Hoppa till huvudinnehåll
Hem
  • Suomeksi
  • På svenska
  • In English
Hem
  • Aktuellt
    • Webbnyheter
    • Meddelanden
    • Blogg
    • Till personer som flytt från Ukraina
    • Undervisningsväsendet och krisen i Ukraina
    • Evenemangskalender
    • Ansökan om finansiering
    • Utbildningsstyrelsens nyhetsbrev
    • Podcasten Lärandet som passion!
  • Tjänster
    • Studieinfo.fi och Studieinfos tjänster
    • Statsunderstöd och finansiering för internationalisering
    • Statsandelar
    • Informationshantering
    • Fortbildningstjänster
    • Erkännande av examina
      • Erkännande av examina avlagda utomlands
        • Utbildningsstyrelsens beslut om behörighet för yrke
      • Erkännande av finländska examina utomlands
      • Erkännande av utländska examina i Finland
    • Konsulteringstjänster
    • Läromedel
    • Ärendehanterings- och rådgivningstjänster
    • Hinnasto
    • Vanliga frågor
  • Utbildning och examina
    • Småbarnspedagogik
    • Förskoleundervisning
    • Grundläggande utbildning
    • Gymnasieutbildning
      • GLP2021– stöd för genomförandet av läroplanen för gymnasieskolan
      • Läroämnen i gymnasiet
    • Yrkesutbildning
      • Kvalitetsledning inom yrkesutbildningen
      • Yrkesinriktade examina
      • Arbetslivskommissioner
      • Utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen
    • Utbildning som handleder för examensutbildning
    • Grundläggande konstundervisning
    • Yrkeshögskolor och universitet
    • Språk- och translatorexamina
    • Fritt bildningsarbete
    • Barn, elever och studerande med invandrarbakgrund
    • Samer, romer och teckenspråkiga
  • Internationalisering
    • Internationaliseringstjänster för individer
      • Internationell EDUFI-praktik
    • Internationaliseringstjänster för organisationer
      • Programmet Erasmus+
        • Erasmus+ för allmänbildande utbildning
        • Erasmus+ för yrkesutbildningen
        • Erasmus+ högre utbildning
        • Erasmus+ för vuxenutbildning
        • Erasmus+ för ungdomssektorn
        • Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport
      • Europeiska solidaritetskåren
      • Kreativa Europa 2021-2027
      • Nordplus
      • Studier i finska språket och Finlands kultur
      • Statsunderstöd för internationalisering
      • Transatlantic Classroom för gymnasier
      • HEI ICI ja HEP -ohjelmat
    • Internationella nätverk och forum
    • Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn
    • Stöd för internationalisering
      • Stöd för internationalisering av högskoleutbildningen
        • Nordic Master
    • Internationell kompetens och arbetslivet
  • Uppgiftsinnehåll och analys
    • Publikationer
    • Prognostisering
    • Statistik
    • Informationsresurser och register
    • Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen
    • Finland i internationell jämförelse
    • Forskningssamarbete
    • Aktuellt om utbildning
  • Teman och utveckling
    • Välbefinnande
    • Säkerhet inom utbildning och fostran
    • Jämställdhet och likabehandling
    • Tolkningstjänster
    • Digitalisering
    • Digital kompetens
    • Programmet för läskunnighet
    • Livslång handledning i Finland
    • Nationella nätverk och projekt
    • Ledarskap inom småbarnspedagogik och utbildning
  • Om oss
    • Organisation och ledning
    • Uppdrag
    • Till medierna
    • Kontakta oss
      • Telefonkatalog
    • Utlåtanden
    • Kundupplevelsen och kundtjänsten
    • Utbildningsstyrelsen i sociala medier
  • För lärare
  • Suomeksi
  • På svenska
  • In English
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Youtube
  • Ställ frågor och ge respons
  • Respons på tillgängligheten
  • Integritetspolicy
  • Cookie inställningar

