Varda kommer, du är väl redo?

I informationsresursen inom småbarnspedagogiken (Varda) samlas på nationell nivå uppgifter om aktörerna inom småbarnspedagogik, verksamhetsställena och personalen samt uppgifter om barnen som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet och om deras vårdnadshavare. Det är aktörerna inom småbarnspedagogik som för in uppgifterna i Varda. Kommunerna och samkommunerna har redan under det gångna året börjat föra in uppgifter i informationsresursen. År 2020 står de privata serviceproducenterna i tur.

Hälften av högskolornas utländska examensstuderande planerar att stanna i Finland

Hälften av de utlänningar som studerar för examen vid finländska universitet och yrkeshögskolor planerar att stanna i Finland efter att de slutfört studierna, visar en färsk utredning.

Cirka 58 000 elever slutför grundskolan i vår

Skolavslutningen firas runtom i landet lördagen den 2 juni. I år får 58 600 elever avgångsbetyg från grundskolan och 76 200 studerande får en yrkesexamen, enligt Utbildningsstyrelsens uppskattning. I vår firas också 26 809 nya studenter. Inom svenskspråkig utbildning slutför uppskattningsvis 3 570 elever grundskolan, 2009 avlägger studentexamen och 2870 yrkesexamen.

Månadens statistik: Undervisningsgrupperna i den grundläggande utbildningen i Finland är mindre än i OECD-länderna i snitt

Enligt den senaste statistiken om OECD-länderna är undervisningsgrupperna i den grundläggande utbildningen i Finland mindre än i de övriga länderna i genomsnitt. Gruppstorleken i de lägre årskurserna (1–6) är i medeltal 19,6 elever hos oss, då medeltalet i OECD-länderna är 21,1 elever per grupp. Även i de högre årskurserna (7–9) är gruppstorlekarna mindre än i OECD-länderna överlag. Undervisningsgruppernas storlek inverkar bland annat på arbetsron och inlärningsresultatet, men även på kostnaderna.

De finländska lärarna nöjda med sitt yrkesval

De finländska lärarna i årskurs 7–9 i den grundläggande utbildningen är nöjda med sitt yrkesval och upplever fortfarande att deras yrke uppskattas av samhället. Det är en tydlig skillnad i förhållande till övriga länder och även de övriga nordiska länderna och Estland. Det här framgår av OECD:s internationella lärarundersökning TALIS 2018. Finland deltog första gången i undersökningen år 2013.

Totalt 73 500 sökande i gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning

Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning avslutades 14.3. Denna vår sökte cirka 73 500 till yrkesutbildning eller gymnasieutbildning via gemensam ansökan. Antalet sökande minskade med ca 2 900 sökande jämfört med ifjol.

151 600 sökande i vårens gemensamma ansökan till högskolor

Antalet sökande i vårens gemensamma ansökan var 151 600 personer, ungefär på samma nivå som i fjol. Många sökande fyllde i ansökningsblanketten mot slutet av ansökningstiden, precis som under de tidigare åren. Under den sista ansökningskvällen lämnades in 2 700 ansökningar under en timme.

Månadens statistik: Mobiliteten bland studerande inom yrkesutbildningen minskade mindre än tidigare

År 2018 åkte totalt 5 334 studerande inom yrkesutbildningen på en utlandsperiod, vilket är en minskning på 4 procent jämfört med året innan. Antalet utlandsperioder på minst två veckor minskade med 4,8 procent medan antalet perioder under två veckor minskade med 2,6 procent. Minskningen i antalet studerande som deltog i en utlandsperiod var ändå betydligt mindre än under det föregående statistikåret.

Månadens statistik: Skillnader i läropliktens omfattning och lärarnas lagstadgade arbetstid i olika länder

Det förekommer stora skillnader i de nordiska länderna och Estland vad gäller antalet undervisningstimmar inom den grundläggande utbildningen. Flest obligatoriska timmar har man i Danmark medan antalet är lägst i Finland. Det förekommer också stora skillnader mellan länderna i fråga om antalet timmar som lärarna ska vara på plats i skolan. Uppgifterna är tagna ur en färsk rapport som Utbildningsstyrelsen har publicerat, där man granskar den grundläggande utbildningen i Norden och Estland.

Eleverna i grundskolan föredrar allt jämnt engelskan då de väljer språk

Att engelskan är populär förklaras av dess ställning inom den globala kommunikationen. Finländarna behärskar engelskan väl och många tänker att kunskaper i andra språk inte behövs. Att så få studerar...
Visar 1-10/13