En meningsfull verksamhetskultur i skolan

skribent undervisningsråd Tiina Luomanen, Utbildningsstyrelsen

Med skolans verksamhetskultur avses sätten att agera i vardagen i skolan. Utåt syns den bland annat i rutiner och tillvägagångssätt, såsom i växelverkan och kommunikationen, samarbetsstrukturerna, riktlinjerna och ledarskapet. 

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen behandlas verksamhetskulturen särskilt i kapitel 4. I kapitel 4.2 konstateras att målet i enlighet med principerna för utvecklandet av skolans verksamhetskultur är att skapa en verksamhetskultur som främjar undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande, lärande, delaktighet och lösningar som stöder skolengagemanget, välbefinnande och en hållbar livsstil. Utifrån dessa utgångspunkter bör varje skolgemenskap reflektera över och utveckla sin egen verksamhetskultur. Var och en av oss i skolgemenskapen bygger upp och manifesterar verksamhetskulturen varje dag. Verksamhetskulturen är inte bara ett dokument, och den är aldrig färdig, utan en grund för en trygg och inlärningsfrämjande atmosfär och vardag för både eleverna och skolans vuxna. 

Enligt grunderna för läroplanen är verksamhetskulturen en helhet som bygger på

• tolkning av de normer och mål som styr arbetet
• ledning samt organisering, planering, genomförande och utvärdering av arbetet
• gemenskapens kompetens och utveckling
• pedagogik och professionalitet
• kommunikation, atmosfär, dagliga rutiner och lärmiljöer

Verksamhetskulturen är starkt kopplad till den grundläggande utbildningens kvalitet – med både lärande och välbefinnande. Verksamhetskulturen uttrycker alltid gemenskapens värderingar och eftersom den påverkas av både medvetna och omedvetna faktorer, är det bra att regelbundet tillsammans diskutera om de vardagliga arbetssätten och rutinerna motsvarar de värderingar och mål som skolgemenskapen vill främja. När man reflekterar över verksamhetskulturen, diskuterar den och utvecklar den tillsammans bygger man upp skolan som en lärande organisation. 

Världen och samhället runt skolan förändras och skolan måste reagera på de föränderliga verksamhetsmiljöerna. Att införa nya tillvägagångssätt betyder inte att man tidigare har handlat fel eller dåligt. Mod och vilja till förändring vittnar om att skolan lever i tiden och vill tillgodose behoven i fråga om lärande, tillväxt och välbefinnande på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Att diskutera och utveckla verksamhetskulturen är ett utmärkt sätt att förverkliga skolans värderingar. En empatisk inställning till sig själv, till andra och till livet ger mod att överge det gamla och att med tillförsikt och öppet sinne överväga nya tillvägagångssätt. Beredskap att föra en konstruktiv diskussion utan att anklaga någon eller leta efter skyldiga är det bästa sättet att förbereda sig för och ta emot nya situationer och utmaningar.

Verksamhetskulturen är ett överordnat begrepp utifrån vilket olika undergrupper har härletts, till exempel begreppen utvärderingskultur och säkerhetskultur. De styrs dock alla av samma värderingar, principer och utgångspunkter som kommer till uttryck i skolgemenskapens många olika uppgifter. 

Att skapa och stödja en verksamhetskultur som främjar närvaro och skolengagemang - Tiina Luomanen

I denna inspelning behandlas skolans verksamhetskultur och utvecklandet av den. Den sakkunnige är undervisningsrådet Tiina Luomanen från Utbildningsstyrelsen. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy. 

Ledning av verksamhetskulturen

Verksamhetskulturen berör alla medlemmar i gemenskapen och allas agerande har betydelse. Olika personer har olika roller i arbetet med att utveckla och bygga upp verksamhetskulturen, men allt vi gör och låter bli att göra har betydelse i utvecklandet av lärande, delaktighet, skolengagemang och välbefinnande, det vill säga hörnstenarna i verksamhetskulturen.

I skolgemenskapen leder vi alla något – åtminstone oss själva, men ofta också olika grupper, klasser, team och processer. Därför är det bra att i arbetsgemenskapen diskutera vad som är bra ledarskap och hur den som leds kan agera så att det bidrar till ett gott ledarskap. Rektorns ledarskap har en direkt inverkan på skolans verksamhetskultur, eftersom rektorn ansvarar för att den pedagogiska ledningen och ledningen av hela skolans verksamhet håller hög kvalitet. Rektorernas roll är betydande också i ledningen av skolans arbete för välbefinnande.  I skolan behövs dessutom alla anställdas ledarskap, som kommer till uttryck i sättet att i sitt eget arbete främja de mål som man kommit överens om och som styr skolarbetet. Behandlingen av gemensamma frågor och utvecklandet av verksamhetskulturen baserar sig på att var och en bidrar med sitt perspektiv på de frågor som behandlas, och besluten om hur man ska agera i en fråga fattas utifrån tillräcklig information. Med tanke på engagemanget i skolan och i arbetsgemenskapen är det viktigt att alla medlemmar i gemenskapen förbinder sig att handla på överenskommet sätt och främja gemensamma mål. 

Grunderna för läroplanen innehåller mål för undervisningen i de olika läroämnena. Med hjälp av skolans verksamhetskultur i sin tur uppnår man målen för samhörighet, samverkan, delaktighet och påverkan. Exempel på dessa är riktlinjerna om skolgemenskapens trygghet och säkerhet och om förebyggande av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld. Även modellerna för uppföljning samt förebyggande av och ingripande vid skolfrånvaro och utvecklandet av åtgärder som stöder skolnärvaro bidrar till att målen för lärande, delaktighet, välbefinnande och skolengagemang uppnås.