Välkommen att ta del av Utbildningsstyrelsens hållbarhetsrapport för år 2024! I rapporten beskriver vi vår mångsidiga verksamhet utifrån de av FN:s globala mål för hållbar utveckling som vi valt och våra egna mål i anknytning till dem. I den här rapporten ger vi exempel på vad vi har gjort 2024 för att stärka hållbarheten inom vår sektor och hur vi som myndighet har agerat öppet, ansvarsfullt och effektivt tillsammans.
Luonnossa otettu kuva tarkentuu oikealta ilmestyviin kämmeniin, jotka on kuvattu sivusta. Kämmenissä on multaa, josta pistää esiin kolmilehtinen kasviverso.
Foto: sarayut Thaneerat / Getty Images

I december 2024 gav Statskontoret anvisningar om statsförvaltningens hållbarhetsrapportering (tidigare ansvarsrapportering) för att terminologin ska överensstämma med de europeiska och nationella bestämmelserna. Termen hållbarhet hänvisar starkare än ansvarsfullhet till att utveckla verksamheten i enlighet med hållbar utveckling, och målen för hållbar utveckling skapar en grund för hållbarhets- och ansvarsfullhetsarbetet i statsförvaltningens organisationer.

-> Statskontoret: Hållbarhetsrapportering i statsförvaltningen

År 2024 var det första verksamhetsåret för vår strategi samt resultatavtalet mellan undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen.

Ett av de fyra samhälleliga målen i vår strategi är att stärka välfärden, hållbarhetskompetensen och framtidstron. I undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens resultatavtal för 2024–2027 är ett av målen för bildningsförvaltningens verksamhet att stödja en förändring i kulturen för att uppnå hållbarhetsomställningen. Vårt resultatmål är att hållbarhetskompetensen och den ansvarsfulla verksamheten inom vår sektor och vårt ämbetsverk har stärkts. 

Bland målen i Agenda 2030 har vi valt fem mål som är kopplade till vår sektor och som vi kan påverka genom vår verksamhet, och vi har fastställt våra egna mål med anknytning till dem:

  • (4) God utbildning: Vi stärker lärandet och kompetensen inom hållbar utveckling på olika utbildningsstadier och inom småbarnspedagogiken samt i det kontinuerliga lärandet.
  • (8) Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt: Vi säkerställer tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller sysselsättning. Vi stöder undervisning, handledning och utvecklingsarbete med anknytning till grön kompetens.
  • (12) Hållbar konsumtion och produktion: Vi stärker ökad kunskap om hållbara levnadsvanor, klimatansvar och cirkulär ekonomi för utbildningsaktörerna. Vi stärker elevernas, lärarnas och andra utbildningsaktörers kompetens.
  • (17) Genomförande och globalt partnerskap: Vi deltar i internationellt samarbete och internationella nätverk samt stöder implementeringen av och partnerskapen inom hållbar utveckling genom vår verksamhet.
  • (13) Bekämpa klimatförändringarna: All vår verksamhet grundar sig på klimatansvar och hållbara levnadsvanor.

     
Dekorativ bild.

TI denna rapport berättar vi om Utbildningsstyrelsens hållbarhetsarbete genom dessa mål.

Med fotavtryck avser vi Utbildningsstyrelsens miljökonsekvenser som myndighet, dvs. exempelvis miljökonsekvenser som orsakas av resor och anskaffningar, samt det ekonomiska ansvaret. Med handavtryck avses däremot hur vi påverkar sektorn och samhället genom våra åtgärder för att styra och utveckla fostran, utbildning och internationalisering (t.ex. hur fostran stärker förståelsen av en ekologisk livsstil).

Arbetsgruppen Agenda 2030 har sedan 2021 koordinerat stärkandet av hållbar utveckling inom fostran, utbildning och internationalisering samt i vår egen verksamhet. Arbetsgruppen för hållbar utveckling, som tillsattes i början av 2025, fortsätter detta viktiga arbete under ledning av generaldirektör Minna Kelhä.

Mer information om Utbildningsstyrelsen

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi stärker lärandet och kompetensen inom hållbar utveckling på olika utbildningsstadier och inom småbarnspedagogiken samt i det kontinuerliga lärandet.

Att utveckla och säkerställa en högklassig och jämlik fostran och utbildning är vår kärnverksamhet.

