Välkommen att ta del av Utbildningsstyrelsens hållbarhetsrapport för år 2023! I rapporten beskriver vi vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv samt utgående från våra egna mål med koppling till FN:s mål för hållbar utveckling.

Pojken står med ryggen mot kameran och använder en surfplatta för att fotografera skogen.
Foto: Getty Images | Tiina&Geir

I den här rapporten har vi samlat exempel på våra åtgärder för att främja hållbar utveckling inom vårt verksamhetsområde och i egenskap av myndighet.

Hållbarhet är en av Utbildningsstyrelsens grundläggande principer när det kommer till utvecklingen av vårt verksamhetsområde och vår verksamhet som myndighet. Arbetet med att främja hållbar utveckling inom småbarnspedagogik, utbildning och internationalisering och inom våra egen verksamhet koordineras av en Agenda 2030-arbetsgrupp sedan 2021. 

I början av 2023 organiserade vi våra åtgärder för hållbar utveckling så att Agenda 2030-arbetsgruppen fick i uppgift att utveckla och rapportera om vår verksamhet för att främja hållbar utveckling. Koordineringen av åtgärder för att främja hållbar utveckling inom småbarnspedagogik, utbildning och internationalisering är en del av vårt arbete för att uppnå våra resultatmål. 

I den här rapporten avser vi med fotavtryck Utbildningsstyrelsens inverkan på miljön som myndighet (bland annat miljöpåverkan hos resor och upphandlingar) samt personalens välbefinnande och vårt ekonomiska ansvar. Med handavtryck avser vi hur vi påverkar verksamhetsområdet och samhället genom vår normstyrning och utveckling av småbarnspedagogik, utbildning och internationalisering; till exempel hur småbarnspedagogiken bidrar till förståelsen av en ekologisk livsstil. 

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi stärker kunskaper och färdigheter i anknytning till hållbar utveckling på olika utbildningsstadier, inom småbarnspedagogiken och inom kontinuerligt lärande.

Utbildningsstyrelsens viktigaste uppgift är att främja och garantera högklassig och jämlik utbildning för alla. 

Genom vår normstyrning har vi säkerställt att hållbar utveckling är en del av lärstigen från småbarnspedagogiken till andra stadiet. I grunderna för planen för småbarnspedagogik, grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och grunderna för gymnasiets läroplan samt examensgrunderna inom yrkesutbildningen behandlas hållbar utveckling utgående från barnets, elevens eller den studerandes ålder och förutsättningar. Vid revidering av grunderna beaktas förändringar i verksamhetsmiljön och framtida kompetensbehov. Mål för lärandet när det gäller hållbar utveckling är även en del av grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete. 

Exempel på våra hållbarhetsåtgärder år 2023 

  • Vi publicerade kriterier för god handledning inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen för att stödja kvaliteten och likvärdigheten inom handledningen av barn och unga samt beakta den ökade betydelsen av handledning till följd av den utvidgade läroplikten.
  • Vi beredde nationella kompetensmärken för grundläggande färdigheter som kan användas av vuxna för att synliggöra det egna kunnandet. Märkena kan användas i arbetslivet och när man ansöker till utbildning.  Kompetensmärkenas teman en hållbar framtid, miljöansvar i hemmet och att verka i samhället har koppling till hållbarhetskompetens.
  • Vi samarbetade med intressegrupper för att införliva kunnande inom vindkrafts- och ackumulatorteknik i grunderna för yrkesinriktade examina och skapa möjliga utbildningsvägar. Vi inledde arbetet med att på ett ännu mer systematiskt sätt införliva det kunnande som krävs för hållbar utveckling och en grön omställning i grunderna för yrkesinriktade examina.
  • Vi har uppdaterat Handboken för hållbar framtid som publicerats på vår webbplats. Handboken innehåller information och tillvägagångssätt för utveckling av lärandet, verksamhetskulturen och tillvägagångssätten i vardagen inom småbarnspedagogik och utbildning.     
Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi säkerställer att elever och studerande har tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller arbete. Vi stöder undervisning, handledning och utveckling i anknytning till miljökompetens.

I målen för den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet ingår att främja elevernas och de studerandes arbetslivs- och företagarkunnande. Inom den grundläggande utbildningen får eleverna erfarenheter som bland annat hjälper dem att inse betydelsen av arbete och företagsamhet och deras eget ansvar som medlemmar i gemenskapen och samhället. 

