Utvärderingarna av lärresultat och yrkeskunnande görs för att ge en bild av utvecklingen inom olika läroämnen och branscher samt för att följa upp hur jämlikheten i utbildningen har förverkligats gällande till exempel kommuner och regioner, kön, undervisningsspråk samt med beaktande av bland annat social bakgrund och attityder.

Utbildningsstyrelsen ansvarade fram till år 2014 för utvärderingarna av lärresultat och numera genomförs utvärderingarna av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU, på finska KARVI). Centret inledde sin verksamhet 2014 och genomför utvärderingar i anslutning till allt från småbarnspedagogik till högskoleutbildning – både när det gäller utbildningsanordnarnas och högskolornas verksamhet och lärresultat inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. Numera är NCU en fristående enhet under Utbildningsstyrelsen. 

Syftet med utvärderingarna är ge sådan information som förbättrar förutsättningarna för lärandet och kan användas som ett stöd inom utvecklingsverksamheten både nationellt och av de enskilda kommunerna och utbildningsanordnarna. Utvärderingarna ska ge stöd för beslutsfattandet både på nationell nivå och på anordnarnivå. Den information som fås genom olika utvärderingar, som till exempel information om lärresultat, yrkeskunnande och yrkesprov, används också för internationella jämförelser. Informationen möjliggör en uppföljning av utbildningen och hjälper utbildningsanordnarna att bedöma sin egen verksamhet och stärka utbildningens kvalitet. Den nationella uppföljningen är en viktig del av kvalitetssäkringen av utbildningen. I de syntesutvärderingar som har gjorts strävar man dessutom till att relatera olika utvärderingsresultat till varandra och ge en sammanfattande och översiktlig bild av utbildningen.

Betydelsen av att utvärdera utbildningen och verksamheten framgår av både lagen om grundläggande utbildning (21 §) och gymnasielagen (56 §) samt lagen om yrkesutbildning (126 §). Förutom att utbildningsanordnaren bland annat ska utvärdera utbildningen så ska dessutom till exempel extern utvärdering av verksamheten genomföras.

I publikationen Utvärdering och bedömning av lärande – kontext och praxis (Räisänen, 2014) är utgångspunkten det ständiga behovet av att utveckla utvärderingarna av inlärningsresultat och frågan belyses ur många olika synvinklar; vilka behov finns, var finns de svaga punkterna, används utvärderingsresultaten i tillräcklig utsträckning och på vilket sätt kan rapporteringen utvecklas med tanke på det nationella och det mera lokala utvecklingsarbetet etc.

De utvärderingar som är speciellt viktiga för den svenskspråkiga utbildningen och sådana utvärderingar där man separat har beaktat den svenskspråkiga utbildningen lyfts här fram för att tydliggöra de områden som kräver ytterligare resurser och insatser.