Skolornas arbete med att främja välbefinnande har återhämtat sig från pandemins effekter, men utvecklingsbehov kvarstår

Av den färska TEAviisari-datainsamlingen framgår att det har skett en positiv utveckling i skolornas arbete med att främja välbefinnande och hälsa jämfört med läget för två år sedan. Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomförde datainsamlingen hösten 2025. Motsvarande datainsamling inom den grundläggande utbildningen genomfördes senast år 2023.

– Det är glädjande att skolornas arbete för välbefinnande är tillbaka på nivån före coronaåren och i vissa avseenden till och med har förbättrats ytterligare. Samtidigt finns det förstås fortfarande mycket att utveckla, säger Kirsi Wiss, projektchef vid THL.

Datainsamlingen som nu publiceras ger skolorna verktyg för ledning genom information. Resultaten anknyter till resultaten från enkäten Hälsa i skolan, eftersom en fungerande skolgemenskap har en stor inverkan även på elevernas upplevda välbefinnande. Det är rektorerna som svarar på TEAviisari-datainsamlingen, oftast tillsammans med personalen i skolans elevvårdsgrupp. Eleverna svarar på enkäten Hälsa i skolan.

Elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet i planeringen av skolvardagen ökar samhörigheten

Det har blivit vanligare att eleverna och vårdnadshavarna deltar i planeringen, anordnandet och utvärderingen av skolans verksamhet, men elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet behöver fortfarande stärkas. Även om vårdnadshavarnas och elevernas delaktighet anses vara en central del av den gemensamma elevvården, rapporterade bara var femte skola (20 %) att de deltar i elevvårdsgruppens arbete. Elevvårdsgrupperna ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av elevvården.

Den lagstridiga behandlingen av ärenden som gäller en enskild elev i elevvårdsgrupperna har minskat. Trots det behandlade elevvårdsgrupperna fortfarande i ungefär två av fem skolor (40–42 %) en enskild elevs behov av individuell elevvård eller stöd för lärande och skolgång, och hur stödet ska ordnas. Nästan en tredjedel av skolorna (28 %) rapporterade att elevvårdsgrupperna hade gått igenom klassernas situation utifrån enskilda elever.

– Elevvårdsgrupperna ska behandla ärenden lagenligt på allmän och gemensam nivå. På så sätt kan hela gemenskapens välbefinnande stärkas och eleverna och vårdnadshavarna ges möjlighet att vara ordinarie medlemmar i elevvårdsgruppen. Det vore viktigt att delaktiggöra eleverna och vårdnadshavarna redan i planeringsskedet när skolans verksamhetsmodeller och praxis utarbetas, konstaterar Tanja Väänänen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

I samband med granskningen av skolmiljöns sundhet och trygghet samt välbefinnandet i skolgemenskapen hade bara drygt hälften av skolorna (51 %) gått igenom förebyggandet av mobbning, våld och trakasserier. Utöver de fysiska förhållandena vore det bra att vid granskningen i större utsträckning också gå igenom frågor som gäller välbefinnandet i skolgemenskapen. 

Ordningsreglerna har uppdaterats i fråga om användningen av mobila enheter under skoldagen

Över hälften av skolorna (59 %) hade uppdaterat eller behandlat sina ordningsregler tillsammans med vårdnadshavarna och största delen (86 %) tillsammans med eleverna. I den föregående datainsamlingen (2023) ställdes frågan något annorlunda: skolorna fick svara på om vårdnadshavarna och eleverna hade deltagit i utarbetandet eller uppdateringen av ordningsreglerna. Då uppgav knappt en fjärdedel av skolorna (24 %) att vårdnadshavarna hade deltagit och tre av fem skolor (60 %) att eleverna hade deltagit. 

Vårdnadshavarnas och elevernas delaktighet i uppdateringen och behandlingen av ordningsreglerna har sannolikt ökat till följd av den reviderade lagen om grundläggande utbildning och förbudet mot användning av mobila enheter under lektionerna, som trädde i kraft den 1 augusti 2025. Förbudet förutsatte att utbildningsanordnarna uppdaterade sina ordningsregler.

I den senaste TEAviisari-datainsamlingen ställdes också frågor om användningen av mobila enheter: De flesta skolorna med årskurs 1–6 förbjuder användning av mobila enheter under tid utanför undervisningen (95 %), medan mindre än hälften av skolorna med årskurs 7–9 (44 %) förbjuder sådan användning.  

Samtidigt hade skolorna utökat insatserna för att öka den fysiska aktiviteten, och nästan alla skolor (96 %) utnyttjade fysisk aktivitet och aktiverande lärande i samband med undervisningen. Fortfarande kan man i bara hälften av skolorna (50 %) använda Move!-resultaten vid de omfattande hälsoundersökningarna för alla eller nästan alla elever i årskurs 5. För elever i årskurs 8 gäller detta bara i en dryg tredjedel av skolorna (36 %).

Från och med den 1 augusti 2026 blir det obligatoriskt att främja en fysiskt aktiv livsstil inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Målet är att stärka barns och ungas välbefinnande, deras förutsättningar för lärande och själva lärandet samt den fysiska aktivitetens betydelse som en övergripande livskompetens. 

Elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet i plareningen av skolmåltiderna stärks 

Elevernas deltagande i planeringen av skolmåltiderna hade blivit vanligare: eleverna deltog i planeringen i 77 procent av skolorna, jämfört med 73 procent för ett par år sedan. 

– Utvecklingen går i rätt riktning, men det vore viktigt att eleverna och vårdnadshavarna ännu oftare får vara med och planera skolmåltiderna. När eleverna kan påverka upplevs måltiderna som mer meningsfulla, och då äter också fler elever av maten. Det här stöder direkt elevernas ork och bidrar till en smidig skoldag, säger Marjaana Manninen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Bara något fler än var tionde skola (13 %) följer rekommendationen för skolbespisningen. 

– Rekommendationen för skolbespisningen gäller inte bara matens näringsmässiga kvalitet, utan också att skolmåltiderna ordnas på ett ändamålsenligt sätt, till exempel att eleverna har tillräckligt med tid att äta och att måltidsmiljön är god. Skolbespisningen är en del av den verksamhetskultur enligt läroplanen som främjar hela skolgemenskapens välbefinnande samt av skoldagens pedagogiska helhet och struktur. 

År 2025 svarade 95 procent av skolorna i Fastlandsfinland på TEAviisari-datainsamlingen. De kommunspecifika uppgifterna finns i webbtjänsten TEAviisari. I tjänsten visas också skolspecifika uppgifter om skolan har gett tillstånd till att uppgifterna publiceras.

Mer information

• undervisningsråd Tanja Väänänen (elevvård och välbefinnande), Utbildningsstyrelsen, tanja.vaananen [at] oph.fi  
• undervisningsråd Christine Söderek (svenskspråkiga frågor om elevvård och välbefinnande), Utbildningsstyrelsen, christine.soderek [at] oph.fi  
• undervisningsråd Marjaana Manninen (skolbespisning och välbefinnande), Utbildningsstyrelsen, marjaana.manninen [at] oph.fi (marjaana[dot]manninen[at]oph[dot]fi)
• projektchef Kirsi Wiss (datainsamlingen), THL, kirsi.wiss [at] thl.fi (kirsi[dot]wiss[at]thl[dot]fi)