Föreläsningsserien

I denna inspelning behandlas elevernas skolengagemang och dess samband med skolkning, interaktionen på lektionerna och skolpersonalens välbefinnande. Den sakkunnige är universitetslektor Tuomo Virtanen från Jyväskylä universitet. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.

Reflektionsfrågor 

1. Hur kan du i ditt arbete stödja elevens: 
          a.    funktionella engagemang, 
          b.    känslomässiga engagemang, 
          c.    kognitiva engagemang? 
2. Vilka observationer har du gjort om sambandet mellan skolengagemanget och studieframgången? Har du observerat skillnader mellan olika elever eller elevgrupper?
3. Har du prövat på mentorskap för eleven med hjälp av t.ex. CICO-metoden? I vilka situationer och förhållanden lönar det sig att utnyttja metoden?  

Diskussionsfrågor

4.    Hur stöder vi elevernas skolengagemang i vår skola?  
5.    Kan vi få in flera åtgärder för att stödja elevernas delaktighet?  
6.    Hur sörjer vi för personalens välbefinnande och skolengagemang i vår skola?  

I denna inspelning berättar psykolog, psykoterapeut och forskare Malin Gren Landell från Sverige om de bakomliggande orsakerna till frånvaro samt om klassificering och förebyggande av frånvaro. Malin Gren Landell är en av grundarna till INSA nätverket (International Network for School Attendance). Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.

Reflektionsfrågor 

1. Får du uppföljningsinformation om dina elevers närvaro/frånvaro som är lätt att använda?  
2. Hur kan du med små gester systematiskt stödja eleverna att vara närvarande i skolan? 
3. Vad gör du när du märker att elevens frånvaro ökar och din oro väcks?

Diskussionsfrågor 

4. Vilka första tecken på frånvaro har ni lagt märke till och hur har ni reagerat på dem? 
5. Vilka skyddsfaktorer mot frånvaro och riskfaktorer för frånvaro identifierar ni i er klass och skola? 
6. Hur utnyttjas informationen om frånvaro systematiskt på både skolans och utbildningsanordnarens nivå?

I denna inspelning får du ta del av forskning som ger dig flera perspektiv att se på vad relationer mellan lärare och elev samt relationskompetens handlar om och hur detta kan utvecklas. Som föreläsare fungerar Annika Wiklund-Engblom, forskare och lektor i pedagogik vid Umeå universitet. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.

Reflektionsfrågor 

1. Tänk på din egen skoltid och en lärare som påverkade dig positivt. Vilka känslor väckte det? Vad gjorde relationen positiv? Hur har denna relation påverkat dig som människa och lärare? 
2. Tänk på en person eller situation som representerade en negativ relation till en lärare under din skoltid. Vilka känslor väckte det? Vad gjorde relationen negativ? Hur har denna relation påverkat dig som människa och lärare? 
3. Hur agerar du som lärare för att skapa psykologisk trygghet i klassrummet? 

Diskussionsfrågor 

4. Borde lärarnas emotionella och kommunikativa färdigheter samt relationskompetens utvecklas? Hur anser ni att denna utveckling kunde stödjas?  
5. Diskutera begreppet ”omsorg i klassrummet”. Vad betyder det för er och hur syns det i ert arbete? 
6. Hur agerar ni som lärare för att skapa psykologisk trygghet i en undervisningssituation som utnyttjar digitala apparater?

I denna inspelning lyfter undervisningsråd Petri Niemi från Utbildningsstyrelsen fram elevhandledningens betydelse för skolengagemang och frånvaro. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.

Reflektionsfrågor 

1. Vad gör du om du tänker att en av dina elever behöver intensifierad personlig elevhandledning? 
2. Hur deltar du själv i att handleda eleverna? 
3. Hur deltar du i ditt arbete i samarbete med arbetslivsnätverk och läroanstalter på andra stadiet?

Diskussionsfrågor 

4. Hur påverkar riklig frånvaro den handledning som eleven får? 
5. Hur hjälper man eleven att identifiera sina styrkor och utveckla dem? 
6. Hur leds och koordineras handledningsarbetet i er skola? 

I denna inspelning lyfter psykolog och forskare Katarina Alanko fram varför det är viktigt att kartlägga bakgrundsorsakerna till skolfrånvaro i ett tidigt skede för att kunna göra rätt insatser samt hurdana kartläggningsverktyg vi kan använda oss av. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.

Reflektionsfrågor 

1. Tänk på situationen för en elev som varit borta från skolan mycket. Hur agerade du då för att utreda bakgrundsorsakerna till frånvaron? 
2. Vilka orsaker till långvarig frånvaro har du stött på? Skulle man med skolans medel ha kunnat påverka ökningen av frånvaro? 
3. Har du utnyttjat strukturerade kartläggningar av orsakerna till frånvaro (t.ex. SRAS-R, ISAP eller SNACK)? Du kan bekanta dig med kartläggningarna här.

Diskussionsfrågor 

4. Är praxisen för utredning av bakgrundsorsakerna till frånvaron tydlig och enhetlig? 
5. Vilka uppgifter har ni tillgång till för att utreda bakgrundsorsakerna till frånvaron? 
6. Hur påverkar olika orsaker till frånvaro de åtgärder som planeras och genomförs i er skola?

I denna inspelning berättar regionalkoordinator Teea Laiho om hur vi kan leda genom frånvaroinformation. Hon förklarar anvisningen för klassificering av frånvaro och hur denna kan användas. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.

Reflektionsfrågor

1. När du förbereder dig på att kontakta vårdnadshavarna i anslutning till frånvaro, har du granskat lärandet och välbefinnandet på bred front – även andra saker än frånvaro? Behövs stöd för lärande eller kompisrelationer? Hur ser vitsordsutvecklingen ut?
2. Har du granskat din klass som helhet i fråga om välbefinnande, lärande och frånvaro? Berättar data några avvikelser t.ex. under olika tidsperioder?

Diskussionsfrågor

3. Vilka uppgifter om välbefinnande och lärande samlar ni systematiskt in på skol- och klassnivå utöver frånvarouppgifterna?
4. Använder ni något konkret verktyg (t.ex. GROW och SMART för coachande ledarskap) med vilket ni kan skapa en gemensam lägesbedömning av skolans styrkor och utvecklingsområden utifrån olika informationskällor?
5. Skulle ni t.ex. kunna utnyttja indikatorerna i enkäten Hälsa i skolan även i den egna skolans datainsamling, varvid det skulle samlas in högklassig data på lång sikt?