I grunderna för gymnasiets läroplan står det att den studerande ska ha möjlighet att utveckla sina färdigheter för fortsatta studier samt sitt arbetslivs- och företagarkunnande i mångsidiga studiemiljöer, som bland annat stöder den studerandes studiemotivation och hjälper hen att hitta sina styrkor och möjligheter med tanke på arbetslivet. 

Examensgrunderna inom yrkesutbildningen utarbetas i samarbete med företrädare för arbetslivet för att säkerställa att examinas innehåll och kunnandet är aktuellt och motsvarar behoven i arbetslivet. I yrkesinriktade grundexamina ingår separata examensdelar med fokus på företagarkunnande. 

Vi minskar glappet mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft genom utbildning, inte enbart idag utan även i framtiden genom att förutse behovet av arbetskraft, kunnande och utbildning.

Prognostiseringsforum för kunnande (PFK) vid Utbildningsstyrelsen utgörs av flera hundra sakkunniga inom olika sektorer i samhället och arbetslivet som kartlägger framtida förändringar och deras inverkan på behovet av arbetskraft, kunnande och utbildning. Bland de många förändringskrafterna är miljöpåverkan, den gröna omställningen och ramvillkoren för hållbar utveckling centrala. Utbildningsstyrelsen producerar med hjälp av PFK ny kunskap och nya perspektiv på framtidens värld, som även används av intressegrupper inom småbarnspedagogik och utbildning i hela landet. 

Utbildningsstyrelsens funktion Study in Finland lockar internationella högskolestuderande till Finland med hjälp av digital marknadsföring och i nationellt samarbete med högskolorna.

Exempel på våra hållbarhetsåtgärder år 2023

  • Med stöd av Prognostiseringsforum för kunnande skapade vi prognoser för framtiden genom att förutse behovet av arbetskraft, kunnande och utbildning med olika tidshorisonter fram till år 2040. Vi producerade flera informationstjänsthelheter och rapporter där arbetskrafts- och kompetensbehoven inom hållbar utveckling och ansvarsfullhet lyftes fram. Ett av huvudbudskapen i rapporten ”Laaja-alainen osaaminen 2030-luvulla” var att kompetens i anslutning till digitalisering och hållbarhet kommer att vara central i arbetslivet i framtiden oberoende av bransch. Den branschspecifika webbrapporten ”Ammattialakohtaiset osaamistarpeiden muutokset vuoteen 2030” vittnar till exempel om att framtidens lärare och handledare kommer att behöva kunnande inom hållbarhetsfostran och mångkultur, färdigheter i att handleda för barn och grupper med mångkulturell bakgrund samt kompetens i att förebygga extremism och radikalisering.
  • Vi koordinerade ett arbetslivsnätverk för andra stadiet. Nätverkets mål är att stärka rollen för lärande i arbetet som en del av utbildningen, stödja och utveckla samarbetet mellan utbildningen på andra stadiet och arbetslivet samt främja dialog mellan utbildningen på andra stadiet och arbetslivet.
  • Utvecklingsnätverket för gymnasier (LUKE) som koordineras av Utbildningsstyrelsen främjar reformen av gymnasieutbildningen, förverkligandet av målen i gymnasielagstiftningen och genomförandet av läroplanerna som togs i bruk 2021. Nätverket genomför försök med och sprider tillvägagångssätt och verksamhetsmodeller med anknytning till gymnasiernas samarbete med högskolorna och arbetslivet samt internationalisering.
  • År 2023 var vi en kontaktinstans för OECD:s utvärdering ”VET and the green transition”. Vi stödde forskare vid OECD så att de kunde genomföra ett besök i Finland i september. Genom samarbetet stärkte vi kännedomen om yrkesutbildningen och den gröna omställningen inom yrkesutbildningen på ett internationellt plan. 
  • Vi genomförde ett omfattande utvecklingsprogrammet för hållbar utveckling och en grön omställning inom yrkesutbildningen under 2022–2023. 
  • Vi handledde och stödde tio statsunderstödsprojekt som beviljades finansiering 2021 och som riktar sig till yrkesutbildningsanordnarnas hållbarhetsarbete och utveckling av program för hållbar utveckling samt främjande av en försökskultur som bidrar en hållbar framtid, innovationer och pilotförsök med dessa. 
  • Vi deltog tillsammans med projektaktörerna och intressegrupper i arbetet med att skapa en färdplan för hållbarhet inom yrkesutbildningen. Arbetet med färdplanen koordinerades av projektet ”Sataedun VASKI – Vastuullinen ja kestävä ammatillinen koulutus” som beviljats finansiering av programmet. Färdplanen blev klar i slutet av 2023 och vi deltog i arbetet med att sprida information om färdplanen och förankra åtgärderna enligt färdplanen.
  • Inom ramen för åtgärdsprogrammet Talent Boost arbetade vi för att locka internationella högutbildade till Finland och vi förnyade varumärket Study in Finland, som bättre än tidigare tillgodoser behovet av att personerna stannar i Finland och får arbete. Study in Finland deltog även i arbetet med att utarbeta etiska principer (Code of Conduct) för högskolornas rekrytering av internationella studerande. 
Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi stärker kunskapen om hållbara levnadsvanor, klimatansvar och cirkulär ekonomi hos utbildningsaktörerna. Vi stärker kompetensen hos elever och studerande, lärare och andra utbildningsaktörer.

