Yrkesutbildningen

Årsklassen med 16-åringar inom den svenskspråkiga utbildningen var över 4 000 mellan åren 2005 och 2010, men minskade från och med år 2010 fram till år 2017 när en vändning igen skedde. Årsklassen med 16-åringar var knappt 3 500 år 2017, 3 870 år 2021 och ökar ännu de kommande åren till drygt 4 000 runt år 2025. Från och med 2025 och framåt minskar årsklassen med 16-åringar igen enligt en prognos som görs med utgångspunkt i antalet elever inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Årsklassen för den svenskspråkiga yrkesutbildningen är inte den samma som årsklassen med barn och unga som har svenska som modersmål, utan utgår ifrån den svenskspråkiga skol- och studiestigen.

I medeltal söker omkring 35 procent av alla sökande i första hand till yrkesutbildning och 65 till gymnasieutbildning från de svenskspråkiga grundskolorna. Det finns stora skillnader i hur stor andel av eleverna som söker sig till yrkesutbildning efter den grundläggande utbildningen i de svensk- och tvåspråkiga regionerna – en större andel av de unga i Österbotten söker sig till en yrkesutbildning än av de unga i Södra Finland. Medan omkring hälften av alla sökande i Österbotten i första hand söker till en yrkesutbildning i gemensam ansökan, är andelen bara omkring 25 procent av alla sökande i Nyland.

Uppgifterna, som är hämtade från informationstjänsten Koski, baserar sig på vad utbildningsanordnarna själva har uppgett och uppdateras regelbundet till Vipunen. Statistiken om antal nya studerande och studerande omfattar de studerande som har som målsättning att avlägga hela examen (del/delar av examen ingår endast när det uttryckligen framgår). I statistiken ingår inte Ålands yrkesgymnasium som totalt har omkring 650–750 studerande årligen.

Antal nya studerande

Antalet nya studerande som siktade på en yrkesinriktad grundexamen på svenska var 2 270 år 2022. Yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som läroavtalsstudier och antalet nya studerande inom läroavtalsutbildningen på svenska uppgick till 114 år 2022, vilket motsvarar 5 procent av alla nya studerande.

Överlägset flest nya studerande för yrkesinriktade grundexamina på svenska finns i Nyland och i Österbotten och i de här två regionerna tillsammans inleder 98 procent av alla studerande för grundexamina sina studier – i yrkesläroanstalterna i Nyland fanns 1 150 nya studerande och i Österbotten 1 090 nya studerande år 2022. I Egentliga Finland inledde 40 nya studerande sina studier för en yrkesinriktad grundexamen.

I hela landet var det totala antalet nya studerande för en yrkesinriktad grundexamen drygt 66 200 år 2022, vilket är på ungefär samma nivå som de två föregående åren. Andelen nya studerande med läroavtal har tidigare varit på samma nivå i hela landet som inom den svenskspråkiga utbildningen, men år 2022 var andelen en aning högre och över 9 procent.

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina enligt läroanstaltens region och i hela landet åren 2020–2022.

Flest nya studerande för yrkesinriktade grundexamina, om man ser till de olika utbildningsområdena, har de tekniska områdena och hälsovård och välfärd, med 530–620 nya studerande vardera. Endast inom databehandling och kommunikation finns egentliga minskningar i antal nya studerande under tidsperioden 2020–2022 och eftersom det är ett litet utbildningsområde är minskningen till och med 20 procent. De största ökningarna i antal nya studerande finns inom utbildningsområdet hälsovård och välfärd och de humanistiska och konstnärliga områdena. Den procentuella ökningen är störst inom de humanistiska och konstnärliga områdena (20 %), som är ett litet utbildningsområde med ett hundratal nya studerande årligen.  

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina åren 2020–2022 och förändringen under perioden enligt utbildningsområde.     

Handel, administration och juridik, hälsovård och välfärd samt tjänstebranschen är utbildningsområden som det är något populärare att avlägga yrkesexamina och specialyrkesexamina inom. År 2022 inledde 82 procent av alla nya studerande sina studier för en yrkesinriktad grundexamen, 15 procent för en yrkesexamen och omkring 3 procent för en specialyrkesexamen. Något fler än hälften av alla nya studerande för en yrkesinriktad grundexamen var kvinnor år 2022, men könsskillnaderna är stora enligt utbildningsområde. Exempelvis inom de tekniska områdena var 89 procent av alla nya studerande män, medan andelen kvinnor var 85 procent av alla nya studerande inom hälsovård och välfärd. Det var också vanligare att kvinnor avlade yrkesexamina och av alla nya studerande för yrkesexamina var 60 procent kvinnor.

