I hela landet erbjöd totalt 2 200 läroanstalter grundläggande utbildning år 2021 – av dessa var 2 081 grundskolor med undervisning i årskurserna 1–9, specialskolorna var 53 till antalet och skolorna med undervisning i både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning var 39. Resten var till exempel folkhögskolor (15 st.), yrkesläroanstalter (3 st.) och gymnasier (9 st.) med undervisning inom den grundläggande utbildningen. I de 2 200 läroanstalterna fanns det knappt 553 000 elever.
Antalet skolor inom den svenskspråkiga utbildningen var 219 år 2021 (totalt antal elever 35 043), varav 212 var skolor med endast grundläggande utbildning (antal elever: 33 849) och fem var skolor med grundläggande utbildning och gymnasieutbildning (antal elever: 1 152). Specialskolorna var två till antalet: Lagmansgårdens skola och Sirkkalabackens skola (totalt antal elever: 42).
Därtill erbjöd tre folkhögskolor grundläggande utbildning på svenska, vilket betyder att det i de 222 läroanstalterna fanns 35 082 elever inom den grundläggande utbildningen.
I statistiken för den svenskspråkiga utbildningen i statistiktjänsten Vipunen ingår inte de 138 elever som studerade på svenska i en privat tvåspråkig skola år 2021. Om man beaktar också dessa betyder det att det inom den svenskspråkiga utbildningen totalt sett fanns ca 35 220 elever fördelade på 223 läroanstalter år 2021 och att ungefär 10 procent av alla skolor i Finland är svenskspråkiga.
Utbildningsanordnarna som upprätthöll de 223 läroanstalterna år 2021 var antingen kommuner och samkommuner, staten eller privata anordnare. De kommunala skolorna var 191 till antalet och två läroanstalter upprätthölls av samkommuner. Dessutom fanns det sju privata skolor och två statliga skolor med svenska som undervisningsspråk, samt 21 skolor på Åland. De kommunala skolorna på Åland tillhör landskapet Ålands förvaltningsområde.
På fem år har det totala antalet svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen minskat med 12 procent. År 2016 var antalet skolor med endast grundläggande utbildning inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen 241, medan antalet år 2021 hade minskat med 29 skolor till 212. I hela landet fanns det 2 081 grundskolor år 2021 och skolornas antal var 2 334 år 2016, vilket betyder att tillbakagången är ungefär lika stor som för de svenskspråkiga skolorna (11 %).
Sedan år 2004 har skolornas antal inom det svenskspråkiga skolväsendet minskat med 93 skolor. Störst var minskningen inom den svenskspråkiga utbildningen år 2010 när till och med 16 grundskolor lades ner eller sammanslogs med andra skolor, men också år 2019 skedde relativt stora förändringar i skolornas antal.
Tabell: Antal svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen och förändringen i antal åren 2004–2021.
Knappt hälften av de svenskspråkiga skolorna inom den grundläggande utbildningen är skolor med under 100 elever. I mellankategorin med skolor som har ett elevantal på 100–299 elever finns knappt 40 procent av de svenskspråkiga skolorna och andelen skolor med över 300 elever är 15 procent. De riktigt stora skolorna med 500 elever eller flera är fortfarande ganska få inom den svenskspråkiga utbildningen, men de blir hela tiden flera och i tre skolor fanns mera än 700 elever år 2021 (Norsen, Mattlidens skola och Hoplaxskolan).
Ett relativt litet antal elever som går i de svenskspråkiga skolorna lever på ett ganska utbrett område geografiskt sett och de svenskspråkiga skolorna är små i jämförelse med skolorna i hela landet. I hela landet var 31 procent av skolorna små skolor med under 100 elever, 36 procent var medelstora (100–299 elever) och 33 procent av skolorna hade 300 elever eller flera år 2021. Till och med drygt 5 procent av skolorna i hela landet hade över 700 elever.
Tabell: Antal svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen enligt storlek och elevmängd åren 2019–2021.
Under perioden 2019–2021 har en minskning i antal skolor (med 8 skolor) men en ökning i antalet elever (med 414 elever) skett inom den svenskspråkiga utbildningen. År 2021 gick i medeltal 160 elever per skola inom den svenskspråkiga utbildningen, medan det i hela landet gick i medeltal 256 elever per skola. Det att indragningarna och sammanslagningarna av mindre skolor har fortsatt i kombination med att eleverna inte har minskar i antal leder för tillfället till ett ökat antal elever per läroanstalt, det vill säga allt större skolor. Förändringen är relativt långsam men tydlig – år 2004 var det i medeltal 111 elever per skola och år 2014 i medeltal 126 elever per skola inom den svenskspråkiga utbildningen. Skolnätet har blivit betydligt glesare på 2000-talet. Det här beror bland annat på att åldersgrupperna regionalt har minskat, samt på en allt svagare ekonomisk situation i kommunerna. Samtidigt medför indragningarna och sammanslagningarna också att tillgängligheten påverkas och att elevernas skolresor blir längre. Skolresornas längd har redan sedan tidigare varit längre för svenskspråkiga elever än för finskspråkiga elever.
