Utbildningsstyrelsen
Hagnäskajen 6
PB 380, 00531 Helsingfors
Telefon +358 29 533 1000
Fax +358 29 533 1035
© Utbildningsstyrelsen 2021
Texten är granskad och uppdaterad enligt behov den 21.12.2020. I texten har vi bl.a. lagt till länkar till olika webbsidor utanför oph.fi/sv och texten har gjorts tydligare enligt behov. Som nytt på sidan har vi lagt till information om olika myndigheters ansvar, att man ska undvika att blanda och förena olika grupper, stödandet av barn i karantän genom fjärruppkoppling, personalens säkerhetsavstånd, ordnandet av terapi, habilitering eller motsvarande stöd som barnet behöver i småbarnspedagogikens lokaler samt ordnandet av olika tillfällen.
Man ska sörja för varje barns rätt till småbarnspedagogik även i undantagssituationer. Under coronaepidemin ska man iaktta myndigheternas rekommendationer och bestämmelser i den småbarnspedagogiska verksamheten.
De nationella, regionala och lokala myndigheterna följer med epidemiläget och justerar bestämmelserna, anvisningar och rekommendationerna utgående från epidemisituationen. Noggrannare information om epidemiläget, begränsningarna och rekommendationerna i en specifik region finns på Institutet för hälsa och välfärds (THL), regionförvaltningsverkens och sjukvårdsdistriktens webbplatser.
I enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar kan kommunens organ som ansvarar för att bekämpa smittspridningen inom sitt verksamhetsområde fatta beslut om att stänga läroanstalternas och daghemmens lokaler, om det är nödvändigt för att förhindra smittspridningen. Regionförvaltningsverket kan fatta motsvarande beslut inom sitt område om ärendet gäller ett område som omfattar flera kommuner.
Institutet för hälsa och välfärd och undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har den 4 augusti 2020 publicerat rekommendationer för utbildningsanordnarna och anordnarna av småbarnspedagogik under coronavirusepidemin. Rekommendationen har uppdaterats den 20 oktober 2020. Genom att följa rekommendationen kan man begränsa smittorisken, det vill säga minska smittspridningen och begränsa antalet exponerade i eventuella situationer där personer har utsatts för viruset. I ordnandet av småbarnspedagogiken ska man även ta hänsyn till Arbetshälsoinstitutets anvisningar till arbetsplatserna från den 1 december 2020.
Bestämmelserna som gäller gruppstorlekar och personalens dimensionering är i kraft i enlighet med lagstiftningen som berör småbarnspedagogik. Enligt rekommendationerna ska småbarnspedagogiken i mån av möjlighet ordnas så att grupperna inte blandas med varandra. Personalen inom småbarnspedagogiken ska arbeta i en och samma barngrupp. För att förhindra smittspridningen vore det bra att iaktta att personalen i regel inte flyttas från en enhet till en annan. Det är skäl att undvika att personalen samlas tillsammans. Till exempel bör olika möten för personalen i första hand ordnas med digitala förbindelser.
Statsrådet har den 23 oktober 2020 fattat ett principbeslut om nationella och regionala rekommendationer för att förhindra spridningen av coronaviruset. Enligt beslutet ska epidemin i första hand bekämpas med lokala och regionala åtgärder i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar. Åtgärderna har enligt beslutet delats in i tre olika epidemilägen enligt följande: basnivå, accelerationsfas och samhällsspridningsfas. Inom småbarnspedagogiken ska man därtill även följa eventuella förpliktande beslut som smittskyddsmyndigheten fattar i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar.
Information om det regionala och lokala epidemiläget finns på THL:s webbplats:
När man planerar verksamheten är det viktigt att ta hänsyn till barnets bästa och barnets rättigheter samt principerna för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Det är viktigt att se till att barnet på samma sätt som tidigare kan samverka och få den närhet och trygghet av en vuxen som hen behöver.
Vid daghemmen och familjedagvården ska man följa grunderna för planen för småbarnspedagogik samt de lokala planerna och barnens egna planer för småbarnspedagogik. Anordnaren av småbarnspedagogik har skyldighet att säkerställa barnets och arbetstagarnas trygghet till exempel genom att effektivera städningen och genom att verksamheten ordnas i mindre och i samma grupper. Personalen inom småbarnspedagogiken ska arbeta i en och samma barngrupp. När det gäller tillställningar och festligheter ska man följa myndigheternas beslut.
