Sök

Välbefinnandet under coronapandemin är ett centralt tema i Europakommissionens senaste statistiska uppföljning som sammanställts i rapporten Education and Training Monitor. Rapporten visar att man i Finland satsar särskilt mycket på elevernas och de studerandes välbefinnande. Även om pandemin har varit belastande för välbefinnandet, i synnerhet hos studerande på andra stadiet, anses till exempel den finländska yrkesutbildningen vara uppbyggd på ett sätt som har främjat studierna även under exceptionella förhållanden.

Statsrådet har godkänt en förordningsändring som innebär att covid-19 inte längre är en allmänfarlig smittsam sjukdom. I fortsättningen klassas covid-19 som en smittsam sjukdom som ska övervakas...

E-postadressen info(at)oph.fi som använts av Utbildningsstyrelsen för att informera om de senaste årens undantagssituationer används inte längre. Serviceadressen har varit i bruk för frågor som gäller småbarnspedagogiken och utbildningen under coronapandemin och efter Rysslands attack mot Ukraina. Du kan kontakta oss på våra permanenta serviceadresser. Meddelanden till serviceadresserna besvaras av våra sakkunniga inom olika områden.

Mobiliteten bland studerande på högskolornas har på det stora hela återhämtat sig bra efter corona, men skillnaderna mellan universiteten och yrkeshögskolorna har ökat. De som studerar på universitet under höstterminen har åkt på utbytesperioder utomlands lika ofta som före coronapandemin, men på yrkeshögskolorna är antalet ännu långt ifrån tidigare. Totalt sett ligger mobiliteten bland studerande fortfarande långt under toppåren, eftersom antalet personer som åker på utbyte började minska redan före coronapandemin.

Det skedde inga större förändringar i kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning år 2020 i förhållande till året innan. Coronapandemin medförde inte att kostnaderna steg, utan den lindriga ökning som skedde kan förklaras med att den allmänna kostnadsnivån har ökat. En betydande del av kostnaderna är direkta kostnader för att ordna undervisningen, såsom löner, och på dem inverkar till exempel inte distansundervisning.

Under läsåret 2022–2023 ska småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete ordnas i enlighet med lagstiftningen under normala förhållanden. De temporära lagändringarna på grund av coronasituationen gäller inte längre, men det är fortfarande viktigt att sörja för hälsosäkerheten i närundervisningen.

Vi har redan nu uppdaterat våra stödmaterial för det nya läsåret och de står till förfogande för anordnare av småbarnspedagogik och utbildning när det är dags att återvända till arbetet efter semesterperioden. Tyngdpunkten i coronamaterialet ligger på återhämtning. Även materialhelheten som berör Ukraina är uppdaterad. Våra material hjälper också med att förbereda sig för att den rådande situationen med flera samtidiga störningar i samhället fortsätter.

Utbildningsstyrelsens statistik visar att 2021 fortfarande var ett tydligt coronaår för mobiliteten hos högskolornas studerande. Detta syntes särskilt i antalet studerande som reste från Finland, men antalet studerande som kom till Finland låg redan närmare tiden före pandemin.

Grundskolornas stöd för elevernas fysiska aktivitet under skoldagen minskade under coronaepidemin och man följde inte måltidsrekommendationerna i samma mån som tidigare. Det här framgår av den datainsamling som Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Utbildningsstyrelsen genomförde i skolorna förra hösten. Förändringarna beror på åtgärderna som vidtogs för att förhindra spridningen av coronaviruset.

Coronapandemin kommer att ha långvariga effekter på arbetslivet och på kunnandet som behövs inom arbetslivet. Bland annat har betydelsen av digitala färdigheter och av hälsosäkerhets- och hygienkompetens ökat ytterligare, bedömer sakkunniga inom utbildningssektorn och arbetslivet.