Regionförvaltningsverken utvärderar regelbundet den regionala tillgången till basservicen. År 2015 utvärderades bland annat den regionala tillgången till grundläggande utbildning och om den geografiska tillgängligheten till svenskspråkig utbildning hade förändrats. Andra utvärderingar som gjorts efter det här har gällt tillgängligheten på finskspråkig utbildning. Av de svenskspråkiga 7–12-åringarna (elever med svenska som registrerat modersmål) bodde 88 procent inom fem kilometers avstånd från en svenskspråkig skola år 2015. Motsvarande andel för ålderskategorin 13–15 år var 56 procent. Av de finskspråkiga eleverna i årskurserna 1–6 bodde 91 procent inom fem kilometers avstånd från en finskspråkig skola och motsvarande andel i årskurserna 7–9 var 79 procent år 2015. Tillgängligheten var med andra ord betydligt sämre för de svenskspråkiga barnen redan år 2015.
Tabell: Andel svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen enligt storlek, elevmängd och förändring åren 2019–2021.
Det totala elevantalet i de små skolorna är relativt litet och i skolorna med under 100 elever går endast 14 procent av det totala antalet elever i de svenskspråkiga skolorna. År 2020 var det betydligt vanligare att eleverna i de svenskspråkiga skolorna gick i en medelstor skola med 100–299 elever (46 % av eleverna), men år 2021 var det i stort sett lika vanligt att eleverna gick i en skola med 100–299 elever som i en större skola med 300 elever eller flera. Inom den finskspråkiga utbildningen är situationen en annan – den övervägande majoriteten av eleverna går i en skola med minst 300 elever (69 % år 2021).
Diagram: Andel elever inom den grundläggande utbildningen enligt skolans storlek och undervisningsspråk år 2021.
Omfattar inte skolor med både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt specialskolor.
Källa: Statistikcentralen. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Trots en särskild koncentration till några specifika regioner, som till exempel runt kusterna, är den svenskspråkiga befolkningen i Finland ingen enhetlig grupp och svenskspråkiga är bosatta över hela landet. Grundläggande utbildning ordnas på svenska i ett 60-tal kommuner och drygt 40 kommuner, eller ca 14 procent av alla kommuner, ordnar grundläggande utbildning på både svenska och finska. I Finland finns det 19 landskap och i 11 av dem ordnades grundläggande utbildning på svenska år 2021. Av de svenskspråkiga skolorna är 40 procent belägna i Nyland och 35 procent i Österbotten. Knappt 10 procent av de svenskspråkiga skolorna finns i Egentliga Finland och 10 procent på Åland. År 2021 hade 70 procent av skolorna elever i årskurserna 1–6, 11 procent i årskurserna 7–9 och resten eller 19 procent hade elever i allt från årskurs 1 till årskurs 9.
Exempel på orter i resten av landet där svenskspråkigheten är relativt stark är Björneborg, Kotka, Tammerfors och Uleåborg, som också ofta kallas för språköar. Förutom de traditionella språköarna finns det också mindre så kallade språkklackar, som till exempel S:t Karins, Tusby, Salo och Lahtis. I tabellen framkommer det här tydligt i de regioner som har bara en skola, men med elever från årskurs 1 till 9. Gemensamt för språköarna och -klackarna är att de är finska städer och kommuner med en liten svensk- eller tvåspråkig minoritet, som är livskraftig mycket tack vare att det till en viss omfattning erbjuds svenskspråkig småbarnspedagogik och en svenskspråkig skolstig på orten. Under rubriken Eleverna finns också en karta som visar var det finns elever som går i svenskspråkiga skolor.
Tabell: Antal skolor inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen år 2021 enligt årskurser och region.
Åren 2012–2021 har antalet skolor minskat i alla regioner, men förändringen har varit ganska liten i Egentliga Finland och på Åland. Både i Nyland och Österbotten handlar det om en ganska jämn minskning som på nio år totalt är omkring 20 procent i båda regionerna.
Diagram: Antalet svenskspråkiga skolor enligt region åren 2012, 2015, 2018 och 2021.
Omfattar grundskolor, skolor med både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt specialskolor.
Källa: Statistikcentralen. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.