Genom vår normstyrning har vi säkerställt att hållbar utveckling är en del av lärstigen från småbarnspedagogiken till andra stadiet. I planen för småbarnspedagogik, grunderna för förskoleundervisning, läroplanen för den grundläggande utbildningen, läroplanen för gymnasieutbildningen samt yrkesutbildningens examensgrunder granskas hållbar utveckling enligt elevens ålder och förutsättningar. När grunderna förnyas beaktas förändringar i verksamhetsmiljön och framtidens kompetensbehov. Målen för lärandet gällande hållbar utveckling ingår också i den grundläggande konstundervisningen och det fria bildningsarbetet samt i grunderna för läroplanerna för integrationsutbildningen och den grundläggande utbildningen för vuxna. Hållbar utveckling lyfts också fram i det nya webbläromaterialet för flerspråkig samhällsorientering.

Tjänsten eGrunder som vi förvaltar är Utbildningsstyrelsens officiella föreskriftssamling som innehåller alla riksomfattande grunder för läroplaner, examina och utbildningar från småbarnspedagogiken till andra stadiet och det fria bildningsarbetet.

Exempel på våra åtgärder för att stärka hållbarheten 2024

  • Vi deltog i undervisnings- och kulturministeriets framtidsarbete i grundskolan. Visionsarbetet infaller 2023–2025 och i det bedöms grundskolans utvecklingsbehov och vilka färdigheter utbildningen borde erbjuda för framtiden. Ett av de tre temana för framtidsarbetet är ekologisk och social hållbarhet. Samtidigt har arbetet Den grundläggande utbildningens framtid och utvecklande pågått vid Utbildningsstyrelsen. Detta arbete stöder framtidsarbetet i grundskolan som leds av ministeriet med tanke på läroplansgrunderna.
  • I reformen av examensgrunderna inom yrkesutbildningen beaktar vi allt mer de branschspecifika kompetenskraven för hållbar utveckling. Till exempel i grunderna för grundexamen i affärsverksamhet som trädde i kraft den 1 augusti 2024 stärks kompetensen inom företagsansvar och ansvarsfull affärsverksamhet samt utvecklingen av cirkulär ekonomi på ett mångsidigt sätt.
  • Vi började stärka den yrkeskompetens som krävs för den dubbla digitala och gröna omställningen och utvecklade sju nya valbara examensdelar som ska läggas till grunderna för yrkes- och specialyrkesexamen. Nya examensdelar är bland annat att främja den gröna omställningen, utveckla verksamheten inom cirkulär ekonomi och utnyttja artificiell intelligens i arbetsprocesserna. De nya examensdelarna inkluderas i examensgrunderna under åren 2025–2027.
  • Vi publicerade nationella kompetensmärken för grundläggande färdigheter och stödde läroanstalter för fritt bildningsarbete i att ta i bruk märkena. Med hjälp av kompetensmärken kan vuxna synliggöra sin kompetens till exempel i arbetslivet eller när de söker sig till utbildning. Det finns tre kompetensmärken med hållbarhetstema: en hållbar framtid, miljöansvar i hemmet och att verka i samhället.
  • Vi utvecklade eGrunder-tjänsten i fråga om lokala läroplaner och tillgången till information.
     

Läs mer om vår verksamhet 

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi säkerställer tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller sysselsättning. Vi stöder undervisning, handledning och utvecklingsarbete med anknytning till grön kompetens.

I målen i grunderna för den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning ingår att öka elevernas arbetslivs- och företagarkompetens.

Under den grundläggande utbildningen bekantar sig eleverna med arbetslivet. Då övar man på den  
medarbetarkompetens som behövs i arbetslivet samt stärker språk- och kommunikationsfärdigheterna. Inom gymnasieutbildningen kan studerande utveckla sina färdigheter för fortsatta studier samt sin arbetslivs- och företagarkompetens i mångsidiga lärmiljöer. Vi utvecklar också företagarfostran i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet med beaktande av ansvarsfullhetsmålen.

Examensgrunderna för yrkesutbildningen utarbetas tillsammans med representanter för arbetslivet för att säkerställa att examinas innehåll och kompetensen de ger är aktuella och motsvarar arbetslivets behov. I flera olika examina ingår examensdelar som stärker företagarkompetensen. I yrkesinriktade grundexamina stärks färdigheterna i att arbeta i ett företag och planera företagsverksamhet, och i yrkes- och specialyrkesexamina fokuserar kompetensen på att starta och utveckla företagsverksamhet. Med en yrkesexamen i företagande kan man skaffa sig färdigheter att arbeta som företagare inom olika branscher. 

