Samarbete mellan högskolor, städer och arbetsgivare syftar till att förankra internationella experter i Finland
Vid Yrkeshögskolan i Uleåborg upptäckte man för en tid sedan att antalet internationella examensstuderande hade tiofaldigats under fem år. De var redan omkring sexhundra.
”Landskapet och lägesbilden förändrades på en gång”, beskriver Sami Niemelä, överlärare och utvecklingschef.
Förändringen var i sig ingen överraskning, utan man hade strävat efter att uppnå den genom att öka antalet examensprogram på engelska. Samtidigt söker sig finländska studerande, som tidigare varit majoriteten i engelskspråkiga program, till finskspråkiga program.
I Uleåborg hade man erbjudit SIMHE-tjänster för att stödja högutbildade invandrare sedan länge, och nu när det fanns fler internationella studerande än tidigare kunde man utöka de bekanta programmen och nätverken som bildats i samband med dem. Syftet är att man genom goda förbindelser till Uleåborgs stad, näringslivet och andra läroanstalter ska få de som kommit till Uleåborg att stanna kvar i regionen – eller åtminstone i Finland.
”Detta är en flyttbenägen grupp, och det vore bra att förankra dem hit ”, säger Niemelä.
Man strävar efter förankring till exempel genom att betjäna hela familjer, eftersom många internationella studerande har med sig partner och barn. Tillsammans med staden presenteras nuvarande och framtida boendelösningar för dem, man söker utbildningsvägar för deras partner och ger råd om att starta företag.
Studerande har erbjudits tillfällen att träffa arbetsgivare i området. Uleåborgs stad har också öppnat BusinessAsema, som erbjuder tjänster för arbetsgivare och arbetssökande under samma tak. SIMHE-tjänsterna har varit en del av BusinessAsemas partnernätverk nästan från början, redan i fem år.
På BusinessAsema finns också International House Oulu, som samlar tjänster för invandrare, internationella personer som planerar att flytta till Uleåborg samt företag under ett och samma tak.
”Arbetslivssamarbetet under studierna och integrationen i samhället är saker som gör att vi kan binda internationella studerande hit för att vara en del av detta samhälle och stödja att företagen i fortsättningen kan växa”, säger BusinessOulus servicechef Tuija Karppila.
Kompetensvägar med språkstöd i huvudstadsregionen
SIMHE-verksamheten finns över hela Finland och behoven varierar något mellan olika regioner. I huvudstadsregionen finns till exempel många högutbildade personer som är födda utomlands, och å andra sidan finns det sektorer med brist på arbetskraft.
Högskolorna i regionen har därför inlett ett gemensamt EU-finansierat projekt för att främja kompetensvägar med språkstöd. Vid Helsingfors universitet fokuserar man på småbarnspedagogik: internationella experter genomgår examensstudier i småbarnspedagogik och finska.
"Inom småbarnspedagogiken råder en skrikande brist på kompetent arbetskraft och å andra sidan ett behov av större mångfald bland personalen för att anpassa sig till stadsinvånarnas mångfald", säger Rebekka Nylund, expert vid Helsingfors universitet.
Även Aalto-universitetet och yrkeshögskolan Metropolia deltar i projektet. På Aalto-universitetet lär sig internationella studerande inom den tekniska sektorn finska som en del av sina studier och på Metropolia genomför studerande i projektet första årets socionomstudier i småbarnspedagogik. Metropolia erbjuder dessutom sysselsättningsfrämjande utbildningar inom företagsekonomi för experter inom personaladministration och marknadsföring, som många är arbetslösa.
Sektorerna med brist på arbetskraft identifierades tillsammans med städerna.
”Det kan vara utmanande att komma in i universitetsvärlden, även om man har högskolebehörighet, tidigare studier eller till och med en examen”, säger Nylund.
Samarbete är viktigt för att experter och arbetsplatser ska mötas
Rebekka Nylund tror att samarbete mellan högskolor och städer kommer att bli allt viktigare i framtiden. I huvudstadsregionen träffar högskolorna kommunerna Esbo, Helsingfors och Vanda fyra gånger om året för att diskutera teman kring integration av internationella experter, berättar Nylund.
Samarbetets betydelse betonas också av Jannika Leinonen, expert på internationell rekrytering på BusinessOulu.
”En öppen och proaktiv dialog mellan företag, läroanstalter och staden är väsentlig.”
I Uleåborg förs diskussioner till exempel inom ramen för BusinessAsema: i dess partnernätverk träffas ett tiotal organisationer regelbundet, och samtidigt kan kunskap delas med låg tröskel.
Uleåborgs yrkeshögskola har dessutom tagit ansvar för en kommunikationskampanj, där arbetsgivarna får veta vad det innebär att rekrytera internationella experter och vad det inte innebär.
”Företaget behöver till exempel inte byta språk till engelska direkt när den första internationella experten rekryteras”, säger Niemelä.
BusinessOulu: Nu råder ett utmanande sysselsättningsläge
Tuija Karppila säger att situationen på arbetsmarknaden just nu är utmanande.
"För närvarande råder inte samma brist på experter såsom för några år sedan. Det finns toppexperter som söker arbete, och internationella experter befinner sig i en ännu mer utmanande situation än finländarna."
Antagandet är emellertid att när ekonomin åter börjar växa kan bristen på arbetskraft snart bli vardag igen.
”En del företag har förstått det och de arbetar redan nu proaktivt”, säger Karppila.
Hon anser att vi nu befinner oss i ett mellanstadium, då det är en bra tid för företag att börja förbereda sig inför framtiden.
”Tillgången på kompetent arbetskraft kommer att vara ett hinder för affärsverksamhetens utveckling, både i Finland och i Uleåborgsregionen, om inget förberedande arbete görs.”
Jannika Leinonen tipsar om att ett utmärkt sätt att vänja sig vid en mer internationell arbetsplats skulle vara att erbjuda en praktikplats för en internationell studerande.
Nationellt samarbete är också viktigt
För Sami Niemelä är det tydligt att det i framtiden inte kommer att finnas experter för alla företag eller den offentliga sektorn bland infödda finländare. De företag som nu börjar internationaliseras har ett försprång när en allt större del av arbetskraften inom några år kommer att vara internationell.
”Även i Norden finns det exempel på att man genom att göra denna förändring skickligt och genomtänkt kan höja landets välbefinnande”, säger Niemelä.
Den offentliga sektorn kunde vara en förebild.
”Det skulle inte störa mig om det fanns fler människor med internationell bakgrund i vår SIMHE-styrgrupp, ministerierna och även i Utbildningsstyrelsen”, säger han.
Niemelä och Nylund tackar Utbildningsstyrelsen för att den samordnar SIMHE-styrgruppens aktiviteter. Styrgruppen delar med sig av kunskap och klargör lägesbilden.
”Vi hör vad som händer i lagstiftningen och i Utbildningsstyrelsen på detta område”, säger Rebekka Nylund. ”Samtidigt kan man berätta om vad högskolorna tycker borde hända.”
En av Nylunds önskningar är att förberedande studier någon gång i framtiden skulle överföras till universitetens utbildningsansvar, vilket skulle ge ett stabilare finansiellt stöd. För närvarande bedrivs arbetet med projektfinansiering.
”Den här verksamheten kräver långsiktighet och systematik.”
Text: Esa Salminen