Tolkningstjänsten tryggar barnets eller elevens rätt att delta i småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen på lika villkor som sina jämnåriga.

I 15 c § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) föreskrivs om tolkningstjänster inom småbarnspedagogik. När ett barns behov av stöd förutsätter det har barnet rätt till sådana tolkningstjänster som behövs för att delta i småbarnspedagogiken. 

I 31 § i lagen om grundläggande utbildning (1998/628) föreskrivs om tolkningstjänster inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Enligt lagen har elever med funktionsnedsättning och andra elever i behov av särskilt stöd rätt att avgiftsfritt få sådana tolkningstjänster vilka är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen. För kostnaderna för tolkning till teckenspråk och tolkning som förtydligar kommunikationen står anordnaren av småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen eller utbildningsanordnaren. 

Med tolkningstjänster tryggas barnets eller elevens rätt att delta i småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen på samma villkor som andra jämnåriga. Att ordna tolkningstjänster när detta är till barnets eller elevens fördel är således ett sätt att beakta inkluderande principer. Att underlåta att ordna tolkningstjänster kan bedömas vara indirekt diskriminering i enlighet med diskrimineringslagen (1325/2014). 

Paragraf 31 i lagen om grundläggande utbildning tillämpas inte på grundläggande utbildning för vuxna. Det är möjligt att ansöka om tolkningstjänster för grundläggande utbildning för vuxna hos välfärdsområdet med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp (lagen om funktionshinderservice). 

Ur en juridisk synvinkel är det bra att även beakta FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ratificerades av Finland år 2016. I artikel 24 i konventionen, som gäller utbildning, fastställs rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. 

Tillbaka upp

Då ett barn eller en elev med syn- och hörselnedsättning, hörselnedsättning eller talskada börjar delta i småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller grundläggande utbildning ska man utreda om personalen i gruppen kan trygga användningen av teckenspråk eller någon annan form av kommunikation som är bekant för barnet. Om barnets modersmål är teckenspråk eller om barnet tillägnar sig teckenspråk, utreds möjligheten att ha en teckenspråkig eller teckenspråkskunnig lärare eller annan anställd i gruppen eller klassen (till exempel en person som är utbildad handledare i kommunikation och teckenspråk). Om man inte kan ordna personal som erbjuder tillräckligt med stöd för barnets kommunikation, ska man göra en ny bedömning av hur det stöd som barnet behöver kan ordnas. 

Vid anordnandet av tolkningstjänster ska man beakta situationen som helhet utgående från barnets bästa, så att barnet har tillgång till tolkning i alla situationer där detta krävs inom småbarnspedagogiken och under skoldagen. Anordnarna av småbarnspedagogik och utbildningsanordnarna bär i första hand ansvaret för anordnandet av tolkningstjänster med stöd av lagen om grundläggande utbildning. När man fattar beslut om tjänsterna ska barnets bästa beaktas i enlighet med 4 § i lagen om småbarnspedagogik och 3 a § i lagen om grundläggande utbildning. 

Inom småbarnspedagogiken utgör bedömningen av behovet av tolkningstjänster en del av bedömningen av barnets behov av stöd. Planen för det stöd som barnet behöver antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. 

Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen görs bedömningen av behovet av tolkningstjänster och eventuellt övrigt stöd antingen i form av en pedagogisk bedömning av behovet av tjänster enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning och vid behov intensifierat stöd, eller med en pedagogisk utredning, om eleven bedöms vara i behov av särskilt stöd. Vid bedömningen av behovet av tolkningstjänster inom såväl småbarnspedagogiken som förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen kan man vid behov utnyttja yrkes- och sektorsövergripande samarbete. 

Obs! Undervisnings- och kulturministeriet har berett en ändring av lagen om grundläggande utbildning som gäller stöd för lärande och skolgång. Om ändringen av lagen godkänns av riksdagen, kommer ändringar i enlighet med de nya bestämmelserna att göras även i den här anvisningen.

Till grund för behovet av tolkning ligger bland annat barnets språkliga utveckling och mål i anknytning till tvåspråkighet och flerspråkighet för barnet. Av barnet, barnets vårdnadshavare samt vid behov av olika yrkesutbildade personer får man information om barnets språkliga behov och behov av tolkningstjänster. 

Vissa barn och elever som använder tolkningstjänster kan utöver en tolk även ha behov av en assistent. Assistentens uppgifter är andra än tolkens. Assistenten kan vara personlig eller gemensam för hela gruppen. Det är viktigt att hen har goda kunskaper i teckenspråk eller goda kunskaper i de kommunikationsmetoder som barnet eller eleven använder till stöd för eller för att ersätta tal. Man ska försäkra sig om att separata förvaltningsbeslut fattas om tolkningstjänsterna och assistenttjänsterna, även i de fall där tolkningstjänsten tillhandahålls av en person som arbetar som barnets assistent.