I hela landet var antalet nya studerande för yrkesinriktade grundexamina 66 210, för yrkesexamina 20 349 och för specialyrkesexamina 9 516 nya studerande år 2022 (totalt ca 96 000). Den procentuell fördelningen enligt typen av examina skiljer sig från fördelningen för dem som studerar på svenska. År 2022 inledde 69 procent av alla nya studerande i hela landet sina studier för en yrkesinriktad grundexamen, 21 procent för en yrkesexamen och omkring 10 procent för en specialyrkesexamen. En större andel av dem som studerar på svenska studerar för yrkesinriktade grundexamina, medan det inte är lika vanligt att studera för yrkesexamina och specialyrkesexamina.

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska inom yrkesutbildningen, enligt typ av examen, kön och utbildningsområde år 2022.

Antalet nya studerande på svenska för yrkesinriktade grundexamina var 2 706 år 2022 om man tar i beaktande alla nya studerande oberoende av om de siktade på att avlägga en hel, en del eller delar av examen. Inom studierna för yrkesexamina var antalet nya studerande 429 och inom specialyrkesexamina omkring 100 (både hela och del/delar av examina).

Antal studerande

Antalet studerande som studerade för en yrkesinriktad grundexamen på svenska var omkring 7 470 år 2022. Överlägset flest studerande för yrkesinriktade grundexamina på svenska finns i yrkesläroanstalterna i Österbotten och i Nyland – i Nyland 3 640 studerande och i Österbotten till och med ännu flera, 3 700 studerande år 2022. I Egentliga Finland studerade 130 studerande för en yrkesinriktad grundexamen. Yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som läroavtalsstudier och antalet studerande inom läroavtalsutbildningen på svenska uppgick till 1 280 studerande samma år, vilket betyder att 17 procent av alla studerande hade läroavtal. Läroavtalsstudier var betydligt vanligare i Österbotten (22 %) än i Nyland (13 %).

I hela landet var det totala antalet studerande för en yrkesinriktad grundexamen drygt 205 100 år 2022. Andelen studerande med läroavtal var på samma nivå i hela landet som inom yrkesutbildningen på svenska det vill säga 17 procent av alla studerande år 2022. En ökning i andelen studerande med läroavtal har skett både på svenska och, till och med en aning kraftigare, i hela landet de senaste åren från omkring 12 procent år 2020 till 17 procent år 2022.

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina enligt läroanstaltens region och i hela landet åren 2020–2022.

Till och med 27 procent studerade inom de tekniska områdena, som är det överlägset största utbildningsområdet, medan det näststörsta utbildningsområdet hälsovård och välfärd hade 24 procent av alla studerande. De studerande var år 2022 totalt omkring 410 flera än år 2020 – en ökning med 6 procent. Den största procentuella minskningen var inom databehandling och kommunikation (- 6 %) och den största procentuella ökningen inom de humanistiska och konstnärliga områdena (+ 14 %), som sett till antalet studerande båda tillhör de mindre utbildningsområdena. Inom hälsovård och välfärd var ökningen ganska stor både till antal och andel under tidsperioden 2020–2022; en ökning med 180 studerande som motsvarar 11 procent.

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina åren 2020–2022 och förändringen under perioden enligt utbildningsområde.  

Totalt fanns det 8 750 studerande för hela examina inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen år 2022. Tjänstebranschen, men framför allt handel, administration och juridik och hälsovård och välfärd, är utbildningsområden som det är något populärare att avlägga yrkesexamina och specialyrkesexamina inom. De naturvetenskapliga områdena och databehandling och kommunikation är exempel på utbildningsområden med inga studerande på svenska för specialyrkesexamina år 2022, trots att det är relativt populärt med yrkesexamina inom de naturvetenskapliga områdena.

År 2022 studerade 85 procent av alla studerande för en yrkesinriktad grundexamen, 12 procent för en yrkesexamen och omkring 3 procent för en specialyrkesexamen på svenska. I hela landet var det totala antalet studerande inom yrkesutbildningen omkring 272 340. Den procentuell fördelningen enligt typen av examina skiljer sig från fördelningen för dem som studerade på svenska. År 2022 studerade 75 procent av alla studerande i hela landet för en yrkesinriktad grundexamen, 16 procent för en yrkesexamen och omkring 8 procent för en specialyrkesexamen. En större andel av dem som studerar på svenska studerar för yrkesinriktade grundexamina, medan det inte är lika vanligt att studera för yrkesexamina och specialyrkesexamina.