Om myndigheterna försätter en barngrupp eller en enhet i karantän, kan man i mån av möjlighet, och på det sätt man beslutar om lokalt, stödja barnets lärande och välbefinnande med digitala förbindelser. Många kommuner har haft goda erfarenheter av den här formen av verksamhet under coronaepidemin.
Anordnarna och producenterna av småbarnspedagogik ansvarar för att den småbarnspedagogiska miljön är hälsosam och trygg. Den behandlande läkaren bedömer om ett barn med en svår underliggande sjukdom eller som behöver regelbunden medicinering som sänker motståndsförmågan, eller ett barn med en familjemedlem i denna situation, kan återvända till närundervisningen eller småbarnspedagogiken. Om det i småbarnspedagogiken deltar barn som hör till en riskgrupp ska man fästa särskild uppmärksamhet vid deras deltagande i småbarnspedagogiken och tillsammans med vårdnadshavarna, den behandlande läkaren och de lokala myndigheterna som ansvarar för smittsamma sjukdomar utveckla lämpliga former för dessa barns deltagande.
Det är anordnaren av småbarnspedagogik, det vill säga arbetsgivaren, som har ansvar tryggheten på arbetsplatsen för lärare och övrig personal inom småbarnspedagogiken. Arbetshälsoinstitutet har publicerat anvisningar om hur man ska förebygga exponering för coronaviruset. Anvisningarna riktar sig till daghemmen och skolorna samt till andra arbetsplatser där man ordnar småbarnspedagogik och undervisning som avses i lagen om småbarnspedagogik och lagen om grundläggande utbildning.
I fråga om personalen inom småbarnspedagogiken ska åtgärderna grunda sig på arbetstagarens riskbedömning. Företagshälsovården stödjer arbetsgivaren i riskbedömningen. Man ska regelbundet påminna personalen om att man inte ska komma till arbetsplatsen om man har några som helst symtom som tyder på luftvägsinflammation.
Spridningen av coronaviruset ska förhindras genom att man undviker onödig närkontakt. I all verksamhet inom småbarnspedagogiken ska man följa hygienrutiner som förhindrar smittspridningen:
Det rekommenderas att man i småbarnspedagogiken använder sig av närbelägna utomhusomgivningar och av närnaturen. Att utforska miljön och naturen utomhus samt utflykter i skogen lämpar sig väl för att genomföra lärområdena som ingår i de gemensamma målen som ställts upp för småbarnspedagogiken. I den byggda närmiljön kan man till exempel öva hur man rör sig tryggt och byggnaderna i närmiljön kan erbjuda möjligheter att bekanta sig med kulturarv. På daghemmets gård finns det möjlighet att röra på sig och möjlighet till aktiviteter i enlighet med målen som berör barnens samarbetsförmåga.
På lokal nivå är det viktigt att personalen vid alla enheter inom småbarnspedagogiken känner till arbets- och ansvarsfördelningen i olika situationer. I kommunikationen med personalen och med vårdnadshavarna kan man använda sig av digitala förbindelser för att ha kontakt. Samtidigt minimerar man närkontakten mellan personalen. En fungerande och öppen kommunikation ökar den ömsesidiga tilliten.
Institutet för hälsa och välfärd har gett anvisningar för hur man ska gå till väga om ett barn blir sjukt eller har symtom som tyder på coronavirussmitta och när man kan återvända till småbarnspedagogiken.
planeringen av verksamheten ska man beakta coronavirusepidemin till exempel när det gäller hur nya barn och familjer tas emot och hur de nya barnen ges möjlighet att bekanta sig med verksamheten samt hur de nya barngrupperna bildas. Många barn kan ha haft en lång paus från småbarnspedagogiken, och då kan barnen behöva mera stöd än vanligt vid återgången till småbarnspedagogiken. Separata anvisningar har publicerats för förskoleundervisningen.
När ett nytt barn ska börja vid småbarnspedagogiken är det vanligt med en period på 1 till 2 veckor, beroende på barnets behov, då barnet får bekanta sig med verksamheten. Under den här perioden får barnets vårdnadshavare, eller någon annan person som är viktig för barnet, tillsammans med barnet bekanta sig med småbarnspedagogikens eller förskoleundervisningens lokaler, barngruppens verksamhet, personalen och de övriga barnen. En tillräckligt lång period då man får bekanta sig med verksamheten skapar grunden för tillit och ett gott samarbete mellan hemmet och småbarnspedagogiken.
Man kan i så stor utsträckning som möjligt bekanta sig med småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen utomhus. Möjligheten att bekanta sig kan därtill i mån av möjlighet genomföras med hjälp av digitala förbindelser, till exempel då daghemsföreståndaren och personalen presenterar sig. Barnen kan också besöka daghemmets gård tillsammans med vårdnadshavaren för att leka där efter att enheten stängt för dagen.