Utbildningsstyrelsen

Hagnäskajen 6
PB 380, 00531 Helsingfors

Telefon +358 29 533 1000
Fax +358 29 533 1035

  •  Se på kartan 

© Utbildningsstyrelsen 2025

  • Aktuellt
    • Webbnyheter
    • Meddelanden
    • Blogg
    • Till personer som flytt från Ukraina
    • Undervisningsväsendet och krisen i Ukraina
    • Evenemangskalender
    • Ansökan om finansiering
    • Utbildningsstyrelsens nyhetsbrev
    • Podcasten Lärandet som passion!
  • Tjänster
    • Studieinfo.fi och Studieinfos tjänster
    • Statsunderstöd och finansiering för internationalisering
    • Statsandelar
    • Informationshantering
    • Fortbildningstjänster
    • Erkännande av examina
      • Erkännande av examina avlagda utomlands
        • Utbildningsstyrelsens beslut om behörighet för yrke
      • Erkännande av finländska examina utomlands
      • Erkännande av utländska examina i Finland
    • Konsulteringstjänster
    • Läromedel
    • Ärendehanterings- och rådgivningstjänster
    • Hinnasto
    • Vanliga frågor
  • Utbildning och examina
    • Småbarnspedagogik
    • Förskoleundervisning
    • Grundläggande utbildning
    • Gymnasieutbildning
      • GLP2021– stöd för genomförandet av läroplanen för gymnasieskolan
      • Läroämnen i gymnasiet
    • Yrkesutbildning
      • Kvalitetsledning inom yrkesutbildningen
      • Yrkesinriktade examina
      • Arbetslivskommissioner
      • Utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen
    • Utbildning som handleder för examensutbildning
    • Grundläggande konstundervisning
    • Yrkeshögskolor och universitet
    • Språk- och translatorexamina
    • Fritt bildningsarbete
    • Barn, elever och studerande med invandrarbakgrund
    • Samer, romer och teckenspråkiga
  • Internationalisering
    • Internationaliseringstjänster för individer
      • Internationell EDUFI-praktik
    • Internationaliseringstjänster för organisationer
      • Programmet Erasmus+
        • Erasmus+ för allmänbildande utbildning
        • Erasmus+ för yrkesutbildningen
        • Erasmus+ högre utbildning
        • Erasmus+ för vuxenutbildning
        • Erasmus+ för ungdomssektorn
        • Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport
      • Europeiska solidaritetskåren
      • Kreativa Europa 2021-2027
      • Nordplus
      • Studier i finska språket och Finlands kultur
      • Statsunderstöd för internationalisering
      • Transatlantic Classroom för gymnasier
      • HEI ICI ja HEP -ohjelmat
    • Internationella nätverk och forum
    • Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn
    • Stöd för internationalisering
      • Stöd för internationalisering av högskoleutbildningen
        • Nordic Master
    • Internationell kompetens och arbetslivet
  • Uppgiftsinnehåll och analys
    • Publikationer
    • Prognostisering
    • Statistik
    • Informationsresurser och register
    • Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen
    • Finland i internationell jämförelse
    • Forskningssamarbete
    • Aktuellt om utbildning
  • Teman och utveckling
    • Välbefinnande
    • Säkerhet inom utbildning och fostran
    • Jämställdhet och likabehandling
    • Tolkningstjänster
    • Digitalisering
    • Digital kompetens
    • Programmet för läskunnighet
    • Livslång handledning i Finland
    • Nationella nätverk och projekt
    • Ledarskap inom småbarnspedagogik och utbildning
  • Om oss
    • Organisation och ledning
    • Uppdrag
    • Till medierna
    • Kontakta oss
      • Telefonkatalog
    • Utlåtanden
    • Kundupplevelsen och kundtjänsten
    • Utbildningsstyrelsen i sociala medier
  • För lärare
  1. Hem
  2. Skolengagemang och ingripande vid frånvaro
  3. Emotionella och kommunikativa färdigheter stärker skolnärvaro
  1. Skolengagemang och ingripande vid frånvaro

Emotionella och kommunikativa färdigheter stärker skolnärvaro

Teman och utveckling
Grundläggande utbildning
Välbefinnande
Ledning och förvaltning
Samarbete mellan hem och skola
Läroplan
Lärare och pedagogisk personal

På den här sidan

  • Emotionella och kommunikativa färdigheter som stöd för välbefinn
  • Kompisrelationernas stora betydelse
Dela sida

Emotionella och kommunikativa färdigheter som stöd för välbefinnandet

skribent Hanne Savunen, rektor, doktorandforskare och utbildare inom välbefinnande i skolan

Genom att systematiskt stärka elevernas emotionella och kommunikativa färdigheter kan vi på ett förebyggande sätt påverka de utmaningar för välbefinnandet som kan observeras i skolan. 