Dessutom utvecklar vi utbildningen så att den motsvarar arbetslivet också genom att förutse framtidens arbetskrafts-, kompetens- och utbildningsbehov. År 2024 förvaltade vi fortfarande Prognostiseringsforum för kunnande (PFK) med flera hundra sakkunniga som sammankallats från olika sektorer i samhället och arbetslivet. Forumets uppgift var att kartlägga framtida förändringar och deras effekter på arbetskraftsbehovet, kompetensen och utbildningen. Med hjälp av PFK producerade vi ny information och nya synvinklar på framtidens värld. Prognostiseringsresultaten fokuserade på ekologiska effekter, den gröna omställningen och ramvillkoren för hållbar utveckling bland många olika katalysatorer. PFK:s verksamhetsperiod upphörde i slutet av 2024. Samarbetet inom prognostisering fortsätter år 2025 med alla intressegrupper på ett nytt sätt.

Exempel på våra åtgärder för att stärka hållbarheten 2024

  • Med stöd av Prognostiseringsforum för kunnande kartlade vi framtidens arbetskrafts-, kompetens- och utbildningsbehov på medellång och lång sikt. Vi producerade flera informationstjänstehelheter och rapporter där de allmänna arbetskrafts-, utbildnings- och kompetensbehoven lyftes fram. I statistiktjänsten Vipunen publicerade vi en prognostiseringsdel som ger årligen uppdaterade resultat om kompetensbehoven inom olika yrkesområden, utbildningsbehoven på lång sikt, matchningen mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft samt examensprognoserna. Enligt prognosresultaten är hållbarheten fortfarande ett av de mest växande omfattande kompetensbehoven. Särskilt mångkulturell kompetens och en övergripande förståelse för hållbar utveckling lyftes fram.
  • Vi deltog i utvecklandet av karriäruppföljningen inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen som koordinerades av undervisnings- och kulturministeriet. Arbetet fortsätter fram till slutet av 2026 och målet är att producera information för utbildningsanordnare, lärare och utbildningspolitiska aktörer om hur utbildningen motsvarar arbetsmarknadens behov och stöder de studerandes personliga och professionella utveckling.
  • Vi deltog i att utveckla den digitala tjänsten Kompetensstigen för kontinuerligt lärande som riktar sig till individer och som stöder elever i att identifiera sin kompetens och hitta lämpliga utbildnings- och karriärmöjligheter. Under 2024 skapades en kompetensprofil i tjänsten där eleven kan spara sina utbildnings- och kompetensuppgifter och utnyttja dem senare i livet.
  • Vi fungerar som kontaktinstans i OECD:s utredning VET and the green transition. Vi stödde OECD:s forskare i genomförandet av de intervjuer och annan datainsamling som behövdes för utredningen. Genom att samarbeta stärkte vi kännedomen om yrkesutbildning och dess gröna omställning på internationell nivå.
  • Vi startade projektet Opportunity-Driven Skills and VET in Africa i Afrika söder om Sahara tillsammans med Belgien, Frankrike och Tyskland. Målet med projektet är att utveckla yrkesutbildningen så att den bättre motsvarar arbetskraftsbehovet i synnerhet i de europeiska investeringarna i den gröna och digitala omställningen.
  • I vår expertroll stödde vi högskolornas SIMHE-verksamhet (Supporting Immigrants in Higher Education in Finland). Målet med SIMHE-tjänsterna är att göra processen för att identifiera och erkänna tidigare kunskaper hos högutbildade invandrare och personer med utländsk bakgrund smidigare och att handleda dem till högre utbildning, en färdig examen och sysselsättning på den finländska arbetsmarknaden nationellt och regionalt. År 2024 fokuserade SIMHE-samarbetsgruppen särskilt på att lyfta fram olika arbetslivsstigar och sprida god praxis i anknytning till högutbildade invandrares språkkunskaper. 
     

Läs mer om vår verksamhet

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi stärker ökad kunskap om hållbara levnadsvanor, klimatansvar och cirkulär ekonomi för utbildningsaktörerna. Vi stärker elevernas, lärarnas och andra utbildningsaktörers kompetens.

Vi stöder undervisnings- och utbildningsanordnares utvecklingsarbete på många olika sätt.