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska inom yrkesutbildningen, enligt typ av examen och utbildningsområde år 2022.

Antal studerande för en hel examen eller för en del eller delar av examen var totalt 9 627 på svenska år 2022. Av dessa studerade 86 procent för en yrkesinriktad grundexamen, 12 procent för en yrkesexamen och 3 procent för en specialyrkesexamen (både hela och del/delar av examina). I hela landet studerade 307 570 för en hel examen eller för en del eller delar av examen. Det var något vanligare att avlägga yrkesexamen (17 % av alla studerande) och specialyrkesexamen (8 % av alla studerande) i hela landet än inom yrkesutbildningen på svenska.

Främjandet av välbefinnande och hälsa

Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) presenterade våren 2023 resultaten från den gemensamma datainsamlingen som riktades till läroanstalterna på andra stadiet hösten 2022. Samarbetet för att utveckla en regelbunden datainsamling på andra stadiet inleddes år 2006 och situationen i läroanstalterna kartläggs vartannat år. I enkäten kartläggs hälsan och välbefinnandet ur många olika synvinklar och i fokus är till exempel ledning, uppföljning av hälsotillståndet, resurser, gemensam praxis och delaktighet. Med hjälp av datainsamlingen kartläggs bland annat hur lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) verkställs.

Lag om elev- och studerandevård (1287/2013)      

Den publicerade statistiken gäller läsåret 2021–2022. Sammanlagt svarade 319 verksamhetsenheter vid läroanstalter som ordnar yrkesinriktad grundexamen på enkäten, vilket ger en svarsprocent på 88 procent. Vid de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna svarade 21 verksamhetsenheter av totalt 26 tillfrågade, vilket motsvarar 81 procent.

Gemensam praxis

Gemensamt överenskomna rutiner och verksamhetsmodeller till stöd för välbefinnande och hälsa har blivit vanligare inom yrkesutbildningen i hela landet, vilket stödjer den positiva utvecklingen av verksamhetskulturen vid yrkesläroanstalterna. I hela landet var det läsåret 2021–2022 vanligast med en gemensam skriftlig praxis vid övervakningen av framsteg i studierna (93 %), vid förebyggandet av användningen av alkohol och droger (93 %), i frågor om när och på vilket sätt man ingriper vid frånvaro (93 %) och vid identifiering och ingripande mot sexuella trakasserier (88 %). Betydligt ovanligare med gemensam skriftlig praxis var det för att minska ensamhet (28 %) och för att utöka den fysiska aktiviteten (15 %) bland studerande. 

Av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen som svarade på enkäten var det 71 procent som hade en gemensam, skriftlig verksamhetsmodell för att följa upp framsteg i studierna och 90 procent hade skriftlig praxis för hur man ska förebygga användningen av alkohol och droger. En verksamhetsmodell för att känna igen och ingripa i sexuella trakasserier hade gjorts upp skriftligt vid 84 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna, medan 10 procent hade gemensam skriftlig praxis för att minska ensamhet och 24 procent för att utöka den fysiska aktiviteten bland studerande. 

Under läsåret 2021–2022 följde man med studerandes frånvaro i 33 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna och i 67 procent av verksamhetsenheterna registrerades dessutom frånvaron i antal timmar (i hela landet: 24 % och 73 %). I en del av verksamhetsenheterna (67 % av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) hade man också en gemensamt överenskommen och skriftlig praxis för hur och i vilket skede man tar tag i eventuell frånvaro. I de övriga verksamhetsenheterna hade man visserligen en gemensam överenskommelse om förfarandet, men inte en skriftlig modell som tillämpades.

Delaktighet

De studerandes delaktighet i planeringen och utvecklingen av verksamheten i de olika enheterna är på i stort sett samma nivå som i insamlingen två år tidigare och det ser ut som om den positiva utvecklingen har avstannat. Av enkäten framkom bland annat att de studerandes delaktighet förverkligades ganska varierande och skillnaderna var stora mellan verksamhetsenheterna och beroende på delområde. Delaktigheten var ändå ganska stor när det gällde att utvärdera verksamheten (81 % nationellt jämfört med 85 % i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och åtminstone nationellt när det gällde att planera hur olika gruppindelningar gjordes inom yrkesutbildningen (79 % nationellt jämfört med endast 25 % i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och att planera och utveckla tillvägagångssätt som ökar samhörigheten (91 % nationellt jämfört med endast 72 % i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna).