Vårdnadshavarna och barnen kan bekanta sig med daghemmets utrymmen inomhus genom att beakta avstånd och hygienfaktorer. Det lönar sig att sprida ut besöken så att antalet besökare är få. Gruppstorleken kan inte definieras exakt eftersom det långt beror på utrymmena. Det är viktigt att det finns gott om utrymme för besökarna att röra sig och att det inte uppstår rusning. Det går att bekanta sig med daghemmet och familjedagvården endast när man är symtomfri.
Då nya barn börjar vid enheten är det skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid hygienanvisningarna och att barnen lär sig att agera tryggt i den nya gruppen. Känslan av samhörighet, att barnen och de vuxna lär känna varandra, visar hänsyn och ger stöd samt en bra gruppandra är faktorer som man ska fästa särskild uppmärksamhet vid då en ny barngrupp börjar inom småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen.
Föräldrakvällar inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen ordnas under hösten. Om det inte är möjlighet att ta hänsyn till faktorer som gäller avstånd och hygien ska man inte ordna större gemensamma tillställningar. Under coronavirusepidemin vore det bra att fundera om föräldrakvällarna kan ordnas på något nytt sätt. Är det till exempel möjligt att ordna föräldrakvällen utomhus eller med digitala förbindelser? Föräldrakvällar som ordnas på distans med digitala förbindelser kan också inbegripa olika uppgifter som utförs i mindre grupper, möjligheter att framföra kommenterar via en chat, korta anföranden om olika teman eller annan verksamhet där deltagarna får vara delaktiga.
Under verksamhetsperioden inom småbarnspedagogiken respektive förskoleundervisningen hålls samtal om barnets plan för småbarnspedagogik och barnets plan för lärande i förskoleundervisningen. Vid behov är det bra att fundera ut alternativa sätt att ordna samtalen med hjälp av digitala förbindelser.
Enheterna inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen har ofta studerande som avlägger praktikperioder som ingår i studierna. Praktikperioderna kan genomföras om det är möjligt för arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren och arbetsgivaren bedömer också om arbetsmiljön är trygg för den studerande.
Inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen träffar man dagligen barnens vårdnadshavare. I undantagssituationer är det skäl att betona vikten av samarbete mellan hemmet och småbarnspedagogiken och mellan hemmet och förskoleundervisningen, samt se till att samarbetet är även mer systematiskt än normalt. Man ska också vara beredd på att bemöta föräldrarnas oro som berör barnen. Det lönar sig för personalen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen att gemensamt diskutera hur man stödjer vårdnadshavarna i de vardagliga rutinerna.
Om ett barn stannar hemma från småbarnspedagogiken, ska hen inte heller delta i måltiderna som ordnas i verksamhetsställets utrymmen. På det här sättet förhindrar man att epidemin sprids.
Mera information i Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets rekommendation, om coronasmitta konstateras i småbarnspedagogiken eller skolan.
Man kan hålla kontakt med barn som försatts i karantän eller isolering. Man kan noggrannare komma överens med barnets föräldrar om hur man håller kontakt. I kontakten med familjen ska man föredra sådana sätt att hålla kontakt som familjen är van vid och om det behövs ska man beakta om det finns behov av att använda tolkningstjänster. Om familjen kan och vill använda till exempel endast en viss applikation för att hålla kontakt, kan man reflektera över om detta är möjligt i vissa situationer, även om man inte annars skulle rekommendera det.
Det kan även för ett litet barn, med tanke på barnets känsla av delaktighet och hens förmåga att uppfatta den avvikande situationen, vara viktigt att få se en bekant lärare, vännerna och daghemmet till exempel via videoförbindelse. Då man hänger med i den egna och bekanta barngruppens aktiviteter och rytm är det också lättare att återgå till den normala vardagen. Meddelanden till barnet från den egna gruppen inom småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen upprätthåller en känsla av grupptillhörighet och kan lätta på barnets saknad efter sina vänner, daghemmets personal och verksamheten. Meddelandena till barnet kan gälla väldigt vardagliga och små saker.
Syftet med småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är att svara på barnets individuella behov som gäller lärande, utveckling och välbefinnande samt att stödja vårdnadshavarna i deras fostrande arbete. Det är svårt att bedöma hur undantagsförhållandena har påverkat barnen och familjerna, men det är möjligt att situationen, speciellt då den pågått en längre tid, har varit särskilt betungande för en del barn och familjer och ökat deras behov av stöd. Det har nödvändigtvis inte varit möjligt att ordna stödåtgärder under den tid undantagsförhållandena pågått, eller så har man inte i ett tillräckligt tidigt skede identifierat behoven av stöd hos en del barn. Därför är det viktigt att se över barnets behov av stöd.
