Utbildningsaktörernas synpunkter på digitaliseringen

Foto: Opetushallitus/Utbildningsstyrelsen

I utbildningsanordnarnas behov betonas utvecklandet och upprätthållandet av förmågor med ofta varierande resurser. Man önskar mer samarbete och delning både regionalt och nationellt för att lösa utmaningarna i anslutning till apparaternas och systemens kvalitet och upphandling. Uppgifter och skyldigheter i anslutning till datasekretess och dataskydd ses som en av de största utmaningarna som kräver både stöd och samarbete. Utvecklingen och ledningen av digitaliseringen och pedagogiken i samarbete mellan personalen och olika enheter är en garanti för en ändamålsenlig digitalisering.

Upphandlingar som stöder pedagogiken betonas i utbildningsanordnarnas skyldigheter, och även här är ett fungerande samarbete mellan ledningen, informationsförvaltningen och personalen en förutsättning. Ledningen av roller och ansvar i anslutning till digitaliseringen ska vara tydlig.

För att främja digitaliseringen behövs ett nationellt nätverk där största delen av kommunerna deltar.

För utbildningsanordnaren är det viktigt att målen har skapats tillsammans och att personalen och eleverna följer dem. Vårdnadshavarna ska vara medvetna om målen för digitaliseringen och stödja uppnåendet av dem.

Tjänsteleverantörerna betonar skapandet av spelregler för artificiell intelligens och centraliserade riktlinjer för apparaternas hållbara livscykel.

Det är viktigt att utveckla nätverkssamarbetet och samarbetet mellan kommunerna, liksom digitaliseringens fasindelning och en färdplan som visar vägen framåt. Det är också viktigt att inkludera upphovsrättsaspekter i diskussionen om artificiell intelligens. Digitaliseringen borde vara en del av en helhet, inte ett separat delområde, och uppgifterna borde anpassas bättre till digitalt lärande.

I personalens inställning till digitalisering betonas informationssystemens användbarhet och kravet på att de verkligen stöder arbetet. Särskilt det administrativa arbetet som upplevs som belastande och registrering i olika system får kritik. Trots den långa positiva utvecklingen störs lärarens arbete fortfarande av interoperabiliteten mellan apparater och tjänster, tekniska problem, långsamhet och inloggningsproblem. Majoriteten av lärarna ser digitaliseringens positiva sidor i lärandet och metodernas mångsidighet, men digitala apparater stöder inte alltid lärandet på bästa möjliga sätt. Ur lärarens perspektiv är elevernas personliga apparater är en bättre lösning än gemensamma apparater. Lärarna behöver högklassigt och snabbt tekniskt stöd, utbildning i att använda apparater och tjänster samt tydliga instruktioner och riktlinjer för hur de ska användas. Inom artificiell intelligens ser lärarna möjligheter att göra arbetet smidigare och minska belastningen.

Lärarna förväntar sig att utbildningsanordnaren ska vara strategisk och planmässig både i fråga om stora mål och i vardagen. Utbildningen och ledningen av verksamhetskulturen har en nyckelroll i att uppnå målen för digitaliseringen. I dessa mål behövs delat ansvar och gemensam planering lärarna och läroämnena emellan.
 

Enligt eleverna är det nödvändigt och nyttigt med tanke på lärandet att använda digitala verktyg. Deras syn på fördelarna med digitaliseringen varierar dock. Tekniska problem och problem med inloggningen kan utgöra nackdelar. En fungerande infrastruktur som är lätt att använda samt fungerande verktyg och tjänster bör ordnas för eleverna. Att möjliggöra engångsinloggning är en förutsättning för en smidig digital vardag i skolorna.

Vårdnadshavarna förväntar sig kvalitet och användarvänlighet av digitala läromedel och verktyg. Det är viktigt att höra deras erfarenheter, respons och åsikter, eftersom de också utgör en användargrupp för skolans redskap och material som stöd för skolarbetet. Vårdnadshavarna anser skolans utrustning och redskap vara viktiga med tanke på likabehandlingen av eleverna. De önskar att användningen av apparater ska ses som en helhet som utgör en del av hela studievägen ända från småbarnspedagogiken. Användningen av elevernas egna apparater i skolan, skolans principer och överenskommelser gällande användningen av apparater samt ordningsreglerna ska definieras tydligt så att lärandet inte störs och så att alla parter känner till spelreglerna. Detta förutsätter kontinuerlig dialog och samarbete mellan hem och skola.

Forskningen kan ytterligare förtydliga uppfattningarna om vad som avses med digitalisering av utbildningen och vad den siktar på. Utöver forskningsresultaten förbättrar politiska rekommendationer och åtgärdsförslag utvecklande på basis av information och fördelningen av resurser inom statsförvaltningen, regionalt och lokalt. Informationsunderlaget ska upprätthållas och utökas kontinuerligt. Forskning om nya fenomen, såsom artificiell intelligens, är viktig och aktuell. Forskningens bidrag och partnerskap i projekt- och utvecklingsverksamheten måste också ökas och möjligheterna förbättras, eftersom detta leder till ömsesidiga fördelar. Å andra sidan får forskningen inte alltid plats i en viss strikt målbild. Undersökningen bör kunna vara långsiktig. Det behövs forskningsprojekt och försök som grundar sig på samarbete mellan forskare och lärare och som fokuserar på nyskapande verksamhet. Forskning anses ha ett stort värde i riktade interventioner.

