I hela landet erbjöd totalt 2 241 läroanstalter grundläggande utbildning år 2020 – av dessa var 2 121 grundskolor med undervisning i årskurserna 1–9, specialskolorna var 56 och skolorna med undervisning i både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning var 39. Resten var till exempel folkhögskolor, yrkesläroanstalter, gymnasier och medborgarinstitut med undervisning inom den grundläggande utbildningen. I de 2 241 läroanstalterna fanns det knappt 556 000 elever.
Det totala antalet skolor inom den svenskspråkiga utbildningen var 221 år 2020 (totalt antal elever 34 895), varav 214 var skolor med endast grundläggande utbildning (antal elever: 33 674) och fem var skolor med grundläggande utbildning och gymnasieutbildning (antal elever: 1 173). Specialskolorna var två till antalet: Lagmansgårdens skola och Sirkkalabackens skola (totalt elevantal: 48).
Därtill erbjöd tre folkhögskolor grundläggande utbildning på svenska, vilket betyder att det i de 224 läroanstalterna fanns 34 941 elever inom den grundläggande utbildningen. I statistiken för den svenskspråkiga utbildningen ingår inte de ca 170 eleverna som studerar på svenska i en privat tvåspråkig skola. Om man beaktar också dessa betyder det att det inom den svenskspråkiga utbildningen totalt sett fanns ca 35 100 elever fördelade på 225 läroanstalter år 2020.
Utbildningsanordnarna som upprätthöll de 225 läroanstalterna år 2020 var antingen kommuner och samkommuner, staten eller privata anordnare. De kommunala skolorna var 193 till antalet och två läroanstalter upprätthölls av samkommuner. Dessutom fanns sju privata skolor, två statliga skolor med svenska som undervisningsspråk samt 21 skolor på Åland. De kommunala skolorna på Åland tillhör landskapet Ålands förvaltningsområde.
På fyra år har det totala antalet svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen minskat med 11 procent. År 2016 var antalet skolor med endast grundläggande utbildning inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen 241, medan antalet år 2020 hade minskat med 27 skolor till 214. I hela landet fanns det 2 121 grundskolor år 2020 och minskningen på fyra år var en aning mindre i hela landet, eftersom skolornas antal var 2 334 år 2016 – en minskning med 9 procent.
Sedan år 2004 har skolornas antal inom det svenskspråkiga skolväsendet minskat med 91 skolor. Störst var minskningen inom den svenskspråkiga utbildningen år 2010 när till och med 16 grundskolor lades ner eller sammanslogs med andra skolor, men också år 2019 skedde relativt stora förändringar i skolornas antal.
Tabell: Antal svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen och förändringen i antal åren 2004–2020.
Knappt hälften av de svenskspråkiga skolorna inom den grundläggande utbildningen är skolor med under 100 elever. I mellankategorin med skolor som har ett elevantal på 100–299 elever finns 40 procent av de svenskspråkiga skolorna och andelen skolor med över 300 elever är 13 procent. De riktigt stora skolorna med 500 elever eller flera är fortfarande ganska få inom den svenskspråkiga utbildningen, men de blir hela tiden flera och i två skolor finns mera än 700 elever (Norsen och Mattlidens skola).
Ett relativt litet antal elever som går i de svenskspråkiga skolorna lever på ett ganska utbrett område geografiskt sett och de svenskspråkiga skolorna är små i jämförelse med skolorna i hela landet. Trots detta är skolresornas längd för eleverna i de svenskspråkiga skolorna längre än inom den finskspråkiga utbildningen. I hela landet var 32 procent av skolorna små skolor med under 100 elever, 35 procent var medelstora (100–299 elever) och 33 procent av skolorna hade 300 elever eller flera år 2020. Till och med drygt 5 procent av skolorna i hela landet hade över 700 elever.
Tabell: Antal svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen enligt storlek och elevmängd åren 2018–2020.
Under perioden 2018–2020 har en minskning i antal skolor (med 16 skolor) men en ökning i antalet elever (med 603 elever) skett. År 2020 gick i medeltal 157 elever per skola inom den svenskspråkiga utbildningen, medan det i hela landet gick i medeltal 252 elever per skola. Det att indragningarna och sammanslagningarna av mindre skolor har fortsatt i kombination med att eleverna inte har minskar i antal leder för tillfället till ett ökat antal elever per läroanstalt, det vill säga allt större skolor. Förändringen är relativt långsam men tydlig – år 2004 var det i medeltal 111 elever per skola och år 2014 i medeltal 126 elever per skola inom den svenskspråkiga utbildningen. Samtidigt medför indragningarna och sammanslagningarna också att tillgängligheten påverkas och att elevernas skolresor blir längre.
Tabell: Andel svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen enligt storlek, elevmängd och förändring åren 2018–2020.
Det totala elevantalet i de små skolorna är relativt litet och i skolorna med under 100 elever går endast 15 procent av det totala antalet elever i de svenskspråkiga skolorna. Vanligast är det att eleverna inom den svenskspråkiga utbildningen går i en skola med mellan 100 och 300 elever – 46 procent av eleverna. Resten eller 40 procent av eleverna går i en skola med 300 elever eller flera. Inom den finskspråkiga utbildningen är situationen en annan – största delen av eleverna går i en skola med minst 300 elever (69 % år 2020).
Diagram: Andel elever inom den grundläggande utbildningen enligt skolans storlek och undervisningsspråk år 2020.
Omfattar inte skolor med både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt specialskolor.
Källa: Statistikcentralen. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tillgängligheten
Inom den grundläggande utbildningen har en elev som har längre än fem kilometer till skolan rätt till fri transport enligt huvudregeln, men med beaktande av kommunernas skyldighet att ordna undervisningen så att elevernas skolresor är så trygga och korta som möjligt. Elevens dagliga skolresa får med väntetider inberäknat ta högst två och en halv timme i anspråk. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar i anspråk. (Lag om grundläggande utbildning)
Regionförvaltningsverken utvärderar på uppdrag av finansministeriet basservicen inom sitt område. Utgångspunkten för utvärderingen är den regionala tillgången till basservice och år 2015 utvärderades bland annat den regionala tillgången till grundläggande utbildning och om den geografiska tillgängligheten till svenskspråkig utbildning hade förändrats. Andra utvärderingar som gjorts efter det här har endast gällt tillgängligheten på finskspråkig utbildning, som i publikationen om läget med basservicen som publicerades av finansministeriet år 2020.
Beräkningarna kan ses som riktgivande och avstånd över kommungränserna beaktas inte, liksom inte heller till exempel hemundervisning. En del av de svenskspråkiga eleverna går i en svenskspråkig skola i en annan kommun, eftersom den egna kommunen inte erbjuder svenskspråkig utbildning och därtill är elevernas modersmål inte i praktiken det samma som skolornas undervisningsspråk. I utvärderingen ingår alla kommunala, statliga och privata skolor inom den grundläggande utbildningen förutom specialskolorna och skolorna på Åland.
Av de svenskspråkiga 7–12-åringarna (elever med svenska som registrerat modersmål) bodde 88 procent inom fem kilometers avstånd från en svenskspråkig skola år 2015. Motsvarande andel för ålderskategorin 13–15 år var 56 procent. Av de finskspråkiga eleverna i årskurserna 1–6 bodde 91 procent inom fem kilometers avstånd från en finskspråkig skola och motsvarande andel i årskurserna 7–9 var 79 procent år 2015.