Aalto-universitetet och tre afrikanska universitet sökte lösningar för belysning i ett projekt där man informerade om energieffektivitet, utvecklade undervisningen i belysningsteknik och byggde ljuslaboratorier.
EARLI
Foto: EARLI

När strömmen går blir det mörkt. På landsbygden i Afrika och ofta även i städerna betyder det att det blir verkligt mörkt. Syrsorna gnisslar, människorna börjar leta efter stearinljus och fotogenlampor.

Många hem saknar el helt och hållet: Enligt Världsbanken har bara 40 procent av befolkningen i Tanzania el i sina hem. I Moçambique är andelen 30 procent och i Etiopien 51 procent.

Befolkningen växer och länderna blir långsamt rikare, så efterfrågan på elbelysning ökar. Ljus behövs för studier och för förbättring av den allmänna livskvaliteten, och det är också en hälsofråga, eftersom många traditionella belysningsmetoder orsakar rök i rumsluften.

Det var för detta behov som man år 2017 började söka lösningar genom projektet EARLI, ett projekt inriktat på förnybar energi och energieffektivitet. I projektet deltog Aalto-universitetet från Finland, Dar es-Salaam-universitet från Tanzania, Eduardo Mondlane-universitetet från Moçambique och Addis Abeba-universitetet från Etiopien.

- I byarna köper många numera energisnåla lampor, och många har råd med billiga solpaneler, säger professor Bakari Mwinyiwiwa från Dar es-Salaam-universitetet i Tanzania.

Det har gått två år sedan projektet avslutades och enligt honom syns dess resultat konkret på det sättet att det nu finns mer energieffektiva lampor på landsbygden.

Vid Aalto-universitetet fungerade forskare Pramod Bhusal som projektkoordinator. Han påminner om att till skillnad från i Finland och andra industriländer står belysningen i många fattigare länder för en mycket stor del av all elanvändning, ofta till och med för mer än hälften.

- Det första man gör i en by som får elektricitet är att skaffa lampor. I många länder betyder orden ’ljus’ och ’el’ detsamma, det vill säga när elen kommer tillbaka efter ett strömavbrott säger man att ljuset kom, beskriver han.

Energieffektivitet genom kommunikation

I de afrikanska länderna talas det idag mycket om förnybara energikällor, men energieffektivitet är ett mindre bekant begrepp.

- Om elförbrukningen vore effektivare skulle vi få belysning till fler hem med samma energimängd från samma källor, säger Mwinyiwiwa.

Enligt Världsbankens rapporter finns det olika hinder för energieffektivitet. Människor är inte medvetna om behovet av energieffektivitet, och det finns också förutfattade meningar om den. Någon kanske tycker att energibesparing är dåligt för miljön, medan en annan är rädd för hälsorisker.

I många fattiga länder ges det också mycket litet undervisning om ämnet och få studerar det. För det tredje kan reglering och beslutsfattarnas okunnighet hindra energibesparingar.

I universitetens gemensamma projekt tog man itu med problemet på några olika sätt.

I alla länder spreds kunskap om vikten av energibesparing och belysning genom seminarier och kommunikation. Man skrev tidningsartiklar och besökte företag och myndigheter.

- Vi hade väldigt många deltagare från olika sektorer, säger Bhusal.

Utbildning inom området inleddes

I inget av de tre länderna ingick belysningsteknik som ett eget ämne i utbildningen. Bakari Mwinyiwiwa berättar att ämnet tangerades i ingenjörsutbildningen i Tanzania, men forskning om belysning var en ny sak i landet.

I projektet utvecklades därför kurser inom området och lärare från alla tre länder fick komma till Finland för att studera och bekanta sig med energieffektiv belysning.

- Det handlar ju om mycket mer än energieffektiva lampor, poängterar Bhusal. - Det är också mycket annat som påverkar energieffektiviteten, till exempel utformningen av byggnader, från val av färger till hantering av belysning och utnyttjande av naturligt ljus.

I Tanzania och Moçambique byggdes också ljuslaboratorier, där eleverna i praktiken kan lära sig om belysning och även testa olika ljuskällors effektivitet och kvalitet.

- I dessa länder fanns det inte tidigare möjligheter att kontrollera kvaliteten på produkter som kom från utlandet, säger Bhusal.

Idag kan man vid universiteten testa om produkterna motsvarar importörernas löften i fråga om ljuskvalitet, effekt och hållbarhet.

- Detta är också mycket viktigt för att människor ska acceptera ny teknik, säger Bhusal.

Till slut inkluderades de nya kurserna i universitetens läroplan, det vill säga de fortsätter även efter att projektet upphört.

- För närvarande tar vi fram vi en plan för fortsatta studier, säger Mwinyiwiwa. Det första han vill få igenom är att det ska vara möjligt att avlägga magistersstudier i belysning, men varför inte i något skede även doktorsavhandlingar.

Forskning om belysning kan även bidra till livsmedelstryggheten

Undervisning om belysning och energibesparing leder till praktiska förbättringar i människors liv. Enligt Bakari Mwinyiwiwa har man i Tanzania redan förstått att det till exempel är värt att betala för energisnåla lampor, eftersom det i slutändan blir billigare för hushållen att använda dem.

Pramod Bhusal påminner om att det omedelbara målet med projektet var att utveckla undervisningen inom området och öka kunskapen om energieffektivitet. Nya innovationer, produkter och policyn är långsiktiga mål. Dessa kan bli verklighet om några år då de studerande blir klara med studierna och kommer in i arbetslivet.

Men något har redan nu hänt. I Tanzania har de studerande till exempel byggt strömställare som dämpar gatubelysningen när det inte finns någon trafik på gatan.

- Och vi har sett att när våra studerande berättar för potentiella arbetsgivare om sina projekt får de lätt ett jobb. Företagen förstår att det finns potential i dessa studerande, säger Mwinyiwiwa.

Ett framtida forskningsområde är enligt Mwinyiwiwa forskning om användning av ljusspektrumet i fiske och insektsfångst. En av hans studerande började redan forska i vilken typ av ljusspektrum som lockar ätbara gräshoppor, som man traditionellt lockar bara med starkt vitt ljus. Kunde man till exempel få bort det röda ljuset, som avger mycket värme?

Den studerande bytte dock område, och forskningen ligger tills vidare på is. Även inom fiske är det vanligt att använda ljus för att locka stim till ytan.

- Någon skulle kunna göra en pro gradu-avhandling och ta reda på vilken typ av ljus som lockar fisk på ett energieffektivt sätt, säger Mwinyiwiwa.

Även Aalto-universitetet har fortsatt att utveckla undervisningen i utvecklingsländer. För närvarande pågår ett Erasmus+-projekt i vilket man ska utveckla undervisningen i energieffektiv och intelligent belysning i Myanmar och Vietnam. Projektet finansieras av Europeiska kommissionen.

 

Text: Esa Salminen

 

Promoting education and research on energy efficient lighting and renewable energy for sustainable development (EARLI)

Projektbudget: €555 415 från utrikesministeriet (totalbudget €694 269)
Projektdatum: 1.3.2017-31.12.2020
Koordinerande högskola: Aalto-universitetet 
Partners: University of Dar es Salaam (UDS), Tanzania; Eduardo Mondlane University (UEM), Moçambique; Addis Abeba University (AAU), Etiopien