Foto: Opetushallitus/Utbildningsstyrelsen

utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar är det viktigt att främja interoperabiliteten, där den nationella aktören ska ansvara för samordningen. För att förbättra informationsledningen måste det nationella definitions- och standardiseringsarbetet fortsätta med målet att skapa enhetliga datamodeller som garanterar att enhetlig och tillförlitlig information fås och överförs smidigt och tillförlitligt i olika system. Målet är att ordna undervisningen smidigare och minska det manuella arbetet i anslutning till produktion och överföring av information. Arkitekturarbetet och utvecklandet av datamodellerna bör fortsätta för att det ska vara möjligt och smidigt att leda med information för alla utbildningsanordnare. Definitionen av information och dess rörlighet ska omfatta alla aktörer och roller. I takt med att arbetet framskrider måste också ansvaren och uppgifterna preciseras och tillgänglig handledning och rådgivning ordnas. Av de nationella aktörerna förväntas att spelreglerna och principerna fastställs i samarbete samt att minimiresurserna fastställs.

Lärarna anser att interoperabiliteten är viktig, men det finns ett stort behov av att utveckla den. Lärarna är en central användargrupp för digitala system som ska höras och göras delaktiga. Främjandet av infrastruktur och interoperabilitet ska vara användar- och behovsorienterat och sträva efter att lösa verkliga problem. Ur lärarens synvinkel är ett effektivare utnyttjande av information ett av digitaliseringens största löften för att minska arbetsbördan och göra det möjligt att ägna mer tid åt det som är väsentligt för jobbet. Alla ska känna till förfaringssätten och kontaktkanalerna i felsituationer, och dessa ska vara tydligt definierade.

Det viktigaste för barn och unga är att en fungerande infrastruktur garanterar ett smidigt arbete i digitala lärmiljöer. Centraliserad inloggning är väsentlig i detta.

Tjänsteleverantörerna föreslår nationellt överenskomna standarder för identifieringstjänsten. IT-experterna bör fortfarande bära huvudansvaret för informationstekniken, inte lärarna. De kommersiella aktörernas verksamhetsförutsättningar bör möjliggöras genom spelregler för interoperabilitet. Utvecklingen av bedömningssystemet borde ha en länk till forskning så att man vet vad som mäts och vilka resultat man får. Centraliserade utvecklingsgrupper som MpassID är nödvändiga, eftersom de ger företagen möjlighet att delta i utvecklingen och påverka besluten.

Forskningen är också viktig för att främja den digitala infrastrukturen och interoperabiliteten.

Foto: Opetushallitus/Utbildningsstyrelsen

Forskarna anser att det är viktigt med ett bättre samarbete mellan forskningen och undervisningspraxisen så att de tekniska lösningarna inte förblir separata innovationer, utan genuint stöder lärandet och undervisningen. Partnerskapens betydelse framhävs, och i bästa fall skapar forskarna tillsammans med lärarna och den övriga personalen nya företeelser, analyserar dem och producerar nya verktyg. Forskningen kan framskrida långsammare än den tekniska utvecklingen, vilket kan leda till en situation där nya lösningar tas i bruk utan tillräcklig empirisk information om deras effekter. Forskningen bör också fokusera på hur de tekniska förändringarna påverkar lärmiljöerna och de pedagogiska lösningarna på lång sikt. 

Forskningen bör innehålla ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som kombinerar pedagogik, teknologiforskning och samhällsvetenskap. Forskarnas synpunkter betonar särskilt behovet av att undersöka digitaliseringens effekter inom fostran och utbildning, inklusive utvecklingen av lärarnas och elevernas kompetens samt den pedagogiska praxisen. Ett kritiskt tillvägagångssätt är viktigt inom forskningen, eftersom digitaliseringen ses som ett dynamiskt fenomen där traditionella inlärningsmetoder möter nya tekniska lösningar, såsom AI-assisterade verktyg och inlärningsanalys. Ett centralt mål är att producera forskningsbaserad information som stöder de utbildningspolitiska besluten och utvecklandet av utbildningen.

Forskarna lyfter fram oron för digitaliseringens mer omfattande samhälleliga effekter. Användningen av algoritmer och data i lärandet väcker frågor om rättvisa och jämlikhet i användningen av teknik. Informationshantering och dataläskunnighet är kritiska forskningsområden, eftersom det hela tiden samlas in stora mängder data av eleverna och lärarna, och det behövs tydliga principer för att hantera och använda dessa. Digitaliseringsforskningen borde producera praktiska rekommendationer för utbildningsanordnare och beslutsfattare så att användningen av tekniken stöder lärandet på ett hållbart och etiskt sätt

Personalen önskar praktisk forskning som kan tillämpas direkt på undervisningsarbetet. De behöver konkreta exempel och verksamhetsmodeller som hjälper till att utnyttja digitaliseringen. Via forskningsdata vill man ha mer information om digitaliseringens effekter på inlärningsresultaten samt om de digitala verktygens och metodernas effekter på lärandet och elevernas motivation. Det behövs också forskningsbaserad information om effekterna av digitala och ”traditionella” läromedel. Lärarna vill ha mer information om när och i vilka situationer de digitala verktygen är mest nyttiga, och uppskattar möjligheten att föra in resultaten av undersökningarna direkt i sitt arbete.

Lärarna betonar ett nära samarbete mellan forskare, lärare och utbildningsanordnare. De vill vara med om att planera och genomföra forskningen så att den bättre motsvarar deras behov. Lärarna önskar att forskningen ska vara kontinuerlig för att den ska hållas uppdaterad om digitaliseringens utveckling och effekter, och att resultaten ska uppdateras regelbundet.

Tjänsteleverantörerna betonar betydelsen av barnorienterad forskning och utnyttjande av nordisk forskning. Digitaliseringen bör undersökas som en del av lärandet, och forskningsdata bör synliggöras. Det är viktigt att säkerställa att tjänsterna utvecklas utifrån forskningsbaserad information.