Inom andra områden deltog de studerande ganska lite och stora möjligheter till förbättringar finns till exempel när det gäller de studerandes inflytande på ordningsreglerna och disciplinära frågor (37 % jämfört med 35 % i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och planeringen, förverkligandet och utvärderingen av arrangemangen kring måltiderna (61 % jfr. med 50 %) samt uppgörandet och uppdateringen av en genomförandeplan för examen (17 % jfr. med 15 %). I 53 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna och i 65 procent av alla enheter i landet deltog de studerande i arbetet med att främja rök- och drogfriheten och i arbetet med att förebygga mobbning och våld deltog 58 procent i de svenskspråkiga enheterna respektive 68 procent nationellt.

En stor del av svaren visar till och med på en minskad delaktighet från de studerandes sida om man jämför med svaren för läsåret 2017–2018. I endast 43 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna förekom regelbunden tutorverksamhet eller annan motsvarande verksamhet för att stödja de studerandes delaktighet (62 % nationellt). I enkäten frågades också om många andra metoder som främjar de studerandes delaktighet och av svaren från de svenskspråkiga verksamhetsenheterna kan man se att det är vanligast med studerandekår eller liknande (regelbundet i 52 % av enheterna) samt att man samlar feedback med olika enkäter och liknande (regelbundet i 57 % av enheterna).

Resurser och tillgång på tjänster

I lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) föreskrivs om tillgången till studerandevårdstjänster. Insamlingen för läsåret 2021–2022 visar på stora variationer i tillgången på studerandevårdstjänster mellan de olika verksamhetsenheterna. Ur nationellt perspektiv hade nästan alla, eller omkring 95 procent av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen, liksom tidigare tillgång till hälsovårds- och kuratorstjänster läsåret 2021–2022. Läkartjänster erbjöds vid 71 procent av verksamhetsenheterna och psykologtjänster vid 79 procent av verksamhetsenheterna i hela landet. Det här betyder att tillgången på läkar- och psykologtjänsterna var mer eller mindre oförändrad eller till och med försämrades sedan den föregående insamlingen 2019–2020, medan tillgången på kurators- och hälsovårdstjänster förbättrades en aning. En jämförelse med äldre insamlingar är svår att göra, eftersom uppgifterna tidigare har samlats in enligt läroanstalt – uppgifterna samlades för första gången in enligt verksamhetsenhet år 2016. Läsåret 2021–2022 var tillgången till studerandevårstjänster över lag sämre inom yrkesutbildningen än inom gymnasieutbildningen.

Läsåret 2021–2022 hade en relativt stor andel av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen tillgång till hälsovårds- och kuratorstjänster, men det finns ännu ett utrymme till förbättring så att dessa tjänster finns tillgängliga i alla verksamhetsenheter. Speciellt tydligt är det också att det enligt insamlingen inte finns lika bra och självklar tillgång på de här tjänsterna i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna – en skillnad på omkring 10 procentenheter beroende på undervisningsspråk. I de svenskspråkiga verksamhetsenheterna uppgav 85 procent att de hade tillgång till hälsovårdstjänster och lika stor andel att de hade tillgång till kuratorstjänster, vilket är en tydlig försämring sedan den förra insamlingen för läsåret 2019–2020 då andelen var 94 procent för båda tjänsteformerna. I sina svar uppgav 14 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna ändå inte att de helt saknade tjänsterna läsåret 2021–2022, men de har inte kunnat svara på om tjänsten fanns eller inte.    

Också tillgången till psykologtjänster var sämre i verksamhetsenheter med svenskspråkig yrkesutbildning läsåret 2021–2022. Tillgång till psykologtjänster hade 71 procent av de verksamhetsställen som hade svenska som undervisningsspråk och som svarade på enkäten – skillnaden enligt undervisningsspråk är nästan 10 procentenheter. I sina svar uppgav 29 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna ändå inte att de helt saknade psykologtjänster läsåret 2021–2022, men de har inte kunnat svara på om tjänsten fanns eller inte. I den förra insamlingen för läsåret 2019–2020 hade 53 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna tillgång till psykologtjänster. 

Diagram: Andel av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen som hade tillgång till hälsovårdare, läkare, psykolog och kurator läsåret 2021–2022, enligt undervisningsspråk. 

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen

Tillgången på psykologtjänster, men framför allt läkartjänster är fortfarande speciellt utmanande. Tillgång till läkartjänster hade endast 48 procent av de verksamhetsställen som hade svenska som undervisningsspråk – skillnaden enligt undervisningsspråk är 25 procentenheter. I sina svar uppgav 38 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna att de inte svara på om läkartjänster fanns eller inte och 14 procent uppgav att sådana tjänster inte fanns att tillgå. I förra insamlingen för läsåret 2019–2020 hade 53 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna tillgång till läkartjänster.