Utbildningsstyrelsen stöder utbildningsanordnarnas utvecklingsarbete på många olika sätt, bland annat med statsunderstöd. Vi beviljar finansiering i form av statsunderstöd för utvecklings- och försöksprojekt inom utbildning, med vilka man strävar efter att uppnå bestående förändringar och förbättringar. Finansieringen beviljas för teman som är viktiga och aktuella för samhället och utbildningen. Genom att rikta in finansieringen kan vi även stödja bland annat förändrade tillvägagångssätt.

Vi producerar information, handböcker och annat material för vår webbplats och olika publikationer samt läromedel med liten spridning till stöd för lärare och andra utbildningsaktörer. Dessutom ordnar vi webbinarier och utbildningar där lärande och kompetensutveckling inom hållbar utveckling är teman i enlighet med evenemangets karaktär.

Exempel på våra hållbarhetsåtgärder år 2023

  • På uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet utarbetade vi en utredning om nuläget och utvecklingsbehoven inom klimat- och hållbarhetsfostran. Dessutom lade vi fram åtgärdsförslag för att utveckla klimat- och hållbarhetsfostran inom framför allt den grundläggande utbildningen, men även på andra stadiet. Som utvecklingsåtgärder föreslogs bland annat att förtydliga begreppen, främja nationellt samarbete inom hållbarhetskompetens, stärka hållbarhetskompetens samt att satsa på forsknings- och innovationsverksamhet inom hållbar utveckling och produktion av läromedel med hög kvalitet.
  • Vi fortsatte att handleda och stödja statsunderstödsprojekt för klimat- och hållbarhetsfostran inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet genom att bland annat ordna webbinarier för projektaktörerna. År 2023 pågick totalt 76 statsunderstödsprojekt av detta slag och de fortsätter inpå 2024. 
  • Vi producerade den finskspråkiga podcastserien ”Intohimona oppiminen – kestävyyskasvatus” med åtta avsnitt, där vi intervjuade sakkunniga inom olika branscher och behandlade aktuella frågor. 
  • Under 2022–2023 koordinerade vi ett nationellt pilotprojekt om pedagogiska tillvägagångssätt som främjar demokratisk delaktighet och människorättsfostran inom den grundläggande utbildningen (DIOK). Under projektets gång har elevernas deltagande och påverkan i planeringen ökat och elevkårens verksamhet har utvecklats och blivit mångsidigare. Vi har bland annat utarbetat publikationen Goda tillvägagångssätt för att främja delaktighet i grundskolor samt ett informationspaket med modeller för skolornas demokrati- och människorättsfostran. 
  • Vi beviljade tio miljoner euro i projektbidrag till utbildningsanordnare för utveckling av stödet för lärande inom yrkesutbildningen och fem miljoner euro för utveckling av stödet för lärande inom gymnasieutbildningen. Syftet med projekten är att utveckla den personliga tillämpningen, identifiera stödbehoven, utveckla stödformerna och genomförandet av stödet, utöka personalens kompetens och intensifiera samarbetet, utveckla verksamhetsmodeller för att handleda de studerande till fortsatta studier och övergången till arbetslivet samt att stärka den gemensamma studerandevården. 
  • År 2023 stödde vi utbildning för personal inom småbarnspedagogik och undervisningssektorn med statsunderstöd genom att finansiera tolv projekt med hållbarhetskompetens som tema.  
Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi främjar målen för och genomförandet av hållbar utveckling med hjälp av internationellt samarbete och våra nätverk.    

Hållbar utveckling ligger till grunden för Utbildningsstyrelsens internationella verksamhet. Våra verktyg är nationella och internationella finansieringsinstrument samt aktivt medlemskap i omfattande samarbetsnätverk. Vi koordinerar internationella mobilitets-, sakkunnig- och samarbetsprogram inom vårt verksamhetsområde och ansvarar för genomförandet av Europeiska unionens program och nordiska program i Finland. Vi främjar internationalisering för organisationer och hjälper dem hitta lösningar på de globala utmaningar som vår sektor står inför genom olika samarbetsprojekt, sakkunnig- och nätverksarbete samt utbildningsexport.

