Småbarnspedagogiken firas med en temavecka
Småbarnspedagogiken firas även denna höst i form av en hel temavecka 2.–6.9.2024. Temat för temaveckan är barns matematiska tänkande. Hur kan man främja barns matematiska färdigheter i vardagliga situationer med hjälp lek, upptäckarglädje och glädje i lärande? Temaveckan avslutas med lokala evenemang fredag 6.9.
Med evenemanget vill vi uppmuntra aktörer inom småbarnspedagogiken till ett kontinuerligt och systematiskt arbete samt att lyfta fram allt det goda som sker i småbarnspedagogiken. Det är också meningen att dela idéer och tankar som man samlat lokalt och fortsätta utveckla den småbarnspedagogiska verksamheten tillsammans.
Vi ordnar också Världens största föräldrakväll för småbarnspedagogiken onsdagen den 4 september.
Vi delar stämningar i sociala medier med hashtaggen #SmapedDagen #Vasuistavauhtia
Temaveckans lokala evenemangsdag ordnas den 6 september. Evenemanget ger goda möjligheter att berätta och diskutera med vårdnadshavare, kommuninvånare och beslutsfattare hur man arbetar i enlighet med den lokala planen för småbarnspedagogik och hur verksamheten utvecklas tillsammans med barnen.
Vi uppmuntrar i år ledningen inom småbarnspedagogik att särskilt bjuda in kommunala beslutsfattare till de lokala evenemangen fredagen den 6 september.
Välkommen med!
Temaveckans program
Material i anslutning till temaveckan publiceras dagligen. Nytt material om barnets matematiska tänkande publiceras under veckan.
Affischen Barnets rätt till småbarnspedagogik finns också på finska och på engelska.
Måndag 2.9
Generaldirektör Minna Kelhä öppnar temaveckan med en videohälsning.
Videon har svenskspråkig textning.
Tisdag 3.9
I dag lyfter vi fram korta utbildningsvideor som har producerats inom ramen för LUMATIKKA-projektet. Syftet med materialet är att ge personal som jobbar med barn inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning förutsättningar att stödja utvecklingen av barns matematiska färdigheter i början av lärstigen. Här nedan finns fem videor, flera videolänkar hittar du nere på sidan under rubriken ”Länkar”. Videorna har svenskspråkig textning.
- Förmatematiska färdigheter
- Matematiskt-logiskt tänkande
- Tid
- Kan du räkna?
- Verbalisering av matematiskt tänkande
LUMATIKKA är en nationell fortbildningshelhet för lärande och undervisning i matematik. Projektet pågick åren 2018 till 2022. Nätverket LUMA-center Finland genomförde projektet i samarbete med flera nationella universitet och yrkeshögskolor. Projektet finansierades av Utbildningsstyrelsen.
Onsdag 4.9
Vi önskar alla föräldrar och vårdnadshavare till barn inom småbarnspedagogiken välkomna till Världens största föräldrakväll för småbarnspedagogiken den 4 september med start klockan 17.50.
Mera information och länken till evenemanget Genom att registrera dig kan du ta del av materialet och inspelningen även efter själva tillställningen. Materialet finns tillgängligt i två veckor dvs. fram till den 13 september.
Torsdag 5.9
De tidiga åren är ypperliga för att skapa en hållbar grund för barnet att lära sig matematik
Barnets oändliga nyfikenhet och intresse för världen runtomkring kan användas och riktas bland annat med hjälp av spel och lek. Barnet lär sig då bland annat att fungera i grupp och komma överens om regler samt att följa dem. I val av spel, lekar och andra aktiviteter ska man även fästa uppmärksamhet vid hur de vid sidan av andra färdigheter även utvecklar barnets matematiska tänkande och fantasi.
I allmänhet anses det att taluppfattningen, inklusive utvecklingen av kvantitativt tänkande, är den mest centrala delen av matematiskt tänkande. I matematiskt tänkande ingår också att iaktta och presentera förändringar, dra slutsatser, minnas, kombinera och så vidare.
När man skapar en grund för matematiskt tänkande är det viktigt att välja lämpliga aktiviteter och handleda dem. Särskilt viktigt är det att bibehålla barnens intresse genom att hjälpa och stödja barnen i sådana stunder då de inte kommer vidare i sina resonemang. Då kan man till exempel förenkla uppgiften, ge motsvarande exempel eller använda åskådliga (konkreta) redskap och ritningar. Även lekfullhet, den egna utvecklingen och glädjen av att lyckas ökar barnens intresse för att lära sig matematik.
Till följande presenteras ett urval exempel på aktiviteter och uppgifter som stöder barns matematiska tänkande.
Att minnas: Läraren väljer ett barn. Hen klär på sig ytterkläderna. De andra barnen får betrakta barnet under en minut. Efter det sluter barnen ögonen. Under den tiden klär barnet av sig något klädesplagg eller byter plats eller form på något klädesplagg (till exempel öppnar jackans dragkedja.) Efter det försöker barnen komma på vad som har förändrats. På motsvarande sätt kan man lägga föremål på bordet. Barnen sluter ögonen och ett eller flera föremål plockas bort från bordet. Barnen försöker komma på vilket/vilka föremål som har tagits bort. Uppgiften kan göras svårare genom att också byta föremålens plats.
Att dra slutsatser: Barnen sitter på numrerade stolar (biosalong). Man berättar för barnen att första stolen i raden är till exempel nummer 6. Utgående från det frågar man vilket nummer på stolen ett barn har som sitter i samma/någon annan rad.