Tillbaka upp

m tolkningstjänster enligt 15 c § i lagen om småbarnspedagogik fattas antingen ett separat förvaltningsbeslut om stödtjänster eller, om barnet behöver intensifierat eller särskilt stöd, nämns i beslutet de inriktade stödtjänster som barnet ges. 

Förvaltningsbeslutet fattas av den kommun som ansvarar för anordnandet av småbarnspedagogiken. Vid behov fattas även ett nekande beslut med motivering.  

Det är möjligt att begära omprövning av beslut om intensifierat och särskilt stöd och stödtjänster hos regionförvaltningsverket inom 30 dagar från delfåendet av beslutet enligt 62 § i lagen om småbarnspedagogik.

Tillbaka upp

Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen fattas ett beslut om tolkningstjänster i samband med ett beslut om särskilt stöd enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning . Om eleven inte har ett behov av specialundervisning som ingår i särskilt stöd, fattas ett förvaltningsbeslut om tolkningstjänster enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning. Vid behov fattas även ett nekande beslut med motivering. 

Det är möjligt att begära omprövning av ett beslut om särskilt stöd i enlighet med 17 § i lagen om grundläggande utbildning hos regionförvaltningsverket med stöd av 42 § i samma lag. Det är möjligt att begära omprövning av beslutet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. 

När det gäller beslut enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning är det möjligt att söka ändring av beslutet i förvaltningsdomstol enligt 42 a § i samma lag inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Obs! Undervisnings- och kulturministeriet har berett en ändring av lagen om grundläggande utbildning som gäller stöd för lärande och skolgång. Om ändringen av lagen godkänns av riksdagen, kommer ändringar i enlighet med de nya bestämmelserna att göras även i den här anvisningen.

Tillbaka upp

Anordnaren av småbarnspedagogik beslutar om tillhandahållande av tolkningstjänster. För att trygga barnets bästa lönar det sig att skaffa tolkningstjänster för hela den tid som barnet eller eleven deltar i småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen.

Utöver regelbundna tolkningstjänster bör man även förbereda sig på överraskande situationer. Det är viktigt att redan på förhand komma överens om arrangemangen för vikarier. Producenten av tolkningstjänsten kan utse ett antal bekanta tolkar för barnet, som alternerar eller vikarierar för varandra till exempel vid sjukdom. Om barnets behov av tolkningstjänster är sporadiskt, ska man komma överens om ordnandet av tolkningstjänster. 

Det är bra att komma överens med leverantören av tolkningstjänsten om eventuell fortbildning för personalen innan verksamhetsperioden inleds.

Tillbaka upp

Målet för tolkningen är att uttrycka samma innehåll på ett annat språk och med så stor exakthet som möjligt förmedla det som uttrycks i talat språk eller på teckenspråk. Tolken ger inte instruktioner till barnet, utan barnet följer de instruktioner som hen får av läraren eller någon annan vuxen i gruppen genom tolken. För ett barn med hörselnedsättning som använder teckenspråk är tolkning nödvändigt i alla situationer i vardagen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. 

Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid tolkens yrkesskicklighet så att språket och kommunikationsmetoderna som används vid tolkningen är lämpliga med tanke på barnets eller elevens ålder och språkliga utveckling. För vissa barn är de språkliga impulser som tolkningen innebär ett nödvändigt stöd för barnets språkliga utveckling utanför hemmet. 

För ett barn som tillägnar sig teckenspråk ersätter tolkning till teckenspråk inte undervisning på teckenspråk eller en teckenspråkig lärmiljö. Vid användningen av tolkning till teckenspråk kan ett barn med hörselnedsättning eller ett barn med syn- och hörselnedsättning som använder teckenspråk kanske enbart ta till sig vissa delar ta del av samtalen som förs i gruppen. Det kan hända att flera av barnen i gruppen pratar eller tecknar samtidigt eller att tolken inte av någon annan orsak hinner tolka allt det som sägs. Det teckenspråkiga eller talade innehållet som produceras simultant av tolken innehåller inte nödvändigtvis alla drag som kännetecknar teckenspråk och det kan även hända att drag av talat språk som inte hör till teckenspråk förekommer. Situationen kan väcka förvirring i synnerhet hos små barn som håller på att tillägna sig teckenspråk och svenska. I detta fall kan det vara bra att även göra en bedömning av barnets behov av assistenttjänster utöver tolkningstjänsterna. 

Under tolkningen måste barnet eller eleven samtidigt följa tolken, förstå innehållet i undervisningen och reagera i rätt tid genom att till exempel markera. Detta kan ha en negativ inverkan på koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan. Ett barn eller en elev med hörselnedsättning eller syn- och hörselnedsättning har inte hjälp av hörseln när hen lär sig svenska, så man bör stöda barnets förståelse av det som är föremål för lärandet på ett mångsidigt sätt. 

