1. Jämlikhet och likabehandling
Enligt Finlands befolkningsprognos håller årskullarna under 6 år på att minska. Den regionala variationen i befolkningsutvecklingen är också betydande. Jämlikheten inom utbildningen är hotad ur många olika synvinklar. Servicenätet inom småbarnspedagogiken och utbildningssektorn håller på att bli glesare på grund av förändringarna i befolkningsstrukturen. Utmaningar som berör den svenskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken är bland annat tillgången till behöriga lärare och läromedel samt tillgången till yrkesutbildning inom specifika branscher och på vissa områden. Utmanande för vårt utbildningssystem är också de svagare inlärningsresultaten bland elever och studerande med ett främmande språk som modersmål och skillnaderna i inlärningsresultaten mellan könen samt regionala skillnader i stödet för lärande.
LÄS MERA2. Gemensam utveckling och gemensamt ledarskap förstärks
Arbetet i vardagen och utvecklingen inom verksamhetsområdet sker i allt högre grad i samarbete. Snabba förändringar i samhället samt utbildningsrelaterade reformer, såsom den utvidgade läroplikten och den tvååriga förskoleundervisningen förändrar ledarskapet inom småbarnspedagogiken och utbildningen. Hur borde ledarskapskompetensen utvecklas inom småbarnspedagogiken och i skolorna och läroanstalterna och hur kan vi förbättra gemenskapernas förmåga att svara mot de föränderliga behoven som gäller lärande, stöd och välbefinnande?
LÄS MERA3. Välbefinnande utvecklas
Att främja välbefinnandet ansågs vara centralt med tanke på barnen, eleverna och de studerande samt personalen inom undervisningen och småbarnspedagogiken. Ensamhet, medellöshet, försämrad koncentrationsförmåga, ökade extrema tankegångar och hatretorik och mobbning på nätet kan vara fenomen som påverkar möjligheterna till välbefinnande. Det är viktigt att förstå att välbefinnandet inte ökar om man inte aktivt och målmedvetet arbetar för att främja välbefinnandet. Vilka åtgärder borde Utbildningsstyrelsen vidta i samarbete med andra aktörer för att främja välbefinnandet i småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna?
LÄS MERA4. Internationaliseringen ökar
Kommunernas och läroanstalternas deltagande i internationellt samarbete varierar i regionerna. År 2020 medförde pandemin att den internationella mobiliteten minskade avsevärt och nya former för internationellt samarbete utvecklades i snabb takt. Deltagandet i internationell verksamhet påverkas förutom av motiverade lärare även av till exempel den ekonomiska situationen i skolorna, digitala verktyg samt stödet från ledningen. Även om virtuella samarbetsformer har gjort internationaliseringen tillgänglig för allt fler, kräver de samtidigt kunnande och mera förberedelsetid av lärarna. Vilken roll har det internationella samarbetet i utvecklingen av småbarnspedagogiken och utbildningen? Hur kunde vi främja det internationella samarbetet?
LÄS MERA5. Kompetensnivån stiger
En högre kompetensnivå är ett av de fem effektmålen i enlighet med Utbildningsstyrelsens resultatavtal. I delfoipanelerna behandlades temat med utgångspunkt i den allmänna kompetensnivån, viljan att delta i utbildning, en höjd utbildningsnivå bland personer med invandrarbakgrund, digital kompetens, arbetslivssamarbete samt identifiering och erkännande av kunnande.
LÄS MERAUtbildningsstyrelsens påverkansarbete främjar Utbildningsstyrelsens effektmål, samarbetet med intressegrupperna samt arbetet för att utveckla en mer proaktiv och människocentrerad förvaltning.
Läs mer om påverkansarbetet vid Utbildningsstyrelsen