kortvarigt utbyte hade fungerat som en språngbräda till en längre utlandsvistelse. Erfarenheterna ökade självsäkerheten och uppmuntrade dem att ansöka om utbyte under en termin eller ett helt läsår.
Samtidigt lyfte de studerande fram utmaningar som gällde tidsplanering, innehåll och praktiska arrangemang. Utifrån utredningen finns det skäl att överväga lösningar som gör internationell kortvarig mobilitet och de möjligheter den erbjuder tillgängliga för fler, samtidigt som principerna för hållbar utveckling beaktas.
Utbildningsstyrelsen främjar internationaliseringen av det finländska samhället
Utbildningsstyrelsen erbjuder tjänster som stöder läroanstalters och organisationers internationalisering och internationella samarbete. Vi stöder högskolornas internationella samarbete bland annat genom att implementera finansieringsprogram för internationellt samarbete och mobilitet samt stipendieprogram för enskilda personer.
De finländska högskolorna har tillsammans med intressentgrupper utarbetat rekommendationer 2025 för att öka den internationella mobiliteten. Rekommendationerna gäller särskilt utlandsperioder som ingår i högskoleexamen.
Mer information:
Mari Pohjola, ledande sakkunnig, internationellt högskolesamarbete, fornamn.efternamn [at] oph.fi (fornamn[dot]efternamn[at]oph[dot]fi), +358 29 5331746