På den här sidan kan du reflektera över hur åskådningsmedveten du är som lärare. På sidan finns också information om olika arbetsmetoder som man kan använda i undervisningen för att stärka åskådningsmedvetenheten. Arbetsmetoderna är markerade med ♦ i sidans innehållsförteckning.

Yksinkertaisessa, purppurasävyisessä ja -taustaisessa piirroskuvassa on maneki-neko - onnenkissa.
Foto: Hanna Ruusulampi, Opetushallitus

 Författare: Eelis Mikkola och Vesa Åhs

Syftet med de följande frågorna är att hjälpa lärare, elever och studerande samt utbildningsanordnare att utvärdera och reflektera över väsentliga perspektiv som anknyter till åskådningsmedvetenhet i sitt eget arbete eller sina egna studier. 

Yksinkertaisessa, purppurasävyisessä piirroskuvassa on shamaanirumpu.

Frågor till läraren

  • Känner jag till olika åskådningar? Varifrån kommer mina kunskaper om olika åskådningar?
  • Beaktar jag hur min egen åskådning påverkar mitt arbete och min inställning till andra åskådningar? På vilket sätt?
  • Tar jag upp åskådningsfrågor som anknyter till olika delområden av världsåskådningar i min undervisning? Hur?
  • Ger jag olika åskådningar synlighet i klassen, exempelvis i form av olika festtraditioner? Hur och när?
  • Känner jag till värdegrunden i läroplanens allmänna del?
  • Ger jag i min undervisning utrymme för eleverna att sätta ord på och reflektera över sin egen åskådning?
  • Gör jag antaganden om elevernas åskådning utifrån deras övriga bakgrund, exempelvis deras namn eller etnicitet? Hur har mina antaganden uppstått?
  • Ser jag till att åskådningsundervisningen inte binder eleverna eller de studerande till någon viss åskådning? På vilket sätt?
  • Främjar jag samarbete och samhörighet mellan lärarna i olika lärokurser inom åskådningsämnen och religion? Hur?
  • Hur stärker jag mina elevers eller studerandes färdigheter för åskådningsdialog?

 

Yksinkertaisessa, purppurasävyisessä piirroskuvassa on jääkarhu sulavan jäälautan päällä.

Frågor till eleverna eller de studerande

  • Har jag funderat över åskådningsfrågor och min egen livsåskådning? 
  • Vet jag hur åskådningar påverkar mina vänners liv?
  • Har jag fördomar mot åskådningar? Hur har mina fördomar uppstått?
  • Känner jag till olika åskådningar? Vilka?
  • Varifrån kommer mina kunskaper om olika åskådningar, och är de tillförlitliga?
  • Känner jag till de åskådningar som påverkar i min familj?
  • Har jag diskuterat åskådningar hemma eller med kompisar?
Yksinkertaisessa, purppurasävyisessä piirroskuvassa on alkukristillinen uskontunnus ictys.

Frågor till utbildningsanordnare

  • Ordnar man i skolan högklassiga alternativ till religiösa evenemang, såsom julkyrkan?
  • Informeras eleverna eller de studerande och deras vårdnadshavare om dessa alternativ i tillräcklig omfattning och i tillräckligt god tid?
  • Vet eleverna eller de studerande och deras vårdnadshavare att de har rätt att välja om eleven eller den studerande deltar i en religiös eller en alternativ tillställning?
  • Syns olika åskådningars festtraditioner i skolan, eller skulle de kunna synas mer på något sätt?
  • Erbjuder man inom utbildningsanordnarens område möjlighet att studera alla lärokurser i religion, om minst tre elevers föräldrar (eller i gymnasiet de studerande själva) begär undervisning? Informeras eleverna eller de studerande och deras vårdnadshavare om rätten att begära undervisning i egen religion?
  • Erbjuder skolan lämpliga utrymmen för undervisningen i alla åskådningsämnen?
  • Inkluderas alla elevers eller studerandes vårdnadshavare jämlikt i skolans verksamhet? Ger man eleverna eller de studerande och deras vårdnadshavare möjlighet att exempelvis berätta om sin egen åskådning?
  • Gör man antaganden om elevers eller studerandes eller deras vårdnadshavares åskådning endast utifrån etnisk bakgrund, namn eller kulturell bakgrund?
  • Beaktar man i skolan att åskådningsundervisningen i alla läroämnen och lärokurser är religiöst och åskådningsmässigt obunden?
  • Inkluderar man ambulerande lärare i åskådningsämnen i arbetsgemenskapen och dess verksamhet exempelvis genom att bjuda in dem till tillställningar som stöder välbefinnandet i arbetet, lärarmöten och utvecklingsverksamhet?

