Asien-programmet

Projekt för utbildningssamarbete

Asien-programmet finansierar högskolors samarbetsprojekt inom utbildning med målområden i Asien som anses vara särskilt viktiga för Finland. Målområdena kan variera från år till år. Samarbetsländerna för ansökningsomgången 2020 är Kina, Indien, Indonesien, Malaysia, Singapore, Thailand och Vietnam.

Programmet finansierar projekt som omfattar en eller flera av följande samarbetsformer:

• Gemensamma studieperioder/kurser
• Läroplanssamarbete
• Gemensamma/dubbla examina
• Arbetslivssamarbete
• Mobilitet, det vill säga lärar-, personal-, student- och/eller praktikantutbyte mellan högskolorna

Bidraget är avsett som en startpeng för att bidra till att inleda lovande eller nya typer av initiativ mellan högskolorna. Finansieringen kan också användas för att bredda befintligt samarbete mellan högskolorna till att omfatta nya ämnen eller verksamhetsformer. Avsikten är inte att stödja preliminära sonderingar såsom förberedande besök.

Ett projekt kan få bidrag på högst 50 000 euro. I valet av land är det en fördel för projektet, om de asiatiska partnerna bidrar till projektets kostnader.

Under ansökningsomgången 2020 beviljas det högsta bidragsbeloppet endast till sådana projekt som har flera finländska högskolor som deltagare.

• Programmets ansökningstid har förlängts och den slutar måndagen 17.8.2020.

Webinarier 26.11.2019

Iina Soiri, Pretoria

IIlkka Turunen, Washington

Sari Eriksson, Moskva

Emilia Ahvenjärvi, Buenos Aires

Webinarier 27.11.2019

Anna Korpi, Singapore

Mari-Anna Suurmunne, Peking

Mika Tirronen, New Delhi

Jaakko Skantsi, Abu Dhabi

På kartorna nedan kan du se information om projekt som finansierats ur Asien-programmet 2012–2020. Varje punkt på kartan illustrerar ett projekt och genom att klicka på punkten får du närmare information om projektet.

Under ansökningsomgången 2020 var målländerna Kina, Indien, Indonesien, Malaysia, Thailand, Singapore och Vietnam. Vi fick 33 ansökningar.

Beslut fattades den 9 oktober 2020. Finansiering beviljades till 16 projekt.

Under Asien-programmets sjunde ansökningsomgång inlämnades 19 ansökningar, av dem riktade sig 17 till Japan och 2 till Sydkorea. Finansiering beviljades till sex projekt med Japan och till två projekt med Sydkorea. Bidragen uppgick till totalt 345 456 euro.

Under Asien-programmets femte ansökningsomgång inlämnades 26 ansökningar, av dem riktade sig 17 till Kina och 9 till Indien. Finansiering beviljades till fyra projekt med Indien och till åtta projekt med Kina. Bidragen uppgick till totalt 475 167 euro.

Under ansökningsomgången 2014 beviljades projektbidrag på totalt 422 000 euro. Det inkom 30 ansökningar och av dem fick tio finansiering. Vanliga teman inom de finansierade projekten var läroplanssamarbete och planering av gemensamma studieperioder. Majoriteten av projekten omfattade studentmobilitet och nästan hälften arbetslivssamarbete.

Den första ansökningsomgången för samarbetsprojekt inom utbildning mellan Finland och Kina slutade 11.10.2012.

Den första ansökningsomgången för samarbetsprojekt gav möjlighet att ansöka bidrag för utbildningsprojekt mellan finländska och kinesiska högskolor.

• Nyhet om samarbetsprojektens start
• Tabell över projekt finansierade inom Kina-programmet under ansökningsomgången 1/2012 (pdf)

Projekten med Kina fördjupade samarbetet och tydliggjorde bilden av högskoleutbildningen i Finland

De första projekten inom Kina-programmet var av väldigt olika typ. De varierade från fördjupning och delning av kompetens inom ett visst specialområde till att tillämpa och införa ett helt finskt utbildningsprogram i Kina.

Den förenande faktorn för så gott som alla projekt var att samarbetet inbegrep teman kring gemensamma studieperioder, handledning eller gemensamma examina. Därtill fokuserade hälften av projekten på någon aspekt av forskarstudier och de utvecklade bland annat modeller för gemensam handledning och gemensamma kurser, tog fram bästa praxis för en finsk-kinesisk doktorsutbildning, förbättrade sysselsättningsutsikterna för utexaminerade, utvecklade doktorsutbildningens kvalitet och ökade dess internationalisering. En finsk-kinesisk doktorsutbildning som leder till dubbelexamen utvecklad av ett projekt startade till och med under projektperioden.