Diagram: Hade verksamhetsenheten tillgång till läkartjänster läsåret 2021–2022?

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

Tillgången till studerandevårdstjänster varierar stort mellan olika verksamhetsenheter och speciellt tillgången på psykolog- och läkartjänster är utmanande, samtidigt som det också verkar finnas en stor osäkerhet i om tjänsterna finns att tillgå eller inte. Det här inverkar också naturligtvis på arbetsbördan speciellt för de anställda psykologerna och läkarna under läsåret 2021–2022 och resulterar i en större variation mellan de olika enheterna. I de svenskspråkiga verksamhetsenheterna som har tillgång till läkartjänster hade varje läkare i medeltal hand om till och med 5 160 studerande och inom de finskspråkiga verksamhetsenheterna betydligt färre 3 563 studerande/heltidsanställd läkare. När det gäller antal studerande per heltidsanställd psykolog, det vill säga arbetsbördan för de anställda psykologerna inom studerandevården, var arbetsbördan också betydligt större inom den svenskspråkiga än inom den finskspråkiga yrkesutbildningen – 3 772 studerande jämfört med 1 225 studerande/heltidsanställd psykolog. Stora ökningar i antalet studerande per läkare och psykolog har dessutom skett i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna sedan insamlingen för läsåret 2019–2020.

Läsåret 2021–2022 var arbetsbördan inte lika stor för kuratorer och hälsovårdare räknat i antal studerande, men man kan ändå notera en större arbetsbörda inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen i jämförelse med läsåret 2019–2020 då antalet studerande i medeltal var 479 per kurator och 477 per hälsovårdarna.

För hälsovårdare gäller en rekommendation om dimensioneringen av tjänster med en målnivå på högst 570 studerande/hälsovårdare på andra stadiet samt för läkare en rekommendation om högst 1 800 studerande/läkare (social- och hälsovårdsministeriet, 2021). Enligt lagstiftningen (1287/2013, § 9a) som omfattar en personaldimensionering får det vara högst 670 studerande/kurator. För psykologer kommer en lagstadgad dimensionering på högst 780 studerande/psykolog att gälla från och med 1.8.2023.

Utmaningen med tillgången på studerandevårdstjänster visar sig i att dimensioneringen enligt resultaten av insamlingen inte är inom gällande gränsvärden för läkartjänster och kommande gränsvärden för psykologtjänster, varken inom de svenskspråkiga eller de finskspråkiga verksamhetsenheterna.

Diagram: Antalet studerande i förhållande till heltidsanställda läsåret 2021–2022 enligt undervisningsspråk i de verksamhetsenheter inom yrkesutbildningen som servicen var tillgänglig.

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

Till studerandehälsovården hör att främja en sund och trygg studiemiljö på läroanstalten och att främja välbefinnandet bland de studerande. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) bör det här följas upp med tre års mellanrum och 71 procent av verksamhetsenheterna uppgav att en kontroll av studiemiljön har gjorts enligt det som förutsätts i lagen. Enligt de svar som de svenskspråkiga verksamhetsenheterna gav på enkäten hade 53 procent gjort en kontroll av studiemiljön under motsvarande period.

Hälso- och sjukvårdslag (1326/2010)              

Med hjälp av verktyget TEAviisari kan man följa upp, planera, utveckla, jämföra och utvärdera verksamheten vid den egna läroanstalten och i den egna kommunen. Uppföljningssystemet TEAviisari innehåller den riksomfattande informationen, men också de läroanstaltsspecifika resultaten för de läroanstalter som gett sitt tillstånd.  

TEAviisari. Lukio- ja ammatillinen koulutus           

Guide för studerandehälsovården 2021. Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2021:15      

Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen ammatillisessa perustutkintokoulutuksessa 2022

Främjande av hälsa och välbefinnande – resultat 2022 (på finska)                         

Tillgången till studerandevårdstjänster i gymnasierna och inom yrkesutbildningen varierar – mer motion behövs på andra stadiet

Hälsa i skolan

Institutet för hälsa och välfärd, THL, riktar regelbundet frågor direkt till eleverna/de studerande gällande deras hälsa och om hur de uppfattar elev- och studerandevården. Enkäten Hälsa i skolan riktas förutom till elever i grundskolorna och studerande i gymnasierna också till studerande vid yrkesläroanstalterna. Undersökningen, som riktas till 1:a och 2:a årets studerande i yrkesläroanstalter, genomförs regelbundet vartannat år och den senaste insamlingen gjordes våren 2021. Enkäten besvaras av unga som är under 21 år och som avlägger en yrkesinriktad grundexamen vid en yrkesläroanstalt. Genom enkäten Hälsa i skolan samlar THL bland annat in information om de studerandes levnadsvanor, studieförhållanden, hälsa, hälsovanor och om studerandehälsovården. I enkäten 2021 ingick också frågor med anknytning till Coronaepidemin.