Tillbaka upp

  • Hela personalen bör informeras om tolkens roll. Tolken är inte en assistent, utan ansvarar endast för att förmedla budskapet som tolkas så exakt som möjligt. Tolken tolkar allt som hen hör och ser. Personalen eller de övriga deltagarna kan inte välja vilket innehåll som tolkas. 
  • Ett barn med hörselnedsättning  som tillägnar sig teckenspråk tar till sig all information visuellt, det vill säga med hjälp av synen. Vanligtvis sitter tolken längst fram i barngruppen och nära personalen, medan barnet sitter vid sidan så att hen kan se de andra barnen. På så vis är det lätt för barnet att samtidigt följa både tolken och personalen. Teckenspråkiga personer följer utöver tolken även andra talares läppar, ansiktsuttryck och gester. När barnet följer tolkningen kan det hända att hen ibland nickar för att kommunicera till tolken att hen förstått det som tolkats – detta innebär inte nödvändigtvis att hen har förstått det egentliga sakinnehållet. 
  • Vid tolkning för ett barn eller en elev med syn- och hörselnedsättning ingår det i tolkens arbetsuppgifter att beskriva omgivningen och handleda barnet eller eleven i att röra sig i omgivningen. Det här bör man reservera tid för i samband med tolkningen. 
  • Det är viktigt att komma ihåg att inte ställa sig mellan tolken och barnet så att man utgör ett hinder för barnets tillgång till information. Man bör även se till att man inte står framför ett fönster eller någon annan form av bländande ljus. 
  • Även om det rör sig om samtidig tolkning, så kallad simultantolkning, förekommer det alltid en viss fördröjning. Det är därför bra att vänta tills tolken har tolkat klart (till exempel en fråga) innan man ger ordet vidare. 
  • Man bör försäkra sig om att tolken även tolkar ljud- och videoinspelningar i undervisningssituationer. 
  • Det är krävande för barnet att observera någon som ritar eller gör något annat med händerna eller att följa med åskådningsmaterial samtidigt som hen följer med tolkningen. Det här är någonting som man bör ta i beaktande – till exempel när man ritar vänder man ofta ryggen mot gruppen, vilket innebär att ett barn som tillägnar sig teckenspråk inte kan observera ansiktsuttryck. 
  • Tala alltid direkt till barnet. Se barnet i ögonen när du pratar med hen. Om du delar ut material till barnen i gruppen eller klassen, ge materialet direkt till barnet. 
  • Om barnet inte är van vid att använda tolk, kan det hända att hen inte ännu klarar av att följa tolkningen och behöver stöd för detta. Man bör reservera tid för att öva användningen av tolk. 
  • Praktiska frågor med koppling till användningen av tolk diskuteras tillsammans med barnet, med beaktande av barnets ålder.  
Tillbaka upp

Syftet med tolkningstjänsten är att göra det möjligt för ett barn med talskada att interagera med människorna i sin omgivning. Som barnets tolk fungerar en tolk för personer med talskada, som är insatt i hur barnet med talskada kommunicerar. Tolken hjälper barnet att kommunicera och förstå samt vid behov att använda hjälpmedel för kommunikationen. Tolkningen kan till exempel innebära att förtydliga barnets otydlig tal eller att tolka kommunikation med hjälp av bilder, stödtecken eller andra symboler till tal. Tolken kan även förtydliga undervisningspersonalens och de andra barnens kommunikation i ett format som det är lättare för barnet med talskada att förstå. Det är viktigt att notera att användning av tolk för ett barn med talskada inte utesluter att barnet har behov av assistenttjänster. 

Tolken hjälper vid behov barnet att förstå det som är föremål för diskussion. Hen kan förklara det på ett annat sätt eller till exempel genom att rita, använda bilder eller skapa en social berättelse. Barnet bör ges tillräckligt med tid för att behandla, förstå, svara och/eller ta ställning till det som diskuteras. Det här bör man även beakta inom undervisningen. 

Tillbaka upp

  • Hela personalen bör informeras om tolkens roll. Tolken är inte en assistent, utan stöder barnet med talskada när hen kommunicerar, hjälper honom eller henne att bli förstådd och förtydligar vid behov även andras kommunikation med barnet. 
  • Var tolken för ett barn med talskada placeras beror på barnets behov. Om tolken till exempel sitter bredvid barnet kan hen följa med barnets kommunikation, till exempel i en kommunikationsmapp eller på en surfplatta och tolka kommunikationen till tal. 
  • Att använda en metod som ersätter tal är alltid långsammare än att tala. Det är därför bra att vänta och ge barnet tillräckligt med tid för att behandla, förstå, svara eller ta ställning till det som diskuteras före man går vidare eller ger ordet vidare. 
  • Tala alltid direkt till barnet. Se på barnet när du talar med hen. Om du delar ut material till barnen i gruppen eller klassen, ge materialet direkt till barnet. 
  • Om barnet inte är van vid att använda tolk kan hen behöva stöd och tid att lära sig följa med tolkningen. 
  • Tolken kommer tillsammans med barnet, vårdnadshavarna och talterapeuten överens om tillvägagångssätten vid tolkningen med beaktande av barnets funktionsförmåga och behov som helhet. 
Tillbaka upp