Exempel på projekt

Ett exempel på projekt med ett exakt avgränsat tema var Industrial problems of water sector in MSc education koordinerat av Villmanstrands tekniska universitet. Det förmedlade bland annat kunskap om hantering av vatten och avloppsvatten till studenterna och förberedde dem på arbete vid företag inom vatten- och avloppsbranschen i Finland och Kina. Projektet utvecklade exempelvis ett arbetslivsinriktat utbildningsprogram som motsvarar behoven vid branschens företag i båda länderna. Projektet fick ett entusiastiskt mottagande speciellt bland kineserna. Ett nytt samarbetsprojekt håller också på att starta, den här gången finansierat av kineserna.

Tammerfors universitets Higher Education Group koordinerade ett projekt med syftet att tillämpa det finska utbildningsprogrammet i högskoleadministration Higher Education Administration Programme i Kina. Under projektets gång skapades ett undervisningsprogram för utbildningen tillsammans med fem kinesiska högskolor och projektet avslutades med att programmet pilottestades i Kina på hösten 2014.

National Academy of Education Administration som lyder under det kinesiska undervisningsministeriet deltog i att arrangera utbildningen. Hundra representanter för ledningen vid kinesiska högskolor deltog i pilotkursen. Framöver när flera kineser deltar i utbildningen och därmed lär sig mer om högskoleutbildningen i Finland, kommer samarbetet förmodligen att löpa ännu smidigare, bedömer projektets koordinator Yuzhuo Cai vid Tammerfors universitet. Därtill resulterade pilotutbildningen i att kinesiska högskolor fick en tydligare bild av den finländska högskoleutbildningen och de började betrakta Finland som en potentiell modell för reformen av yrkesutbildningen som pågår i Kina.

Engelskspråkig undervisning lockar finländska studerande på utbyte till Kina

De finländska högskolorna som koordinerade projekt var mestadels nöjda med resultaten som uppnåddes inom projekten och upplevde att projekten hade framskridit väl. Några projekt hade dock svårigheter att få finländska studerande att delta i utbytes- och praktikperioder i Kina. Sådana problem förekom inte i den motsatta riktningen, för kinesiska studerande kommer gärna till Finland.

Studerande från Finland har varit särskilt ointresserade av utlandsperioder vid partnerhögskolor där samarbetet är nytt. I de fallen har det varit svårt att exempelvis få information om kursutbudet i tid så att finländska studerande skulle ha känt till det redan i ansökningsskedet. Också bristen på kurser som undervisas på engelska tycks minska finländska studerandes intresse för utbyte till Kina. Projekten tror dock att bland annat aktivt och lyckat lärarutbyte leder till att också studentutbytet småningom tar fart.

Yrkeshögskolan Savonias och Östra Finlands universitets projekt EAST-EAST upplevde en positiv överraskning när projektets studentmobilitet blev 50 % större än väntat. Projektet skapade en ny modell för dubbelexamen, men därtill togs nya engelskspråkiga kurser fram vid de kinesiska partnerhögskolorna och det skapades en tillgodoräkningsmodell för studier i Finland respektive Kina – otvivelaktigt kommer de engelskspråkiga kurserna och en smidig tillgodoräkning att i fortsättningen göra de kinesiska högskolorna ännu mer lockande som utbytesmål för studerande från östra Finland.

Ett bredare utbud av kurser på engelska möjliggör framöver studentutbyte på ett helt läsår i Kina. Enligt projektets koordinator insåg de kinesiska partnerna i och med projektsamarbetet att det med tanke på internationalisering är väsentligt att ha ett brett utbud av kurser på engelska och erbjuda specialtjänster för utländska studerande och lärare.

Närvaro och träffar behövs

Många av projekten observerade att det för att starta och upprätthålla ett fungerande samarbete krävs konkret närvaro och partnerträffar i såväl Finland som Kina – endast utgående från videokonferenser går projekten med kineser inte framåt. Exempelvis problem med informationsgången som berodde på språkmuren mellan partnerna gick alltid att lösa vid personliga träffar, i annat fall lyckades det inte nödvändigtvis.

De fysiska träffarna främjade också samarbetet på en praktisk nivå: medan kontakter till de kinesiska partnerhögskolorna tidigare bara existerade med ledningen, gjorde projektet att samarbete skapades också mellan undervisnings- och förvaltningspersonalen som inom ramen för projektet fick träffa kolleger vid partnerhögskolor i Finland respektive Kina.

Fördjupat samarbete och förstärkta nätverk

Många upplevde att samarbetet fördjupades tack vare projekten och nätverk som tidigare hade skapats med kinesiska partner förstärktes. Vissa av projekten rapporterade också att de finska parterna upplevde att projektsamarbetet inte bara fördjupade kinesernas förståelse av den finska högskoleutbildningen, utan förbättrade också deras uppfattning om hur bra kvalitet den högre utbildningen i Finland har.

Sammanfattningen baserar sig på slutrapporterna från projekten som beviljades finansiering 2012.