Mål med anknytning till hållbar utveckling är också centrala inom våra internationella program, till exempel EU:s Erasmus+-program, där miljöansvar, inkludering, aktivt medborgarskap och digitalisering är centrala prioriteringar, samt programmet Nordplus, som drivs av den nordiska visionen om världens mest hållbara och integrerade område.

Exempel på våra hållbarhetsåtgärder år 2023

  • Vi utredde hur miljöansvar samt inkludering och mångfald förverkligas inom Erasmus+-samarbetsprojekt som koordineras av finländska aktörer samt hurdana idéer och inkluderandeinnovativa tillvägagångssätt som har uppkommit inom projekten. Resultaten presenteras i utredningen ”Pienestä kasvaa suurta yhdessä”. En central iakttagelse är betydelsen av små, konkreta steg för att skapa en uppfattning om ett vidare perspektiv.
  • Tyngdpunkterna i projektunderstöden för internationalisering inom gymnasieutbildningen, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt småbarnspedagogiken har härletts ur delhelhet 4.7 i Agenda 2030-målen, där man främjar kunskaper som behövs för till hållbar utveckling. Utöver omsorg om miljön betonas mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.
  • Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn FinCEED, som är en del av Utbildningsstyrelsen, stärkte genom sin verksamhet Finlands roll i lösningen av den globala krisen inom lärande och utnyttjandet av finländskt kunnande inom undervisningssektorns utvecklingssamarbete. År 2023 genomfördes 24 sakkunniguppdrag till stöd för utbildningsmyndigheternas och internationella aktörers verksamhet i partnerländerna inom bland annat småbarnspedagogik, lärarutbildning, yrkesutbildning, digitalt lärande och inkluderande utbildning. FinCEED var dessutom med och förberedde två regionala Team Europe-projekt i Afrika inom lärarutbildning och yrkesutbildning som finansierades av Europeiska kommissionen. Utbildningsstyrelsen har deltagit i genomförandet av projekten sedan början av 2024.
  • I den tredje ansökningsomgången för programmet Team Finland Knowledge, som fokuserar på högskolornas utbildnings- och mobilitetssamarbete, var målländerna och -regionerna Södra Afrika, Latinamerika, Indien och Sydostasien samt som en separat ansökningsomgång Ukraina. Totalt 33 projekt beviljades sammanlagt drygt två miljoner euro i finansiering. De finansierade projekten löser utmaningar inom hälsovårdsbranschen och utmaningar med koppling till en hållbar framtid samt utvecklar lärarutbildningen och de studerandes möjligheter att få arbete.
  • Genom det nya programmet Higher Education Partnership (HEP) stödde vi med utrikesministeriets medel för utvecklingssamarbete samarbetet inom högskolesektorn i Finland och utvecklingsländer med sammanlagt drygt sex miljoner euro. De sju finansierade projektens innehållsmässiga tyngdpunkter är lärarutbildning, klimatförändringen och cirkulär ekonomi samt matsäkerhet. Inom projekten utvecklar man till exempel utbildning i matsäkerhet i Nepal och användning av biogas som energikälla i Zambia, fortsätter samarbetet för att utveckla lärarutbildningen i Moçambique och främjar funktionshindrades delaktighet i utbildningen i Tanzania. Programmet fortsatte på samma sätt som det tidigare HEI ICI-programmet att lägga tonvikten på utveckling av innovativa undervisningsmetoder och distansundervisning.
  • Åtgärderna till stöd för utbildningssektorn i Ukraina och personer som flytt från Ukraina fortsatte. Det omfattande projektet ”EU4Skills: Better Skills for Modern Ukraine” till stöd för reformen av yrkesutbildningen i Ukraina slutfördes tillsammans med partnerländerna. Uppmärksamhet ägnades även i övrigt åt att stärka kapaciteten och utbildningssamarbetet mellan institutioner och åtgärder för att förbereda för återuppbyggnaden av utbildningssektorn. Mobilitet, stipendier och projektsamarbete inom utbildningssektorn i anslutning till stödet till Ukraina finansierades med nationella medel och genom EU:s Erasmus+- och Kreativa Europa-program, i synnerhet inom högskolesektorn men även genom projekt och samarbete inom ungdoms-, idrotts- och kultursektorn. 
Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi utgår från klimatansvar och en hållbar livsstil i all vår verksamhet. Vi lever som vi lär.