För att stödet ska vara kontinuerligt är det bra att även i karantänsituationer ta hänsyn till barn och familjer som är i behov av stöd, även om barnet inte skulle delta i småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen i form av närundervisning.
Småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen fungerar redan i sig som stödåtgärder för många barn och kan ha rekommenderats till exempel som en åtgärd inom mångprofessionellt samarbete, såsom av en psykolog eller läkare. Det är skäl att överväga ett barns deltagande i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen särskilt när det är i barnets intresse, även om barnet skulle kunna stanna hemma. Stödet för barnets utveckling och lärande kan också vara att man håller kontakt med hemmet eller aktiviteter tillsammans med barnet via digitala förbindelser.
Barn från flerspråkiga familjer behöver småbarnspedagogik och förskoleundervisning bland annat för att lära sig svenska eller finska. Kommunikationen till vårdnadshavaren till barn med invandrarbakgrund kan kräva särskild uppmärksamhet och specialarrangemang, såsom tolkningstjänster. Det är anordnaren av småbarnspedagogik som har ansvar för att se till att informationen är begriplig och tydlig. En karantänsituation kan väcka oro hos barnen och vårdnadshavarna, speciellt om det inte finns att få information på det egna modersmålet. Vi har samlat länkar till flerspråkigt material där man bland annat hittar information om coronaviruset.
Bakom länken nedan finns material på flera språk som THL och andra instanser har tagit fram angående coronaviruset, samt länkar till material som kan användas som stöd för undervisningen av barn med invandrarbakgrund och material som kan användas för att informera vårdnadshavarna bland annat om hur man skyddar sig mot coronaviruset.
En pandemi som berör hela samhället väcker oro såväl hos personalen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen som hos vårdnadshavarna. Barnen känner lätt av om en vuxen är orolig och därför är det viktigt att man behandlar frågan med barnen utgående från deras ålder, utan att i onödan skapa förvirring hos barnet.
Genom att svara ärligt på barnets frågor med utgångspunkt i hens ålder stärker man barnets trygghetskänsla. Ett barn kan också fråga samma sak flera gånger. Det är viktigt att lyssna till barnet och svara på hens frågor, även om en vuxen lätt kan tänka att man behöver ”skydda” barnet. Då man talar med barnet är det bra att använda uttryck och begrepp som barnet känner till.
Sagor och berättelser hjälper barnet att sätta ord på sina upplevelser, men också pedagogiska verksamhetssätt som är normala inom småbarnspedagogiken, såsom att rita, röra på sig eller att sjunga och lyssna på/spela musik, är bra metoder för att hantera olika känslor.
Även under pandemin är det bra att upprätthålla den normala rytmen i vardagen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, med hänsyn till olika anvisningar.
Lekar och att leka är en del av barnets sätt att behandla skrämmande och hotfulla företeelser i den omgivande världen. Genom leken kan barnet strukturera och spjälka upp svåra saker i mindre helheter som är lättare att ta till sig. Coronaviruset kan alltså vara en del av barnets lekar och det är viktigt att de vuxna visar att det inte är något fel eller konstigt med barnets lekar.
”I småbarnspedagogiken kan barnen till exempel leka laboratorium och sjukhus där mjukisdjur får vård och deras blodprov (av vattenfärger) analyseras. Av ett forskningsprojekt där vi undersökte barns delaktighet framgick hur viktigt det är att lyssna på barnet om hen känner oro och stödja aktiviteter där saker som bekymrar barnen kan behandlas genom lek,” berättar Jonna Kangas från Helsingfors universitet.
Vuxnas oro påverkar lätt också barnen. Barnens lekar innehåller också dystra teman, såsom begravningar, död och ångest, men det är tryggt för barnen att behandla dessa teman genom leken och barnet får styrka att behandla skrämmande och obekanta situationer på ett sätt som är lämpligt med tanke på hens ålder. I leken växer barnet och leken har en skyddande inverkan på välbefinnandet. Även hemma kan man arrangera ett coronalaboratorium, sköta om sjuka mjukisdjur i ett låtsasjukhus eller komma på mirakelmediciner. I leken är allt möjligt. Det lönar sig att reservera tid för lek såväl inom småbarnspedagogiken som hemma.
