Ingripande i mobbning och våld

Man ska alltid ingripa i alla former av mobbning och våld, för att mobbningen och våldet ska få ett slut. Rektorn och läraren ska också ingripa i mobbning, våld och annan osaklig verksamhet på nätet som sker under skoltid, i verksamhet med anknytning till skolan och som involverar skolans elever. Skoltid och verksamhet med anknytning till skolan innebär att eleven deltar i undervisning eller verksamhet i eller utanför skolan enligt läroplanen eller en annan plan som utbildningsanordnaren har godkänt.

En förutsättning för att ingripa i mobbning och våld är att vuxna kan identifiera olika former av mobbning och våld och vågar föra dem på tal med låg tröskel. Ju tidigare man lyckas ingripa i fenomen som är skadliga för barnets utveckling, desto bättre. 

Att förebygga och ingripa i mobbning och våld är inte bara en uppgift för den enskilda läraren, utan det kräver samarbete inom hela skolgemenskapen och med olika myndigheter. De yrkesverksamma är skyldiga att agera, göra nödvändiga anmälningar och hänvisa eleven till tjänster där hen kan få hjälp.  Både offret och mobbaren behöver individuellt stöd samt hänvisning till nödvändiga tjänster och andra åtgärder. Det är också viktigt att förstå de bakomliggande orsakerna till mobbning och våld, såsom utmaningar med koppling till lärandet eller sociala svårigheter, så att hjälpen kan riktas rätt. 

När det gäller att förebygga mobbning och våld är skolornas primära uppgift att identifiera fenomenen och de faktorer som påverkar dem i tid. Utgående från detta ska skolorna genomföra förebyggande åtgärder som främjar en trygg gemensam lärmiljö för alla. Som fenomen kan mobbning och våld ta sig olika uttryck i olika skolgemenskaper. I skolan är rektorn och läraren skyldiga att ingripa mot mobbning och våld som de blir vittne till. Läraren eller rektorn är skyldig att meddela om trakasserier, mobbning, diskriminering eller våld som skett i lärmiljön eller under skolvägen och som kommit till hans eller hennes kännedom till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för de inblandade eleverna. Skolans verksamhetskultur ska fungera som ett stöd för varje anställda skyldighet att ingripa vid mobbning och våld och uppmuntra till att ingripa. Vid kontakten med vårdnadshavaren har rektorn och läraren rätt att berätta vilka elever mobbningsmisstanken gäller, det vill säga både namnet på den misstänkta mobbaren och namnet på offret. Ingripanden och samtal med vårdnadshavarna i samband med detta kan vara krävande och läraren behöver rektorns och hela skolgemenskapens stöd.

Man bör skapa verksamhetsmodeller för att ingripa och det är viktigt att även informera eleverna och vårdnadshavarna om dem, så att medvetenheten om modellerna kan bidra till att förebygga mobbning och våld. Ingripanden som enbart eller till största delen grundar sig på straff har konstaterats vara verkningslösa. Utöver omedelbar respons, ingripande och utredning av situationer kan ingripande också innebära till exempel att man i undervisningen tar i bruk nya pedagogiska och didaktiska lösningar, delar upp undervisningsgruppen i mindre enheter, ger eleven stödåtgärder eller utökar personalen i undervisningsgrupperna och under raster. En positiv utveckling i elevernas beteende uppmärksammas med positiv uppmuntran.

Skolan ska ha en verksamhetsmodell för hur man ska man gå till väga om mobbnings- eller våldsincidenten drar ut på tiden och det behövs myndighetssamarbete. Även organisationer kan vara med och lösa och utreda långvariga fall av mobbning och våld.