Ordning: Inledningsvis väljer man två barn. De ställer sig bakom varandra. Man frågar barnen på hur många olika sätt man kan placera dessa två barn. Efter det väljer man ut tre barn och frågar igen, på hur många olika sätt man nu kan ordna barnen.
En regelmässig förändring: Barnen får till uppgift att byta ordningen på tre bokstäver till en ny ordning utan att berätta/känna till regeln, t.ex. NBE -> BEN. Barnen får sedan i uppgift att ordna bokstavsgruppen t.ex. IAR till en ny ordning och samtidigt försöka lösa vilken regel som används för den nya bokstavsordningen.
Tidsordning: Personalen klipper isär en serieteckning i separata rutor och blandar dem. Barnen ombeds att ordna serieteckningen i rätt tidsordning. Den här uppgiften kan man också genomföra så att läraren berättar en saga så att sagans innehåll kommer i omvänd ordning. Efter det ombeds barnen att sätta sagans händelser i rätt tidsordning.
Att föreställa sig: Läraren gömmer i sin hand en mängd knappar (eller annat dylikt). Hen lägger fram på bordet till exempel två knappar och på tallriken som finns på bordet till exempel fem knappar. Läraren berättar för barnen att hen har i handen och på bordet sammanlagt lika många knappar som det finns på tallriken. Efter det frågar hen hur många knappar hen har gömt i handen?
Uteslutningsförmåga: Läraren kan välja ett föremål i rummet som hen tänker på och berättar för barnen vilka egenskaper föremålet har ett i taget. Barnen får försöka lista ut vilket föremål det är. Det lönar sig att välja föremål som har gemensamma egenskaper och på slutet en egenskap som skiljer det valda föremålet från de andra. Alternativt, kan läraren välja ett föremål och barnen ställer frågor om föremålets egenskaper. Läraren svarar endast ”ja” eller ”nej” på barnens frågor. Varje fråga som barnen ställer minskar på gruppens poäng med till exempel ett poäng.
Att kombinera: Läraren ger barnen två ord som beskriver en egenskap och ber sedan barnen benämna till exempel tio saker/föremål som har dessa egenskaper gemensamt. Läraren ger till exempel orden vit och mjuk.
Dessa exempel kan man pröva, omformulera och hitta på nya själv. Tänkandet utvecklas genom att tänka!
Skribent: undervisningsråd Leo Pahkin, Utbildningsstyrelsen
Fredag 6.9
Som avslutning på temaveckan delar vi lokala stämningar i sociala medier #Smapeddagen #Vasuistavauhtia.
Texten nedan bidrar med tankar och tips på hur man kan kombinera småbarnspedagogik på två språk och matematik till konkret pedagogisk verksamhet.
Småbarnspedagogik på två språk och matematik
Småbarnspedagogik på två språk drar nytta av den känsliga period som barns tidiga språkinlärning utgör. Med undervisning på två språk avses ofta samtidig undervisning av innehåll och språk, i syfte att lära sig kunskaper och färdigheter på ett främmande språk. Barnen ges möjlighet att öva sig i interaktiv språkanvändning i olika situationer.
Matematik är å andra sidan en viktig del av ett barns växande och utveckling. Inlärning av matematiska färdigheter börjar tidigt i ett barns liv och småbarnspedagogiken spelar en viktig roll för att förstärka och stödja dem.
Att lära sig matematik och att lära sig ett nytt språk kan ofta gå hand i hand. Matematik, liksom språk, lär man sig bäst genom lek och aktivitet. Barn tillägnar sig matematiska begrepp och matematiskt tänkande på ett naturligt sätt genom lek och konkreta situationer. Samma lek kräver förstås också ett språk: hur uttrycker man med ord vad man tänker?
Barn kan t.ex. lära sig om siffror och jämförelser genom att räkna antalet leksaker eller föremål ”How many cars do you have?” ”I have three cars.” Pussel, byggspel och även brädspel utvecklar en känsla för perception, form och utrymme. ”Jag lägger en blå kloss ovanpå en röd kloss” eller “Kävele kolme askelta eteenpäin. Lasketaan: yksi-kaksi-kolme.”
I matlagnings- och shoppinglekar lär sig barnen att förstå mått och mängder. ”Kan jag få två bananer”.
Det viktigaste av allt är att det matematiska tänkandet stöds i en mängd olika vardagliga aktiviteter. Läraren kan visa modell åt barnen genom att använda korrekta begrepp och ett mångsidigt språk i vardagliga situationer, till exempel genom att agera som ett butiksbiträde eller instruera dem hur man mäter vatten med ett decilitermått. Tips om småbarnspedagogik på två språk och språkmedveten småbarnspedagogik finns till exempel i handboken för förskoleundervisning på två språk. Handboken är skriven på engelska, men idéerna fungerar på vilket språk som helst.
Tvåspråkiga förskollärare har en fin möjlighet att stödja barnens matematiska tänkande genom lek och aktiviteter. Att lära sig matematik och språk på ett meningsfullt sätt ger barnen en utmärkt grund för framtida framgångar i matematik- och språkinlärning.
Det finns ett nationellt nätverk för undervisning på två språk, som du kan läsa mer om här. Nätverket ger ut ett nyhetsbrev som distribuerar material som producerats av projekt och ger information om aktuella händelser, till exempel gratis webbseminarier som är öppna för alla.
Skribent: Jenni Kohl, projektledare för Helsinki oppii kielillä
