Förebyggande av mobbning och våld

Skolans verksamhetskultur innebär de verksamhetssätt i vardagen med vilka skolan strävar efter att utföra de uppgifter som ålagts skolan. Skolan ska endast ha en verksamhetskultur och samma verksamhetsprinciper för samarbetet gäller eleverna och de vuxna i skolan. Med verksamhetskulturen stöds lärande, delaktighet, välbefinnande och en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsstil.  

En trygg skolmiljö bygger på samarbete mellan eleverna, vårdnadshavarna och hela personalen samt på elevernas delaktighet. För att skapa en trygg skolmiljö behövs alla som arbetar i skolan, såsom rektorn, lärarna, skolgångshandledarna, de anställda som inte undervisar, till exempel skolcoacherna, de anställda inom elevvårdstjänsterna och ungdomsarbetarna samt skolans övriga personal, såsom personalen inom fastighetsskötsel, renhållning och bespisning. 

När eleverna får möjlighet att påverka skolans verksamhetskultur till exempel genom gemensamma spelregler, gruppens verksamhetssätt eller tillvägagångssätt när det gäller säkerheten och personalen agerar konsekvent i olika situationer i vardagen, uppstår förtroende och en upplevelse av att skolan är en trygg plats för alla. 

En elev som har svårt att delta i undervisningen eller klara av sina studier har rätt till stöd för lärande och skolgång. Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande skapar en grund för lärande och skolgång. Eleverna gynnas och främjas av bland annat en trygg atmosfär, tillgänglighet, en miljö som beaktar sinnesintryck, visualisering, en tydlig struktur för skoldagen och undervisningen samt förutsägbarhet i olika situationer. Utmaningar med koppling lärande och skolgång kan ibland ta sig uttryck i till exempel aggressivt beteende eller beteende som stör arbetsron. Inom den grundläggande utbildningen erbjuds olika former av stöd för att svara på dessa utmaningar.  Genom att tidigt upptäcka stödbehov och erbjuda stöd kan man också förebygga mobbning och våld.

Säkerhet och trygghet är en viktig del av välbefinnande. Genom att främja elevernas färdigheter i att ta hand om sig själva och deras vardagsfärdigheter strävar man efter att de ska förstå att de med sitt eget agerande bidrar till såväl sitt eget som andras välbefinnande och säkerhet. I säkerhetskompetens ingår även att eleverna lär sig att känna igen och förebygga mobbning och våld. Till stöd för detta behövs kunskap om dessa fenomen samt förståelse för deras konsekvenser. Dessutom ska eleverna erbjudas färdigheter att avveckla fördomar, möta mångfald och främja jämlikhet i sociala situationer i vardagen. På detta sätt skapas en trygg studiemiljö, inte enbart genom sociala färdigheter utan också genom förändringar i kunskaper och attityder.

De mål som ställts upp för den grundläggande utbildningen gäller alla läroämnen: att stödja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar samt ge eleverna de kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Utöver de enskilda läroämnena stöds uppnåendet av målen av mångsidig kompetens, mångvetenskapliga lärområden och i synnerhet vad gäller de samhälleliga målen även av skolans verksamhetskultur. Ingen lär sig på egen hand att agera på ett hållbart och tryggt sätt tillsammans med andra för sin egen och andras bästa, utan för detta behövs ett mångsidigt gemensamt arbete där hela skolgemenskapen deltar. I säkerhetskompetens ingår även att agera på ett tryggt och ansvarsfullt sätt i digitala miljöer. 

Trygghetsfärdigheter hjälper eleven att ta hand om sin egen och andras säkerhet och välbefinnande i vardagen samt att skydda sig själv och andra. Trygghetsfärdigheterna ska övas i skolan så att eleven lär sig att känna igen och uttrycka bekymmer och otrygghet för en trygg vuxen i skolan. I trygghetsfärdigheter ingår förmågan att agera på ett förutsägande och säkert sätt och att göra säkra val i olika situationer. Undervisning i trygghetsfärdigheter ger eleverna färdigheter som hjälper dem undvika att hamna i situationer där de blir mobbade eller förnedrade eller utsatta för våld, övertalning eller ofredande. När de hamnar i dessa situationer kan de skydda sig själva och försvara sina egna gränser. Eleverna har rätt att sätta egna gränser och är skyldiga att respektera andras gränser. En trygg och öppen atmosfär och en verksamhetskultur som uppmuntrar till social samverkan och gemenskap stöder inlärningen och användningen av trygghetsfärdigheter. Undervisningen i trygghetsfärdigheter utgör ett omfattande stöd för elevens utveckling, lärande och välbefinnande.