Vi beviljar statsunderstöd för undervisnings- och utbildningsanordnares utvecklings-, försöks- och startprojekt som syftar till bestående förändringar och förbättringar.

Vi producerar information, handböcker och annat material för webbplatsen samt olika publikationer och läromedel med liten spridning som stöd för lärarna och andra utbildningsaktörer. Dessutom ordnar vi webbinarier och utbildningar med temana lärande om hållbar utveckling och utvecklande av kompetensen enligt evenemangets karaktär.
 

Exempel på våra åtgärder för att stärka hållbarheten 2024

  • Under 2022–2024 finansierade vi utvecklingsprojekt för klimat- och hållbarhetsfostran för den grundläggande utbildningen och andra stadiet. Målet var att stödja en förändring i skolornas och läroanstalternas verksamhetskultur mot en mer ekologiskt hållbar livsstil och stärka elevernas kunskaper och färdigheter i att stävja klimatförändringen och anpassa sig till den samt deras attityder angående dessa teman. Vi ordnade ett seminarium för projektaktörerna samt tre webbinarier om klimat- och hållbarhetsfostran som var öppna för alla och där projektens resultat och goda praxis presenterades. Som en del av utvecklingsprojekten utarbetades en nationell färdplan för gymnasiernas hållbarhet.
  • Vi finansierade projektet Kartalla – på Kartan som inleddes 2024 och som förankrar den nationella färdplanen för hållbarhet inom yrkesutbildningen. Färdplanen utarbetades 2022–2023 i ett omfattande statsunderstödsprojekt där 61 utbildningsanordnare och intressentgrupper deltog. Projektet Kartalla – på Kartan stöder i synnerhet utbildningsanordnare som inleder sin hållbarhetsverksamhet och ordnar olika aktiviteter för att synliggöra och stödja hållbarhetsarbetet. Vi samarbetar aktivt med projektet.
  • Genom statsunderstöd finansierade vi sammanlagt 90 projekt med cirka 7,7 miljoner euro i utvecklingsprogrammet för stöd för lärande inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen.
  • Vi beredde det riksomfattande uppföljningssystemet för implementeringen av färdplanen för hållbarhet inom yrkesutbildningen som en del av det Erasmus+-finansierade EQAVET-projektet för kvalitetshantering inom yrkesutbildningen. Tillsammans med företrädare för utbildningsanordnarna utarbetade vi hållbarhetsindikatorer. År 2024 deltog sammanlagt 16 utbildningsanordnare i pilotprojektet för dessa. Arbetet fortsätter 2025, då indikatorerna färdigställs och ett nationellt uppföljningssystem byggs upp.
  • Inom sektorn för fostran och utbildning stödde vi implementeringen av likabehandlings- och jämställdhetsplaner från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Vi ordnade webbinarier och evenemang om likabehandlings- och jämställdhetsplanering. Vi utarbetade stödmaterial för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och började bereda en handbok för operativ jämställdhets- och likabehandlingsplanering inom den grundläggande utbildningen.
  • Säkerhetskompetensen och utvecklandet av den blev centrala behov inom fostran och utbildning 2024. Vi uppdaterade webbplatsen för stödmaterial som erbjuder utbildningsanordnare mallar för planering av den övergripande säkerheten, identifiering och förebyggande av risker samt samordning och ibruktagande av planerna. För att främja en verksamhetskultur som stöder välbefinnande, trygghet och delaktighet samlade vi in och delade forskningsdata och god praxis i samarbetsnätverken. Vi fortsatte också att stödja statsunderstödsprojekt på andra stadiet för att förebygga gängbildning och brottslighet bland unga samt utveckla kompetensen för välbefinnande och säkerhetskompetensen.
  • Vi publicerade en webbplats med stödmaterial för lärare och utbildningsanordnare där vi har samlat information, verktyg och exempel på hur man inom den grundläggande utbildningen kan stödja skolengagemang och ingripa i frånvaro.
  • Vi började bereda material som syftar till att stödja anordnare av småbarnspedagogik och utbildning i att använda artificiell intelligens i undervisningen och studierna. Vi säkerställde att materialet innehåller ett avsnitt om hållbar utveckling och om AI:s miljöaspekter.
  • Vi deltog i statens näringsdelegations arbetsgrupp som ansvarar för utarbetandet av de nationella näringsrekommendationerna. I enlighet med de nya rekommendationerna läggs växtbaserade maträtter och hälsosamma fettkällor till på skolornas matsedlar. Gemensamma måltider främjar gemenskap och välbefinnande. Hållbarare matval minskar koldioxidavtrycket och främjar miljöns välbefinnande.
  • Vi publicerade handboken Fyrklöver-modellen, vars syfte är att stödja anordnare av och läroanstalter för grundläggande konstundervisning i kvalitetsarbetet med nya pedagogiska kvalitetsindikatorer. Till den eftersträvade verksamhetskulturen inom den grundläggande konstundervisningen hör att beakta ekologisk hållbarhet i all verksamhet. I den grundläggande konstundervisningen skapar man en grund för en hållbar framtid och funderar på sätt att med konstnärliga medel undersöka företeelser i anknytning till den och tillsammans bygga en mer hållbar framtid i praktiken.
  • Vi uppdaterade artiklarna i den digitala publikationen Hållbar framtid och publicerade nya. Syftet med den digitala publikationen är att erbjuda information och stöd om hållbarhetens olika dimensioner och om hur de uppnås till sakkunniga och yrkespersoner inom sektorn för fostran och utbildning.
  • I Utbildningsstyrelsens och Finlands flyktinghjälps gemensamma projekt förnyade vi läromaterialet för flerspråkig samhällsorientering. I läromaterialet för utbildare i samhällsorientering och vuxna invandrare finns också innehåll om hållbar utveckling, såsom återvinning, hållbar konsumtion, mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet, kulturell mångfald, miljöskydd och bekämpning av klimatförändringen.
     