År 2021 svarade 21 853 studerande inom yrkesutbildningen på enkäten, vilket motsvarade 32 procent av alla 1:a och 2:a årets studerande som var under 21 år. Knappt 6 procent (1 244 studerande) av alla studerande som svarade på enkäten gick i en svenskspråkig yrkesläroanstalt. I den statistik som presenteras jämförs studerandena i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna med studerandena i de övriga yrkesläroanstalterna, som i huvudsak är finskspråkiga. I texten används ofta förenklat ”de finskspråkiga yrkesläroanstalterna” som i graferna motsvaras av ”Övriga undervisningsspråk” (omfattar också de tvåspråkiga läroanstalterna svenska/finska).

En majoritet av de studerande är nöjda med sina liv och tycker om att studera

Av enkäten år 2021 framkom bland annat att en majoritet av de unga tycker om att gå i skolan och är nöjda med sina liv för tillfället. År 2021 var 79 procent av pojkarna och 60 procent av flickorna i yrkesutbildningen nöjda med sina liv, medan till och med 81 procent av pojkarna och 72 procent av flickorna tyckte om att gå i skolan och sina studier. Pojkarna inom yrkesutbildningen är nöjdare med sina liv och sina studier än andra studerande på andra stadiet.   

Medan könsskillnaderna är stora så är det inte lika stora skillnader enligt undervisningsspråk. Man kan ändå notera att studerandena i de svenskspråkiga läroanstalterna inte verkar riktigt lika nöjda och tillfreds med situationen som studerandena i andra läroanstalter. I de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna uppgav 68 procent (71 % i hela landet) att de är nöjda med livet för tillfället och 72 procent (77 % i hela landet) att de tycker om att gå i skolan och studera.

Oberoende av undervisningsspråk upplevde 12 procent av de studerande sig studie- och skoltrötta och 8 procent upplevde att de alltid har bråttom och gör många saker som hör till studierna på samma gång. Könsskillnaderna i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna var betydande då 18 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna upplevde att de var skoltrötta. I de svenskspråkiga läroanstalterna var det vanligare att de studerande upplevde att studierna har förlorat sin betydelse (20 % i jämförelse med 15 % i de finskspråkiga läroanstalterna).  

Medan 31 procent av studerandena i de svenskspråkiga läroanstalterna var ivriga och entusiastiska att gå i skolan, så var motsvarande andel i de finskspråkiga läroanstalterna 39 procent – en skillnad på 8 procentenheter enligt undervisningsspråk. Frågorna som de studerande tog ställning till handlade om hur det känns att gå till skolan på morgonen, om hur ofta de känner sig entusiastiska när de gör skolarbete och om hur ofta skolarbetet får dem att glömma allt annat runtomkring.

Ungefär 62 procent av studerandena upplevde att de är en viktig del av klassgemenskapen och hälften upplevde att de är en viktig del av skolgemenskapen. Enligt enkäten 2021 uppgav 65 procent i de svenskspråkiga yrkesskolorna att de kände sig som en viktig del av klassgemenskapen, medan 50 procent uppgav att de kände sig som en viktig del av skolgemenskapen. Andelen som upplevde att de inte är en viktig del av vare sig klass- eller skolgemenskapen var 7–8 procent.

Diagram: Hur nöjda de yrkesstuderande var med sina liv och skolgången enligt undervisningsspråk år 2021.

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021, THL.

Mindre möjligheter att påverka evenemang och skolmåltider

I enkäten Hälsa i skolan fick de studerande uppge vilka möjligheter de har haft att vara med och planera verksamheten i skolan och läroanstalten, såsom gemensamma ordningsregler, skolmåltider, aktiviteter och lektionsinnehåll. Studerandena i de svenskspråkiga yrkesskolorna uppgav oftare än studerandena i de finskspråkiga yrkesskolorna att de har goda möjligheter att påverka enskilda saker i läroanstalten och resultatet påminner om det som framkom i insamlingen inom den grundläggande utbildningen och i gymnasierna. Till exempel upplevde 51 procent av studerandena i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna att de har goda möjligheter att påverka de gemensamma ordningsreglerna och 47 procent att de kunde påverka frågor om skolans utrymmen (jfr. de finskspråkiga läroanstalterna 43 %).