Ingripandet i skolan görs på ett sätt som tar hänsyn till elevens ålder och utveckling och vid behov används lagstadgade disciplinära åtgärder och åtgärder för att trygga säkerheten i enlighet med den lokala planen. I den grundläggande utbildningen är lagenliga pedagogiska åtgärder, disciplinära åtgärder och åtgärder för att trygga säkerheten 

• fostrande samtal (primär åtgärd)
• skyldighet att städa upp
• tillsägelse om att lämna klassrummet
• förvägran att delta i undervisningen
• åläggande att utföra hemuppgifter
• kvarsittning
• skriftlig varning
• avstängning för viss tid
• avlägsnande av en elev som uppför sig störande och äventyrar säkerheten
• omhändertagande av föremål eller ämnen
• granskning av elevens saker. 
   

Fysisk begränsning av en elev är en exceptionell åtgärd, som kan vidtas i sista hand om situationen förutsätter att man omedelbart ingriper och det inte är möjligt att förhindra agerandet som orsakar fara på något annat sätt. Eleven kan utgöra en fara för sig själv, en annan person eller egendom. Fysisk begränsning får under inga omständigheter användas som en disciplinär åtgärd.

Målet med ankarverksamheten är att tidigt ingripa i den ungas situation på ett sektorsövergripande sätt. I det yrkesövergripande teamet ingår experter från polisen, socialväsendet, hälsovårdsväsendet samt ungdomsväsendet. Syftet är att främja den ungas välbefinnande och förebygga brott. I ankarverksamheten bemöts den unga individuellt och på ett övergripande sätt. Det centrala är att uppmärksamma och stöda den ungas egna styrkor samt att tidigt ingripa i problem. 

Skolorna har möjlighet att utnyttja den hjälp som medlingsbyråerna erbjuder i hela Finland. Ett brotts- eller tvistemål mellan elever eller till exempel mellan anställda och elever kan inledas vid medlingsbyrån genom ett medlingsinitiativ. I olika konfliktsituationer kan man även med låg tröskel be om konsultation.

Medling är en frivillig, neutral, opartisk, lagstadgad och avgiftsfri tjänst som skolan kan utnyttja. Medling fråntar inte skolan ansvaret att ingripa i mobbning och våld.

Medling lämpar sig för många olika mobbningssituationer, men även situationer som uppfyller kännetecknen för brott, såsom lindrig misshandel, skadegörelse eller brott som består i olovligt tillägnande. Medling erbjuder också en möjlighet behandla ärenden som uppfyller kännetecknen för brott och därtill hörande ersättningsanspråk som gäller personer under 15 år. Medlingsbyråns uppgift är att bedöma förutsättningarna för medling och säkerställa att ärendet lämpar sig för medling. Ju tidigare ett mobbnings- eller våldsärende styrs till medling, desto troligare är det att medlingen även fungerar som en förebyggande åtgärd.

Skolan ska göra en brottsanmälan i situationer där det finns skäl att misstänka brott. I oklara situationer kan man fråga polisen om råd.

Vid ingripande i mobbnings- och våldssituationer är det avgörande att följa upp situationen och säkerställa att det oönskade beteendet inte fortsätter. Eftersom ett av mobbningens särdrag är att den är återkommande är systematisk uppföljning nödvändig för att den ska upphöra. Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid elevernas kommunikation under både lektionerna och rasterna för att säkerställa att mobbningen eller våldet inte längre förekommer. En bra rutin är att även be parternas vårdnadshavare följa upp läget och barnets välbefinnande på respektive håll. Det är bra att avtala om tidpunkterna för uppföljningssamtalen redan under utredningssamtalet, så att parterna i mobbningssituationen är medvetna om att läget är under uppsikt. Det är även viktigt att vårdnadshavarna omedelbart meddelar läraren eller rektorn om mobbningen eller våldet fortsätter.

Efterarbetet är en viktig del av arbetet mot mobbning och våld. Det är viktigt att de vuxna kommunicerar till eleverna om att de inte blir lämnade ensamma med sina upplevelser utan att det finns stöd att få. Det är bra att fundera på hur efterarbetet vid behov kan omfatta alla parter och hela gruppen. För detta arbete kan lärarna be om stöd av de anställda inom elevvården.