Läs mer om vår verksamhet 

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: Vi främjar målen för och implementeringen av hållbar utveckling genom internationellt samarbete och våra nätverk.

Hållbarhetsperspektiven är väldigt närvarande i vår internationella verksamhet. Våra verktyg är nationella och internationella finansieringsinstrument samt aktörskap i omfattande samarbetsnätverk. Vi samordnar utbildningssektorns internationella mobilitets-, expert- och samarbetsprogram samt ansvarar för implementeringen av Europeiska unionens program och nordiska program i Finland. Vi främjar organisationers internationalisering och lösningar på de globala utmaningarna inom vår sektor genom samarbetsprojekt, expert- och nätverksarbete samt utbildningsexport.

Programmen HEI ICI (Higher Education Institutions Institutional Cooperation Instrument) och HEP (Higher Education Partnership programme) som finansieras av utrikesministeriet och administreras av Utbildningsstyrelsen stöder samarbetet mellan den globala södern och finländska högskolor i att utveckla högskoleundervisningen och digitaliseringen. I programmen betonas utvecklingspolitiska teman, ansvarsteman samt målen i Agenda 2030. Huvudteman för HEI ICI-programmet som avslutades 2024 var miljöansvar, innovationer och utveckling av undervisningssektorn, medan HEP-programmet fokuserar på livsmedelstrygghet, miljöansvar/cirkulär ekonomi och utveckling av undervisningssektorn.

Hållbarhetsmålen står i centrum även i våra internationella program, såsom EU:s Erasmus+-program, som betonar miljöansvar, delaktighet, aktivt medborgarskap och digitalisering, samt i Nordplus-programmet, som styrs av den nordiska visionen om världens mest hållbara och integrerade region.