Enlig läroplanen ska vi stärka inte bara de akademiska färdigheterna hos barn och unga utan också deras emotionella och kommunikativa färdigheter. Med emotionella och kommunikativa färdigheter avses: 

  • förmåga till självmedvetenhet, såsom att känna igen och namnge känslor
  • förmåga till självkontroll, såsom reglering av känslor och beteende, hantering av stress och resiliens
  • förmåga att fatta beslut

När det gäller emotionella och kommunikativa färdigheter handlar det också om att stärka den sociala medvetenheten och de interpersonella färdigheterna, som bland annat innebär förmåga att se på saker ur en annans synvinkel, till exempel i konfliktsituationer, utveckling av empati och medkänsla samt inlärning av sociala normer för beteende. 

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen:

I skolan tillägnar sig eleverna emotionella och kommunikativa färdigheter och färdigheter att fungera i grupp som en del av undervisningen i olika läroämnen och helheten mångsidig kompetens.

Vi vet att det finns många olika fördelar med att stärka emotionella och kommunikativa färdigheter. Dessa färdigheter stöder och möjliggör lärande och skapar välbefinnande i skolans verksamhetskultur. De emotionella och kommunikativa färdigheterna bidrar till uppkomsten av en positiv atmosfär i skolan och gör våra skolor till platser som man gärna hör till och kommer till. Genom att systematiskt stärka de emotionella och kommunikativa färdigheterna kan vi på ett förebyggande sätt påverka de utmaningar för välbefinnandet som kan observeras i skolan.  

Acceptera analyscookies för att se den inbäddade YouTube-videon

Ändra inställningar för cookies

Titta på videon på Youtube

Betydelsen av emotionella och kommunikativa färdigheter


På den korta videon får du ta del av varför emotionella och kommunikativa färdigheter har en betydelse för skolengagemang och trivsel i skolan. På videon för du höra tankar av elever, föräldrar, skolpersonal och sakkunniga kring temat. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.
 

Hur kan vi stärka elevernas emotionella och kommunikativa färdigheter? 

Att öva på emotionella och kommunikativa färdigheter i vardagliga situationer är en viktig del av skolans verksamhetskultur, och det är en gemensam sak för hela skolgemenskapen.  Centralt för undervisningen i emotionella och kommunikativa färdigheter är hurdana emotionella och kommunikativa färdigheter de vuxna i skolan har och hur de vuxna fungerar som förebild för eleverna. Det är bra att utbildningsanordnarna genom utbildning också stöder stärkandet av de vuxnas färdigheter.  

För undervisning i emotionella och kommunikativa färdigheter har man inom den grundläggande utbildningen tagit fram verksamhetsmodeller som inkluderar olika strukturer som stöder välbefinnandet. Vi kan till exempel med hjälp av en årsklocka för välbefinnande stärka de emotionella och kommunikativa färdigheterna som en del av skolornas dagliga verksamhet och pedagogiska val, såsom temadagar, rastaktiviteter och sätt att inleda lektioner. Det är bra att utbildningsanordnarna systematiskt använder olika program som stärker de emotionella och kommunikativa färdigheterna, program som behandlar bland annat hur man kan skapa och bevara kompisrelationer samt förebygga mobbning. De vuxnas förebild är viktig även i dessa program.

Socioemotionella färdigheter i skolan - Åse Fagerlund

Acceptera analyscookies för att se den inbäddade YouTube-videon

Ändra inställningar för cookies

Titta på videon på Youtube

Socioemotionella färdigheter i skolan – Åse Fagerlund

I denna inspelning lyfter filosofie doktor, neuropsykolog och psykoterapeut Åse Fagerlund fram vad emotionella och kommunikativa färdigheter är, varför de är viktiga för lärandet och hur de kan stärkas. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.

Tillbaka upp

Kompisrelationernas stora betydelse

Piirretty kuva, jossa kolme eri ikäistä lasta seisoo jonossa ja pitää toisiaan käsistä kiinni. Maassa heidän jalkojensa juuressa lukee teksti myönteisen kiinnittymisen ja koululäsnäolon polku.
Foto: Kirsi Tapani

skribent professor Riikka Korkiamäki, Tammerfors universitet

Vän- och kompisrelationer är en av de viktigaste faktorerna som påverkar välbefinnandet i skolan. Det är viktigt att identifiera och stödja de resurser som finns i kompisrelationerna.

Har du funderat på varför barn och unga går i skolan? Vad motiverar och inspirerar dem? Lärandet, utan tvivel, åtminstone för de flesta. Kanske möjligheten till något intressant att göra, ett meningsfullt tidsfördriv, socialt stöd, skolmåltiderna. 

