Att identifiera mobbning och våld

I det här stödmaterialet används begreppen mobbning och våld i vid bemärkelse för att hänvisa till olika former av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld. På den här webbsidan har vi samlat länkar till material för arbetet mot mobbning och våld inom den grundläggande utbildningen som utarbetats av Utbildningsstyrelsen och andra myndigheter. Materialet har utarbetats för den grundläggande utbildningen, men kan även till tillämpliga delar användas inom småbarnspedagogiken och på andra stadiet.

Med tanke på tryggheten i skolan och ledningen av arbetet med att främja tryggheten är det viktigt att identifiera och förebygga olika former av mobbning och våld samt fenomen med koppling till dem och skapa verksamhetsmodeller för att ingripa i dem på ett ändamålsenligt sätt. Man ska alltid ingripa i mobbning och våld, för att mobbningen och våldet ska få ett slut. En förutsättning för att ingripa i mobbning och våld är att vuxna kan identifiera olika former av mobbning och våld och vågar föra dem på tal med låg tröskel.

Fenomen med koppling till mobbning och våld förekommer under och utanför skoltid. Om fenomen upptäcks i skolan ska man ingripa med de metoder som står till buds enligt lagen om grundläggande utbildning och grunderna för läroplanen tillsammans med vårdnadshavarna. Vid behov ska man samarbeta med till exempel barnskyddet, socialväsendet och polisen.

Stödmaterialet om olika former av mobbning och våld och relaterade fenomen på den här webbsidan kan utgöra ett stöd för skolans arbete mot mobbning och våld. Med hjälp av materialet kan man bedöma om skolans ledning och anställda i tillräckligt hög grad kan identifiera dessa fenomen och vid behov reflektera över om det finns skäl att stärka kompetensen när det gäller vissa av fenomenen.

Eftersom förekomsten av fenomen varierar mellan olika områden är det viktigt att vid behov även samarbeta med myndigheter utanför skolan, såsom välfärdsområdet och polisen. En gemensam lägesbild av fenomen med koppling till våld i det egna området hjälper till att rikta in åtgärder på fenomenen i skolans vardag.

Skolorna använder vanligtvis en definition av mobbning från forskningslitteraturen enligt vilken ”mobbning är när en och samma elev upprepade gånger utsätts för skada eller lidande”. Mobbarna är en eller flera personer som den som utsätts har svårt att försvara sig mot. Mobbning definieras som att avsiktligt skada en elev. Mobbning har särdrag som skiljer från exempelvis gräl eller enskilda tillfällen av trakasserier eller utövande av våld. Dessa särdrag är till exempel upprepning, medvetenhet och maktutövning samt att mobbning ofta är ett gruppfenomen.

På internet kan det förekomma mobbning, våld och annat osakligt beteende samt brott mot barn. I takt med att utbudet och användningen av digitala tjänster ökar finns det också allt fler plattformar som möjliggör mobbning och osakligt beteende. Barn och unga umgås oftast på sociala medier, men även till exempel i speltjänster. Nätmobbning och våld kan till exempel vara elaka kommentarer, spridning av kränkande innehåll, hatretorik, uteslutning, skapande av falska profiler eller hot. I och med användningen av artificiell intelligens kan även så kallade djupförfalskningar (deepfake) användas som ett verktyg för mobbning och våld. 

Nätmobbning kan vara särskilt förödmjukande eftersom spridningen av det kränkande innehållet inte kan stoppas och man inte alltid vet hur många som tittat på innehållet. Gränserna för nätmobbning kan suddas ut: nätmobbning på fritiden kan fortsätta under skoldagen som fysisk mobbning eller så kan fysisk mobbning spelas in och delas på nätet. Nätmobbning kan även ske i slutna grupper på nätet. Nätmobbning kan vara osynlig för vuxna. Mobbning och våld på nätet kan uppfylla kännetecknen för brott. 

Diskriminerande mobbning innebär mobbning som grundar sig på individens bakgrund, egenskaper eller identitet – såsom ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person Forskning visar att barn och ungdomar som tillhör minoritetsgrupper löper större risk att bli utsatta för mobbning.  

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är former av diskriminering som är förbjudna enligt jämställdhetslagen. Sexuella trakasserier avser verbalt, icke-verbalt eller fysiskt oönskat beteende av sexuell natur som kränker en persons psykiska eller fysiska integritet.

Sådant beteende kan skapa en hotfull, fientlig, nedsättande, förödmjukande eller ångestfylld atmosfär. Med trakasserier på grund av kön avses trakasserier som har samband med en persons könstillhörighet, könsidentitet eller könsuttryck men som inte är av sexuell natur. I båda fallen är det fråga om oönskat beteende som kränker jämställdheten och individens rätt till en trygg miljö.