Exempel på våra åtgärder för att stärka hållbarheten 2024

  • Vi lyfte aktivt fram miljöansvarstemat i Erasmus+-programmet. Under året ordnade vi sammanlagt 13 evenemang om miljöansvar för alla Erasmus+-utbildningssektorer och Utbildningsstyrelsens personal. Dessutom lyftes ämnet fram i olika sektorers egna utbildningar och evenemang, såsom under internationaliseringsdagarna. Syftet med evenemangen var att stärka deltagarnas kunskaper och färdigheter inom miljöansvar samt att uppmuntra och stödja Erasmus+-projektaktörerna att genomföra projekt relaterade till detta tema. Vi uppmuntrade projektaktörerna att bland annat resa landvägen.
  • Utbildningsstyrelsens internationella handledningstjänster Eurodesk och Euroguidance ordnade ett evenemang för yrkespersoner inom handledningsbranschen med temat välbefinnande, hopp och framtid. Även det största internationella evenemanget inom handledningsbranschen IAEVG ordnades i Finland i slutet av 2024. Dessutom ordnade Euroguidance tillsammans med Jyväskylä universitet en internationell workshop om hur handledningstjänsterna kan påverka en hållbar framtid.
  • Tyngdpunkten för Nordplus-programmets alla sektorer under 2023–2024 var att öka utbildningssamarbetet för att uppnå en socialt hållbar framtid. I anslutning till temat ordnades webbinariet Nordplus for a greener future i internationellt samarbete.
  • Under ansökningsomgången 2024 för programmet Team Finland Knowledge (TFK), som fokuserar på utbildnings- och mobilitetssamarbete mellan högskolor, beviljade vi nästan två miljoner euro till 30 projekt som fokuserade på att utveckla den digitala undervisningen och lösa utmaningar gällande en hållbar framtid i södra Afrika, Latinamerika, Indien, Kina, Sydostasien och Ukraina. I projekten betonas bland annat förnybar energi, återställande av ekosystem och hållbar skogsvård samt skapas digitala lösningar för beredskap inför naturkatastrofer.
  • Vi stödde återuppbyggnaden av Ukraina med flera olika åtgärder: det tvååriga projektet Bridge2Skills som finansierades av utrikesministeriet och vars syfte var att utveckla yrkesutbildningen i Ukraina inleddes, vi samarbetade med myndigheterna för att utveckla gymnasieutbildningen i beredningen av Learning2gether2-projektet, FinCEED skickade en finländsk sakkunnig till Världsbankens team i Ukraina för sex månader, och Education Finland genomförde en företagskuvös för finländska och ukrainska undervisningsteknologiföretag. Målet med Team Finland Knowledge-programmets Ukraina-projekt är att öka resiliensen, den innovativa pedagogiken och delaktigheten i undervisningen samt även stödja återuppbyggnaden efter kriget. Dessutom stödde vi utbildningsmöjligheterna i Finland för personer som flytt från Ukraina till Finland.
  • Tillsammans med våra intressenter publicerade vi våra etiska riktlinjer för samverkan med partner i den globala södern. Riktlinjerna riktar sig till alla projekt som har partner från den globala södern. Syftet med riktlinjerna är att stärka jämlika och rättvisa partnerskap, och de stöder diskussionen om viktiga aspekter av projektplaneringen och genomförandet av projekten och ökar den gemensamma förståelsen och transparensen.
  • Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn FinCEED, som är underställt Utbildningsstyrelsen, stärkte genom sin verksamhet Finlands roll i att lösa den globala krisen för lärande och främja utnyttjandet av finländsk kompetens i utvecklingssamarbetet inom undervisningssektorn. Vi inledde genomförandet av två fleråriga projekt för utvecklingssamarbete som finansieras av Europeiska kommissionen. Målet med projekten är att utveckla lärarutbildningen, den utbildningspolitiska samordningen och den behovsbaserade yrkesutbildningen i länderna i Afrika söder om Sahara.

Läs mer om vår verksamhet

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens mål: All vår verksamhet grundar sig på klimatansvar och hållbara levnadsvanor.

Utbildningsstyrelsens viktigaste miljökonsekvenser orsakas av användningen av informations- och kommunikationsteknik, våra lokaler och tjänsteresor. Dessutom uppstår miljökonsekvenser av pendlingstrafiken, papperskonsumtion, anskaffningar samt personalmåltider och mötesservering.

Att avstå från kontorskvadrater ökar lokaleffektiviteten

Vi verkar i Senatfastigheters lokaler vid Hagnässtranden, där vi och våra fristående enheter använder två hela våningar. I december 2023 avstod vi från cirka 2 500 kontorskvadratmeter och uppnådde lokaleffektivitetsmålet enligt statens gemensamma lokalstrategi i förtid. I december 2024 beslöt vi att avstå från cirka 450 kontorskvadratmeter från och med 1.1.2026.

Dessutom fortsatte vi 2024 projektet för utveckling av gemensamma lokaler i samarbete med Senatfastigheter.

Tjänsteresor syns i vårt koldioxidavtryck

Hybridarbete har etablerats som arbetssätt hos oss, och det minskar utsläppen från pendlingsresor. Tjänsteresor syns dock direkt i vårt koldioxidavtryck.

Antalet tjänsteresor har ökat kraftigt efter coronauppehållet, men vi är fortfarande långt ifrån nivån före pandemin. År 2024 uppgick antalet flygkilometer till 3 278 765, dvs. 3,7 procent fler än året innan. Utsläppen från flygresor ökade däremot med 34 procent jämfört med året innan och var nu 361 864 / CO2e kg. År 2019 uppstod 450 937 / CO2e kg utsläpp.
 