De största miljöeffekterna vid Utbildningsstyrelsen förorsakas av användningen av informations- och kommunikationsteknik, våra arbetslokaler och personalens tjänsteresor. Dessutom uppstår konsekvenser för miljön av trafiken till och från arbetet, användningen av papper, anskaffningar samt personalbespisning och servering under möten.

Genom att avstå från en våning förbättras vår lokaleffektivitet

Vi verkar i Senatfastigheters lokaler vid Hagnäskajen, där Utbildningsstyrelsen och våra fristående enheter har två hela våningar till vårt förfogande. Vi tog i bruk våra ombyggda och renoverade lokaler våren 2022. De trivsamma lokalerna där konsten spelar en framträdande roll möjliggör en god arbetsmiljö och vardag. Våra lokaler har även omfattande sopsorteringsmöjligheter och lamporna i de olika lokalerna släcks automatiskt när de inte används.

Efter coronaåren har vi arbetat i hybridform dels på kontoret, dels på distans, vilket har lett till att lokaleffektiviteten har legat långt från målen. Användningsgraden för våra lokaler uppgick till 58 procent efter ombyggnaden år 2019 före coronapandemin; i september 2022 uppgick användningsgraden till 15 procent. Vår lokaleffektivitet är 15,8 m2 per årsverke, jämfört med målet i statens verksamhetsstrategi, 10 m2 per årsverke. Med anledning av detta beslutade vi redan 2022 att avstå från en våning 1.12.2023, vilket gör att vår lokaleffektivitet når önskad nivå. 

Tjänsteresor utgör en stor del av vårt koldioxidavtryck

Vårt hybridarbete har minskat utsläppen från arbetsresor, men de anställdas tjänsteresor syns direkt i vårt koldioxidavtryck. Antalet tjänsteresor har ökat rejält sedan uppehållet under coronapandemin, men ligger ännu långt från nivån före pandemin. År 2023 var utsläppen från flygresor totalt 271 006 / CO2e Kg, vilket utgör en ökning på 43 procent jämfört med föregående år. År 2019 var utsläppen 450 937 / CO2e Kg.
 

ÅrTotalt antal kilometerUtsläpp från flygresor / CO2e KgFörändring jämfört med föregående år
2021267 740   25 592Utsläppen minskade med 56 procent
20222 208 923192 883Utsläppen ökade med 754 procent 
20233 161 435271 006Utsläppen ökade med 43 procent

 

Målet är att även i fortsättningen i enlighet med statens resestrategi och Utbildningsstyrelsens reseanvisning satsa på utsläppssnåla färdsätt och på att minska onödigt resande, till exempel genom att välja möten på distans. 

Vi strävar efter att välja det mest ekologiska alternativet vid varje upphandling 

Vår personalmatsal Restaurang Lasiranta, som även har hand om mötesserveringen, har utarbetat ett eget miljöprogram som tar hänsyn till såväl matens utsläpp som användning av inhemska råvaror. 

Vilka andra tjänster och produkter vi införskaffar har även en inverkan. Vi har bland annat minskat antalet broschyrer och annat material som delas ut vid tillställningar. 

I syfte att främja ekologiskt hållbara anskaffningar inledde Agenda 2030-arbetsgruppen och upphandlingsteamet ett samarbete år 2022. Den centrala tanken är att det är möjligt att försöka välja det mest ekologiska alternativet vid varje upphandling.

I den nationella upphandlingsstrategin fastställs riktlinjer och mål för upphandlingens ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet. Vi har utarbetat en egen handlingsplan för att främja dessa mål. Vid våra upphandlingar utnyttjar vi i hög grad Hansel Ab:s ramavtal och dynamiska upphandlingssystem. Hansel kräver ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar av sina leverantörer. Vid våra övriga konkurrensutsättningar utreder vi även hur hållbarhet kan främjas vid upphandlingen. Vid upphandlingarna år 2023 betonades ur detta perspektiv att man bör föredra distansmöten och avstå från utskrifter.

Personalens välbefinnande är en synlig del av vår sociala hållbarhet

Inom vår arbetsgemenskap har vi satsat på social hållbarhet genom åtgärder för att främja personalens välbefinnande och kunnande. År 2023 fortsatte programmet En bra arbetsplats med fokus på personalens välbefinnande, utveckling och ledarskap. Vi startade utbildningen VALOT – ett handledande och lärande arbetsgrepp, där hela personalen deltog. Målet var att skapa en gemensam förståelse, lära sig tillsammans och få praktiska verktyg för att förverkliga en handledande och lärande arbetskultur.


 

Tillbaka upp