Vid gromning strävar den vuxna efter att locka ett barn in i en situation där sexuellt våld mot barnet begås antingen på eller utanför webben, eller i bägge miljöerna. Gromning är ett flerdimensionellt fenomen som omfattar alla ord och handlingar som groomern riktar mot barnet eller barnets närmaste krets.

Barn och unga i utsatt ställning upplever oftare våld och mobbning än andra jämnåriga. Med barn och unga i en utsatt ställning avses till exempel personer som tillhör språkliga minoriteter och åskådningsminoriteter samt etniska, sexuella och könsminoriteter, personer som är rasifierade, personer med funktionsnedsättning och barn och unga som lever i vård utom hemmet Även till exempel familjens svaga ekonomiska situation, missbruksproblem och utmaningar med den mentala hälsan eller andra utmanande livssituationer i familjen kan innebär att barnet eller den unga befinner sig i en utsatt ställning. I arbetet mot mobbning och våld är det viktigt att särskilt uppmärksamma dessa barn och unga. Det är viktigt att bedöma den egna skolans verksamhetskultur och tillvägagångssätt med tanke på situationen för elever i en utsatt ställning, även som en del av skolans elevvårdsarbete och planering av jämställdhet och likabehandling. Skolorna ska även stärka arbetet mot diskriminerande mobbning och våld och öka förståelsen för mångfald i undervisningen.

Enligt statistiken bär allt fler ungdomar eggvapen såsom knivar, både i skolan och på fritiden. I vissa fall är det fråga om riktigt unga barn. Det är viktigt att skolorna samarbetar med polisen för att förhindra innehav av eggvapen bland barn och unga. Lagstiftningen förbjuder att farliga föremål såsom knivar och andra eggvapen förs in i skolans lokaler. Föremål anses vara förbjudna om de kan äventyra säkerheten eller lämpar sig för att skada egendom.

Enligt statistiken har användningen av droger ökat bland unga. Att förebygga och ingripa i användning av droger och läkemedelsmissbruk är en gemensam uppgift för skolan, elevvården och polisen. Det är viktigt att skolorna samarbetar med elevvårdstjänsterna och polisen för att förebygga och ingripa i användningen av droger bland barn och unga. Lagstiftningen förbjuder att ämnen som är förbjudna enligt lag, till exempel droger, förs in i skolans lokaler. 

Bakom ungdomsbrottslighet finns ofta upplevelser av att bli marginaliserad och lämnad utanför samhället samt utsatthet, familjeproblem och rusmedelsmissbruk i flera generationer. Antalet unga förbrytare vid fall av misshandel och rån har ökat under de senaste åren. Ungdomar begår typiskt brott tillsammans med andra, vilket för sin del vittnar om betydelsen av kamratpåverkan. Det här kan även inkludera att beställa brott som utförs av andra. Våldsbrott begås allt oftare i grupper, arrangerade i förväg och involverar förödmjukelse av offret, inspelning av videor och bilder samt delning av dessa på sociala medier. För ungas del är brott och brottsligheten i vanliga fall kopplat till utmaningar inom andra områden i livet.

Med gängkriminalitet avses ett fenomen bland unga, där det i huvudsak handlar om individer och kompisgäng som är intresserade av kriminellt beteende. Genom självidentifikation skapar grupperna en gängidentitet och sociala medier fungerar som en betydande plattform för synlighet och interaktion med den ”publik” som följer med verksamheten från sidan. 

Hedersrelaterat våld är våld, misshandel eller begränsning som syftar till att skydda eller försvara familjens eller gruppens heder. Det kan ta sig uttryck i hot, fysiskt våld, psykologiska påtryckningar, begränsning av friheten, tvångsäktenskap eller social isolering. Det riktar sig ofta mot flickor och kvinnor, personer som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter, personer som vill lämna trossamfund och äktenskap samt ungdomar. I skolan kan hedersrelaterat våld ta sig uttryck i att elevens vänskapsrelationer, klädsel, fritidsintressen eller karriärval är strikt kontrollerade. Detta kan innebära hot, fysiska bestraffningar eller till exempel påtryckningar på att tidigt ingå äktenskap. Offren kan vara rädda för att berätta om sin situation på grund av lojalitet, skam eller grupptryck. 

Människohandel är ett brott, en form av våldsyttring och en term för ett fenomen som kan omfatta flera olika former av utnyttjande såsom sexuellt utnyttjande, tvingande till brott och tvångsäktenskap. Även barnets eller den ungas förälder eller vårdnadshavare kan vara offer för människohandel, varvid barnet eller den unga kan ha behov av stöd och hjälp till följd av detta. Människohandel är ett allvarligt utnyttjande av en annan människa, som vanligen utförs med hjälp av psykologisk kontroll. Gärningsmannen får ofta offret i sin makt genom att utnyttja dennes sårbarhet. Människohandel kan beskrivas som att fånga någon i en fälla och hindra personen från att ta sig ur fällan.