De studerande ansåg att de hade störst möjligheter att påverka sina pauser och raster, men också frågor som gäller lektionerna, som till exempel användningen av olika arbetssätt, och planeringen av skolarbetet, som exempelvis läseordningen, provarrangemangen och när dagen inleds. De delområden som studerandena ansåg sig ha minst inflytande över var ordnandet av olika evenemang och skolmåltiderna (t.ex. menyer och trivsel) som klart mindre än hälften av de studerande ansåg att det går att påverka på ett bra sätt. I de svenskspråkiga läroanstalterna var studerandena mera missnöjda med lunchen som serverades både när det gällde smaken, kvaliteten och mängden.

Som helhet är det ändå inte så vanligt att de studerande upplever att de har stor inverkan på de beslut som tas i yrkesläroanstalterna. På frågan om de upplever att de har bra påverkningsmöjligheter, då alla de olika delområdena ingick, tyckte endast 30 procent av de studerande i de svenskspråkiga och 26 procent av de studerande i de finskspråkiga läroanstalterna att påverkningsmöjligheterna är goda.

Diagram: Hur de yrkesstuderande upplevde sina möjligheter att påverka i läroanstalten enligt undervisningsspråk år 2021.

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021, THL.

Atmosfären och stämningen i yrkesläroanstalterna

Hurdan stämningen i klassen och gruppen är framgår bland annat av i vilken mån studerandena upplever att de vågar säga sin åsikt. År 2021 upplevde 90 procent av studerandena i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna att de vågar säga sin åsikt och andelen var nästan den samma i de finskspråkiga yrkesläroanstalterna. När det gäller den upplevda arbetsron i klassen fanns det inga skillnader enligt undervisningsspråk (90 %). Av studerandena i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna uppgav 92 procent att de trivs bra tillsammans och som helhet verkar de uppleva en positiv sammanhållning i klassen och gruppen.

På frågan om de har bemötts av lärare på ett omhändertagande och rättvist sätt uppgav 76 procent av alla studerande att så är fallet. I frågan ingår påståenden om huruvida lärarna behandlar studerandena rättvist, är intresserade av hur det går för studerandena och uppmuntrar studerandena att uttrycka åsikter under lektionerna. Av de studerande i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna upplevde 15 procent att lärarna inte är intresserade av hur de mår, medan motsvarande andel av studerandena i de finskspråkiga yrkesläroanstalterna var 17 procent. I de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna upplevde de studerande samtidigt oftare att lärarna inte bemöter dem rättvist – 16 procent i jämförelse med 10 procent i de finskspråkiga yrkesläroanstalterna.

Diagram: Hur de yrkesstuderande upplevde atmosfären i gruppen och läroanstalten enligt undervisningsspråk år 2021.

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021, THL.

Av enkäten år 2021 framkom också att det har skett en oroväckande ökning i andelen unga som känner sig ensamma i jämförelse med resultatet från enkäten Hälsa i skolan 2019. Bland flickorna som studerade vid en yrkesläroanstalt uppgick andelen som kände sig ensamma ganska ofta eller hela tiden till 26 procent, vilket är en stor ökning från år 2019 då andelen var 18 procent. I alla åldrar är det vanligare att flickorna känner sig ensamma än pojkarna och inom yrkesutbildningen var skillnaden betydande – 10 procent av pojkarna kände sig ensamma ganska ofta eller hela tiden.

Omkring 17 procent av de studerande inom yrkesutbildningen kände sig enligt enkäten ensamma och 9 procent uppgav att de inte hade någon nära vän. Inga egentliga skillnader enligt undervisningsspråk fanns i fråga om upplevelsen av ensamhet, men en större andel av de studerande i de svenskspråkiga läroanstalterna svarade ja på frågan om Coronaepidemin har lett till en minskad kontakt med kompisarna (33 % i de svenska yrkesskolorna och 28 % i de finska). Coronaepidemins negativa inverkan på kompisrelationerna är enligt enkäten dessutom vanligare hos flickorna och till och med 37 procent av flickorna i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna svarade ja på frågan. 

De studerandes upplevelser av mobbning

Mobbningen har över lag fortsatt minska i skolor och läroanstalter och tröskeln att berätta om mobbning har blivit lägre inom alla utbildningsstadier. Bland de studerande på andra stadiet uppgav 1‒3 procent att de blir utsatta för mobbning varje vecka, men mobbningen är ändå vanligare inom yrkesutbildningen än inom gymnasieutbildningen enligt enkäten år 2021. Enligt resultaten år 2021 finns inga skillnader enligt undervisningsspråk i hur stor andel som upplevde att de blivit mobbade och hur stor andel som uppgav att de mobbat andra minst varje vecka eller under läsåret.