Eleven har rätt till en trygg studiemiljö. Utbildningsanordnaren ska utarbeta ordningsregler för skolorna. I ordningsreglerna kan ingå bestämmelser som främjar ordningen i skolan, att elevernas studier löper obehindrat samt tryggheten och trivseln i skolgemenskapen. Utbildningsanordnaren ska som en del av utbildningsanordnarens elevvårdsplan utarbeta planer för förebyggande av våld, mobbning och trakasserier samt för beredskap vid akuta kriser, hot eller faror (krisplan). 

I planerna för att skydda eleverna mot mobbning, trakasserier och våld beskrivs separat åtgärderna för att förebygga våld, mobbning och trakasserier, följa upp deras förekomst och ingripa i problemsituationer samt rutinerna som förutsätts för uppföljningen efteråt. I planen beskrivs lärarens eller rektorns skyldighet att meddela om trakasserier, mobbning, diskriminering eller våld som skett i lärmiljön eller under skolvägen och som kommit till hens kännedom till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för de inblandade eleverna. Dessutom beskrivs verksamhetssätten för att hänvisa en elev som är i behov av stöd (både eleven som misstänks för mobbningen och eleven som utsatts) till elevvårdstjänsterna. En beskrivning av samarbetet med vårdnadshavarna och myndigheterna, inkl. tillvägagångssätten gällande anmälningsskyldigheterna till barnskyddet och polisen, är en del av planen.

I krisplanen beskrivs agerandet vid akuta kriser, hot eller faror. I planen beskrivs hur man förebygger och förbereder sig på krissituationer samt agerar i krissituationer och hur man övar beredskapen att agera. I planen beskrivs dessutom principerna för ledningen av helheten, samarbetet samt arbets- och ansvarsfördelningen. I planen beskrivs principerna för den interna och externa kommunikationen samt informationsgången mellan utbildningsanordnaren och skolan. Planen bereds i samarbete med myndigheterna i välfärdsområdet och övriga nödvändiga myndigheter med beaktande av övriga anvisningar för hot, faror och kriser samt principerna för anordnandet av psykosocialt stöd. 

Enligt diskrimineringslagen och jämställdhetslagen har skolan en skyldighet att främja likabehandling och jämställdhet på ett målinriktat och systematiskt sätt. Till stöd för arbetet ska skolan utarbeta en plan för jämställdhet och likabehandling i verksamheten med fokus på att utveckla verksamheten. Planen för jämställdhet och likabehandling utarbetas separat för varje skola tillsammans med personalen och eleverna. Man hör även vårdnadshavarna när planen utarbetas. Med planen säkerställs att skolans arbete för att främja likabehandling och jämställdhet är systematiskt. 

En förutsättning för att garantera säkerheten är att personalen blir insatt i planerna, att planerna uppdateras regelbundet och att det finns ett gemensamt engagemang för att utveckla verksamhetskulturen.

Om man utöver planen för arbetet mot mobbning, våld och trakasserier genomför något program eller någon metod för arbete mot mobbning och våld i skolan, ska den bygga på forskning och vara systematisk och effektiv.

Övergångar från till exempel förskoleundervisning till grundläggande utbildning eller från en undervisningsgrupp eller skola till en annan innebär ofta att eleven anpassar sig till en ny grupp, bekantar sig med nya lärare och miljöer samt möter nya arbetssätt och tillvägagångssätt vid bedömningen. Då är det viktigt att man hemma och i skolan ser till att eleven kan känna sig trygg samtidigt som hen uppmuntras att bekanta sig med det som är nytt. Övergångarna förutsätter ett systematiskt samarbete mellan personalen i förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen vid övergången från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och mellan skolans eller skolornas personal vid övergången från till exempel årskurs 6 till årskurs 7.

Det är viktigt att utbildningsanordnarna och skolorna ser till att informationen överförs smidigt i olika övergångsskeden: från småbarnspedagogik till förskoleundervisning, från förskoleundervisning till grundläggande utbildning och från grundläggande utbildning till andra stadiet. Även överföringen av information mellan rådgivningen, elevvårdstjänsterna, polisen och barnskyddet ska vara smidig. 

När ett barn övergår till småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller grundläggande utbildning hos en annan anordnare, ska anordnaren lämna de uppgifter som är nödvändiga för barnets småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller grundläggande utbildning till den nya anordnaren. Man har även rätt att överföra nödvändiga uppgifter när barnet övergår från förskoleundervisning till grundläggande utbildning och när en läropliktig övergår till utbildning som ordnas av en annan utbildningsanordnare. 

De som deltar i elevvårdsarbetet och i ordnandet av den individuella elevvården har rätt att få och ta emot de uppgifter som är nödvändiga för att sköta uppgifterna. Utbildningsanordnaren är även skyldig att till socialvårdsmyndigheten lämna de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för myndighetens lagstadgade uppgift samt rätt att göra en anmälan till polisen för bedömning av hot mot liv eller hälsa och förebyggande av hot, om det finns skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.