I en studie som ingick i en finländsk doktorsavhandling ombads åttondeklassare att skriva om sin skolvardag under rubriken ”Människorna omkring mig i skolan”. I de 65 elevernas texter nämndes läraren eller någon annan vuxen i skolan åtta gånger. Lektionerna nämndes sex gånger. Av dem som nämnde lektionerna behandlade en text relationen mellan eleven och läraren, medan fem behandlade elevernas inbördes relationer under lektionerna. I texterna nämndes vänner, kompisar och andra jämnåriga totalt 284 gånger.

Vad säger detta resultat oss? Vi kan lite tillspetsat säga att barn och ungdomar går i skolan för att få umgås med sina kompisar. För största delen av eleverna är kamratrelationerna den viktigaste delen av skolans sociala miljö, och deras skolmotivation är i hög grad kopplad till de jämnåriga.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen:

Aktivt stöd för elevernas kamratrelationer, positiva gemensamma upplevelser och en känsla av att man är en viktig medlem i gemenskapen stöder skolengagemanget. 

Kompisrelationerna som resurs för välbefinnandet

Studier har visat att kompisrelationerna i skolan är kopplade dels till skolentusiasm, inlärningsresultat och framtidsmål, dels till det allmänna välbefinnandet i och utanför skolan. Baserat på elevernas egna bedömningar hör vän- och kompisrelationerna till de viktigaste faktorerna som påverkar välbefinnandet i skolan. I kamratrelationerna övar eleverna dessutom sina kommunikativa färdigheter, får respons på det de säger och gör och tillägnar sig goda värderingar, normer och attityder.

Även om vi vet att kamratrelationerna är en resurs när det gäller barnens och de ungas välbefinnande, tolkar vi dem lätt som en störande faktor i skolarbetet. Relationerna med jämnåriga blir ofta ett samtalsämne när de på något sätt är problematiska. Det är viktigt att ingripa i dessa situationer, men det är också viktigt att identifiera de resurser som finns i kompisrelationerna. Till dessa hör i synnerhet elevernas ömsesidiga sociala stöd och konstruktiva kontroll, dvs. att de tar hand om sina kompisar, samt känslan av delaktighet, dvs. av att höra till en grupp. Även umgänge och samvaro med jämnåriga, och därmed undvikande av ensamhet, hör till de stödformer som kompisar kan ge. 

I synnerhet eleverna i de högre årskurserna uppger att de hellre diskuterar sina personliga angelägenheter med jämnåriga än med vuxna. Eleverna kan också ge varandra ett betydelsefullt stöd i lärande och anpassning. I utmanande livssituationer kan goda relationer med jämnåriga agera buffert mot negativa effekter av hemförhållandena och boendemiljön. De kan till och med kompensera för bristen på stöd från vuxna.

Acceptera analyscookies för att se den inbäddade YouTube-videon

Ändra inställningar för cookies

Titta på videon på Youtube

Kort video: Gruppbildning och att bygga fungerande grupper

På den korta videon får du ta del av varför regelbunden gruppbildning är en viktig del av stärkandet av skolengagemanget, hur lärare kan stöda gruppbildningen samt hur eleverna kan stödas via att bygga fungerande grupper. På videon för du höra tankar av elever, föräldrar, skolpersonal och sakkunniga kring temat. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.

Att vara en i gänget främjar skolengagemanget

Det sociala stöd som eleverna ger varandra är av stor betydelse med tanke på känslan av tillhörighet. Barn eller unga som upplever att de får stöd känner grupptillhörighet. Att känna grupptillhörighet i sin tur stärker det emotionella engagemanget och den så kallade förpliktelsen till ömsesidighet. Med detta avses att en medlem i en gemenskap anser att det är en naturlig förpliktelse att erbjuda stöd också till andra. Detta kan anses vara en viktig faktor som främjar skolengagemanget och det generella välbefinnandet.

 

  • Information om forskningsprojektet Ystävyys potentiaalina (på finska)
Tillbaka upp
Responsknapparna för sidan kan inte visas

Acceptera analyscookies för att ge respons på sidan.

Ändra inställningar för cookies

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Anmäl dig till valfri sändlista så får du senaste nytt om utbildning och internationalisering till din e-post.

Prenumerera
Prenumerera på våra nyhetsbrev
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Youtube
  • Ställ frågor och ge respons
  • Respons på tillgängligheten
  • Integritetspolicy
  • Cookie inställningar

Utbildningsstyrelsen

Hagnäskajen 6
PB 380, 00531 Helsingfors

Telefon +358 29 533 1000
Fax +358 29 533 1035

  •  Se på kartan 

© Utbildningsstyrelsen 2025