skribent forskare, doktor i socialt arbete Harry Lunabba, Helsingfors universitet
En trygg klassrumsmiljö och en trygg relation mellan lärare och elev handlar om sociala band som är i balans. Det är viktigt att som lärare iaktta känslor och använda sin stämningsläskunnighet för att läsa av hur eleverna mår och ge dem möjlighet att vända sig till dig som en trygg vuxen.
Relationer har en stor betydelse för ett gott bemötande. Vi kan förstå oss på relationer genom att använda Thomas J. Scheffs teori om sociala band som referensram. Det centrala för denna teori är att skillnader i relationer mellan människor kan förstås som olika typer av sociala band, som kan vara både lösa och spända.
Teorin om sociala band kan mycket väl användas för att förstå relationer i skolan mellan lärare och elever, till exempel för att beskriva olika slags sociala band i klassrummet. Ett för löst socialt band i klassrummet kan komma till uttryck genom att det saknas struktur och arbetsro eller läraren saknar de sociala färdigheter som krävs för att fungera som en trygg vuxen för eleverna. För spända sociala band i klassrummet kan däremot handla om en överdrivet hierarkisk klassrumsstruktur, där det saknas en sådan trygg känsla som uppmuntrar elever att uttrycka sig eller ställa frågor och be om hjälp. Konflikter och förtroendebrist kan också leda till ett spänt socialt band, som på något sätt behöver luckras upp.
Vi kan alltså utgå ifrån att en trygg klassrumsmiljö liksom en trygg relation handlar om sociala band som är i balans och är varken för lösa eller för spända. Trygghet i klassrummet innebär därmed att det finns ordning i klassrummet samtidigt som eleverna har ett utrymme att uttrycka sig och ge uttryck för sina varierande styrkor. I ett tryggt klassrum finns det också möjligheter att vid behov spänna de sociala banden ifall stämningen blir för stökig. Men trygghet innebär också att spänningar eller konflikter kan lösas upp innan de eskalerar. Trygga klassrum kännetecknas överlag av en stämning som är mera ledig än stel och kanske också mera rolig än allvarsam.
Många lärare är duktiga både på att läsa in och skapa stämningar i klassrummen. Vi kan tala om en stämningsläskunnighet, som just handlar om relationskompetens och en utvecklad förmåga att använda känslor som ett verktyg. Känslor brukar vara väldigt informativa då vi människor försöker förstå oss på varandra. Det är genom att iaktta känslor som du kan få nys om att en av dina elever har bekymmer eller vill prata om något som är känsligt eller svårt att förmedla.
Det är också genom att förmedla känslor som du kan uttrycka förståelse och skapa sådana trygga stunder då det går att prata om det som är jobbigt. Thomas J. Scheff beskriver detta som stunder av samklang, då det sociala bandet är varken för löst eller för spänt, och då vi verkligen förstår den andra både på ett informativt och på ett emotionellt plan.
En grundförutsättning för att kunna uppnå dessa stunder av samklang är just en trygg relation. Det är därför en trygg relation är en grundförutsättning för ett gott bemötande. Och det är därför det blir viktigt att du som lärare bygger upp en trygg relation till alla dina elever.
Referens:
Scheff, T. J. (1997). Emotions, the social bond, and human reality: Part/whole analysis. Cambridge University Press.
Lärare-elevrelationen - Annika Wiklund-Engblom
I denna inspelning får du ta del av forskning som ger dig flera perspektiv att se på vad relationer mellan lärare och elev samt relationskompetens handlar om och hur detta kan utvecklas. Som föreläsare fungerar Annika Wiklund-Engblom, forskare och lektor i pedagogik vid Umeå universitet. Inspelningen är en del av Utbildningsstyrelsens helhet om skolengagemang och genomfördes i samarbete med Brave Teddy oy.