ÅrKilometer totaltUtsläpp från flygresor / CO2e kgFörändring jämfört med året innan
2021267 74025 592Utsläppen minskade med 56 %
20222 208 923192 883Utsläppen ökade med 754 %
20233 161 435271 006Utsläppen ökade med 43 %
20243 278 765361 864Utsläppen ökade med 34 %

I våra upphandlingar strävar vi efter val som främjar ansvarsfullhet

I den nationella upphandlingsstrategin fastställs riktlinjer och mål för upphandlingarnas ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet. Vi har utarbetat en särskild arbetsplan för att främja dessa syften. I våra konkurrensutsättningar utreder vi också hur ansvarsfullheten kan främjas i upphandlingarna.

År 2024 beredde vi en omfattande ICT-upphandling i anslutning till Studieinfo-servicehelheten, där man för första gången använder poängsättning av integritet, hållbar utveckling och verksamhet mot korruption som kvalitetskriterium. I poängsättningen beaktas gröna värderingar och ekologisk praxis. Leverantören ska presentera konkreta metoder för att förbättra energieffektiviteten och minska miljökonsekvenserna, och effekterna ska mätas med överenskomna indikatorer.

Miljökonsekvenser uppstår också av bland annat trycksaker och måltider. Därför har vi minskat materialförbrukningen genom att minimera mängden broschyrer och promotionsmaterial som delas ut under våra evenemang. Dessutom har vår personalmatsal och konferensserveringspartner Ravintola Lasiranta utarbetat ett eget miljöprogram som tar hänsyn till både matens utsläpp och grad av inhemskhet. 

Respons hjälper att utveckla ansvarsverksamheten

Studieinfo-servicehelheten består av flera tjänster, datasystem och applikationer och erbjuder information om utbildning samt nationella tjänster för att utveckla och verifiera kompetensen för såväl allmänheten som myndigheterna och yrkespersoner inom utbildningen. Den del av helheten som allmänheten känner till bäst gäller tjänster inom utbildningsutbud, ansökan till utbildning och antagning av studerande: bland annat gemensam ansökan genomförs här.

I Studieinfos tjänster använder vi en digital och grön indikator, vars sex frågor bland annat utvärderar minskningen av avfall och pappersanvändningen, effektiveringen av prestandan samt samutvecklingen med användarna. Vi samlar årligen in feedback om våra tjänsters tillstånd och utvecklar vår ansvarsverksamhet utifrån resultaten.
 

Tillbaka upp

År 2024 var temat för utvecklingen av vår personals välbefinnande en piggare arbetsdag som stöder återhämtningen. Vi betonade särskilt betydelsen av gemenskap. Vi grundade en rekreationsarbetsgrupp och ett nätverk av ambassadörer för återhämtning vars uppgift är att stärka en piggare arbetsvardag och en verksamhetskultur som stöder återhämtning under arbetsdagen.

Hösten 2024 inledde vi samarbetsförhandlingar med vilka vi strävade efter att sänka driftskostnaderna med 2,5 miljoner euro, det vill säga med cirka 10 procent, före utgången av 2026. Under förhandlingarna ordnade vi regelbundet personalmöten så att alla hade möjlighet att få aktuell lägesinformation om hur förhandlingarna framskred. Samtidigt genomförde undervisnings- och kulturministeriet en förändringsenkät i anknytning till reformprojektet Bildningsförvaltningen 2030. Utifrån resultaten av enkäten är vår resiliens god såväl på individnivå som inom närarbetsgemenskapen. Våra styrkor är ett starkt samarbete och att hitta lösningar tillsammans.

År 2024 genomförde vi inte statsförvaltningens årliga personalundersökning VMBaro vid vårt ämbetsverk, eftersom undersökningen förnyades. Vår personal besvarade den förnyade enkäten, HenkilöstöBaro, våren 2025. Enligt resultaten är det egna arbetsindexet som visar uppskattningen för det egna arbetet och arbetets betydelse samt förmågan att behärska det egna arbetet på toppnivå, likaså den upplevda psykologiska tryggheten. Arbetsgemenskapsindexet, som omfattar arbetsgemenskapens interaktion och resultat, är på en god nivå.
 

Tillbaka upp