Speciellt bland pojkarna inom yrkesutbildningen har andelen som uppger att de har blivit mobbade minst en gång per vecka minskat sedan tidigare insamlingar och i nuläget finns det egentligen inga skillnader enligt kön. Könsskillnader finns däremot i fråga om vilken form mobbningen förekommer i – flickorna upplever oftare mobbning i form av lögner, att de förolämpas med miner och gester och att de utestängs från kompisgäng och pojkarna upplever oftare slag, sparkar och knuffar eller att de blir bestulna på saker och pengar eller får saker förstörda.

Diagram: Hur de yrkesstuderande upplevde mobbning i läroanstalten enligt undervisningsspråk år 2021.

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021, THL.

De studerandes mående och behov av stöd och hjälp

En stor del av de studerande upplevde att de är ensamma och de som upplevde att de lider av måttlig eller svår ångest uppgick till 17 procent. Det var betydligt vanligare bland flickorna att uppleva ångest (30 % av flickorna) och ökningen sedan år 2019 är tydlig (omkring 20 % av flickorna år 2019). Svaren baserade sig på sju delfrågor om olika känslor som oro, rastlöshet, lättretlighet, rädsla och nervositet i olika situationer. Studerandena svarade också på delfrågor om sitt intresse för att göra olika saker, samt nedstämdhet, depression och känslor av hopplöshet. Också de här svaren visar på att en ökning i andelen studerande som upplever att de är nedstämda och att allt är hopplöst – var femte studerande uppgav att de hade känt sig nedstämda i minst två veckor och också här var det vanligare bland flickorna (33 %). Coronaepidemin inverkade med stor sannolikhet på de svar som de studerande gav i enkäten, eftersom pandemin pågick under hela den tid som man kunde svara på enkäten.  

I resultaten om upplevd ångest och nedstämdhet fanns inga tydliga skillnader enligt undervisningsspråk, men däremot framkom skillnader i att en större andel av de studerande i de svenskspråkiga läroanstalterna upplevde sitt hälsotillstånd medelmåttigt eller dåligt och en mindre andel hade upplevt positiv psykisk hälsa under de två senaste veckorna. Därtill fanns det stora skillnader enligt undervisningsspråk om hur studerandena upplevde att de fått stöd och hjälp både för att må bra och för inlärning och skolgång.

Studerandena i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna upplevde att det är svårare att få stöd och hjälp både för välmåendet och för inlärning och skolgång. Speciellt av psykologer, kuratorer och läkare upplevde de studerande att de inte fått den hjälp och det stöd för att må bra som de skulle ha behövt under läsåret. De största skillnaderna enligt undervisningsspråk fanns i den upplevda känslan av att få stöd och hjälp för att må bra från hälsovårdare, läkare och lärare med en skillnad på 13–17 procentenheter. Också upplevelsen av stöd och hjälp för inlärning och skolgång har genomgående sämre resultat i de svenskspråkiga läroanstalterna med en skillnad på omkring 10 procentenheter. Resultaten påminner till stora delar om de resultat som framkom inom den grundläggande utbildningen och inom gymnasieutbildningen.

I de svenskspråkiga läroanstalterna uppgav 39 procent att de hade behövt men inte fått stöd och hjälp för att må bra av en psykolog under läsåret. På en fråga om de hade behövt men inte fått stöd och hjälp för att må bra av en kurator under läsåret svarade 34 procent att så var fallet. Också för läkare var andelen 34 procent. De här svaren tyder sammantaget på att de studerande i de svenskspråkiga läroanstalterna upplevde att det är svårare att få hjälp (en skillnad på 10–17 procentenheter beroende på undervisningsspråk).

Diagram: Hur de yrkesstuderande upplevde att de fått stöd och hjälp under läsåret enligt undervisningsspråk år 2021.

Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2021, THL.

Resultat av enkäten Hälsa i skolan – Institutet för hälsa och välfärd          

Enkäten Hälsa i skolan. Institutet för hälsa och välfärd, THL        

Lasten ja nuorten hyvinvointi – Kouluterveyskysely 2021       

Iso osa lapsista ja nuorista on tyytyväisiä elämäänsä – yksinäisyyden tunne on yleistynyt. Tilastoraportti 30/2021, THL        

En vardag som stöder välbefinnandet i skolorna och läroanstalterna har en nyckelroll i återhämtningen från pandemin