Kartläggning av bakgrundsorsaker till frånvaro och elevens helhetssituation

Skribent Katarina Alanko, docent i psykologi, specialforskare vid Åbo Universitet

För att förstå och effektivt stödja en elev som har svårt att närvara i skolan är det nödvändigt att förstå orsakerna bakom detta beteende, samt vilka faktorer som gör att beteendet fortsätter. Detta gör det möjligt för oss att sätta in lämpliga, rätt riktade åtgärder från början. Bakgrundsorsaker är de faktorer som bidrog till att problemet uppstod från början, till exempel tidiga erfarenheter eller genetiska faktorer. Vidmakthållande faktorer är aktuella tankar och beteenden som gör att problemet kvarstår över tid, och det är ofta dessa som en eventuell behandling fokuserar på att förändra. En person kan ha utvecklat social ångest på grund av mobbning i barndomen. Mobbning är då är en bakgrundsorsak till problemet med att vara i sociala situationer i skolan och till att eleven stannar hemma. Däremot kan undvikande av den sociala situationer vara en vidmakthållande faktor som gör att ångesten kvarstår över tid. 

De åtgärder som kan göras inom skolan kan vara dels pedagogiska, men också behandlande om de utförs av elevvårdstjänsternas personal. Vid ångestproblematik kan man i små steg öva på att stå ut med det vi har kartlagt att eleven är rädd för, men insatsen kan bli effektlös om vi exponerar eleven för fel sak. En elev som är rädd att tala inför klassen kan tex. öva på att först ge presentationen bara åt läraren, kanske filma in sin presentation som visas åt klassen, sedan hålla den åt en mindre grupp elever osv. Pedagogiska stödåtgärder behöver också grundas i en bred förståelse av elevens situation och behov. 

Vid kartläggning av en elevs frånvaro är samarbetet mellan läraren och elevvårdstjänsternas personal viktigt. Den kan vara bra att fundera över behovet att grunda en sektorsövergripande expertgrupp för att både kartlägga och fundera över åtgärder tillsammans med eleven och vårdnadshavare.

Läs mer om: 

Klassläraren eller klassföreståndaren utför så kallade inledande samtal då frånvaron ligger på under 10 %. Dessa samtal är viktiga för att skapa en god relation och tidigt, med små åtgärder, kunna öka elevens närvaro.  En snäv kartläggning kan grunda sig på ett samtal mellan lärare och elev, där läraren kartlägger elevens situation och de tillsammans kan fundera över hur eleven bättre kunde klara av sin skoldag. Kanske behöver eleven få sitta avsides för att inte bli störd eller belastad av ljud i omgivningen, eller kanske behöver eleven få stöd i läsförståelse. Lösningarna är många och behoven individuella.

En bred kartläggning görs med hjälp av olika metoder och genom samtal med olika parter. Ofta kan den som kartlägger vara en från elevvårdstjänsternas personal och arbetet kan börja med att samla ihop tidigare dokumentation, vid sidan av samtal med eleven, vårdnadshavaren och lärare. Samtal (intervju) är den viktigaste metoden, som gärna kan kompletteras med andra metoder. Olika frågeformulär som kan användas i kartläggningssyfte är Inventering av problematisk skolfrånvaro (ISAP), skolfrånvaroformulär (SRAS-R och dess nyare version A-SRAS-R), samt skattningsskalor av tex. ångest, depression och kamratrelationer. Metoder som känslotermometern eller en skollinje (en ”livslinje” över skolåren och elevens skolgångshistoria) kan vara viktiga komplement. 

 Läs mer om kartläggningsverktygen:

När kartläggningen är klar, är det viktigt att man sammanställer information från olika personer och för en gemensam diskussion med elev, vårdnadshavare, skola och eventuella samarbetsparter, för att skapa en gemensam syn på problematiken och i samråd komma överens om vilka insatser som man vill pröva för att underlätta elevens närvaro i skolan. Kartläggningsfasen är en möjlighet att skapa tillit och en god samarbetsrelation för vidare samarbete. Använd tillräckligt med tid och omsorg för att göra den utförligt!

I denna inspelning lyfter psykolog och forskare Katarina Alanko fram varför det är viktigt att kartlägga bakgrundsorsakerna till skolfrånvaro i ett tidigt skede för att kunna göra rätt insatser samt hurdana kartläggningsverktyg vi kan använda oss av. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.