Multilitteracitet hör till mångsidig kompetens enligt läroplanerna (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014; Grunderna för gymnasiets läroplan 2019). I grundskolan är multilitteracitet ett separat mål för mångsidig kompetens (K4). I gymnasiet hör multilitteracitet åtminstone till följande delområden inom mångsidig kompetens: kommunikativ kompetens, tvärvetenskaplig och kreativ kompetens samt global och kulturell kompetens. I läroplanerna för både grundskolan och gymnasiet anges i beskrivningarna av åskådningsämnena hur målen för religion och livsåskådningskunskap är kopplade till målen för mångsidig kompetens. De förverkligas tillsammans med målen för åskådningsämnena.
Multilitteracitet bygger på ett brett textbegrepp, enligt vilket en text kan vara exempelvis en skriven text, tal, bilder, symboler, kartor, videor eller ritualer.
Genom multilitteracitet lär sig eleven eller den studerande att förstå hur olika texter används och tolkas i olika sammanhang i livet och under lektioner i olika läroämnen på specifika sätt och med specifika betoningar.
I undervisningen i åskådningsämnen avser multilitteracitet exempelvis förmåga att identifiera och tolka symboler och ritualer samt förstå åskådningsmässiga dimensioner av olika fenomen. Multilitteracitet möjliggör också, vid sidan av behandling av läroämnesspecifika innehåll, arbetsmetoder genom vilka eleven eller den studerande får utrymme för frågor kring sin egen identitet.
Pedagogisk användning av berättelser i undervisningen i åskådningsämnen kan exempelvis koppla det tema eller innehåll man studerar till elevens eller den studerandes liv och ge utrymme för elevens eller den studerandes egna upplevelser och upplevelsevärld.
Multilitteracitet innebär också förmåga att behandla och förstå information som anknyter till åskådningar i olika situationer. I praktiken visar sig detta exempelvis som en förståelse för hur man i olika situationer uppför sig på det sätt som situationen kräver.