Fem frågor om åskådningsmedvetenhet

Fem frågor om åskådningsmedvetenhet
Ladda ner de fem frågorna nedan
Tillbaka upp

Härnäst presenteras arbetsmetoder som man kan använda i undervisningen för att stärka åskådningsmedvetenheten. För varje arbetsmetod nämns om den lämpar sig för grundskolans lägre eller högre årskurser eller för gymnasiet. Arbetsmetoderna är markerade med ♦ i sidans innehållsförteckning

Yksinkertaisessa, purppurasävyisessä piirroskuvassa on kuvia eri katsomuksista. Ylhäältä vasemmasta alkaen kuvassa on porkkana, rauhanmerkki, Maneki neko, om-symboli, jääkarhu sulavalla jäälautalla, shamaanirumpu, ictys-symboli, turbaani, horoskooppimerkkejä allekkain, jing ja jang -symboli, risti ja Fatiman käsi rinnakkain sekä kipa.
Vissa företeelser, föremål och symboler kopplas ofta till en specifik åskådning. Vilka olika åskådningar känner du igen i bilden? Vad får bilderna dig att tänka på?
Tillbaka upp

Syftet med övningen är att öka åskådningsmedvetenheten genom att diskutera bildmaterial om olika åskådningar. Åskådningar kommer ofta fram genom bilder och illustrationer, som i bästa fall kan föra åskådningens utlevda dimension närmare betraktaren men i värsta fall ge fel bild eller till och med skapa stereotypier i fråga om vad åskådningen representerar för olika människor. Nedan ges tre alternativ, som även kan anpassas till grundskolans lägre årskurser:

  1. Bildsökning på internet

Läraren delar in eleverna eller de studerande i små grupper, och varje grupp får i uppgift att göra bildsökningar via Google, Bing eller någon annan sökmotor. Varje grupp får en åskådningstradition som tema (t.ex. kristendom, islam, judendom, hinduism, buddhism, ateism och veganism).

 

Yksinkertaisessa, purppurasävyisessä piirroskuvassa on porkkana kyljellään.

Grupperna samlar de bilder som sökmotoralgoritmen rekommenderar på en virtuell vägg, såsom Padlet. Alternativt kan de samlas i en lista i skolans egen interna arbetsplattform. Eleverna kan också skapa presentationer för resten av gruppen med bilderna.

När man har samlat in de mest populära av de föreslagna bilderna, kan läraren utifrån åldern vägleda eleverna att kritiskt granska bilderna med hjälp av följande frågor:

  • Hurdana drag i åskådningen i fråga lyfts fram? Är de i huvudsak positiva eller negativa? Varför lyfts en annan sida eventuellt inte fram?
  • Vilka riktningar inom åskådningen visas i bilderna? Illustrerar bilderna åskådningens många olika tolkningar, såsom olika riktningar (t.ex. de kristna kyrkosamfunden eller sunni- och shiainriktningarna inom islam) eller olika tolkningssätt (sekulariserad religion eller moderat ateism)?
  • Visar bilderna bara religiösa ledare eller experter? Borde det också finnas bilder av andra personer?
  • Vems perspektiv visas i bilderna? Är de tagna av en representant för åskådningen eller en person som studerar åskådningen?
  • Visar bilderna den utlevda religiositeten eller åskådningens närvaro i vardagen?
  • Vilka kulturer eller delar av världen fokuserar bilderna på? Återspeglar de ett globalt perspektiv eller visas bara en viss kontext?
  • Vilken generationsfördelning visas i bilden? Illustrerar detta verkligheten när det gäller åskådningens anhängare?

Läraren kan också hitta på fler frågor enligt elevernas ålder. Till slut drar man eventuellt en gemensam slutsats om hur olika åskådningar avbildas: är avbildningarna jämlika eller finns det perspektiv som inte syns i internetmaterialet?

  1. Granskning av läroböcker

Läraren vägleder eleverna eller de studerande att granska hur åskådningar syns i skolans läroböcker. Eleverna eller de studerande kan delas in i grupper, så att varje grupp får studera läroböcker i ett visst ämne. Exempelvis läroböcker i religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, geografi samt modersmål och språkämnen fungerar bra för denna uppgift. 

Läraren instruerar eleverna eller de studerande att samla in bilder och studera dem utifrån ovanstående frågor (del a). När det gäller andra ämnen än religion och livsåskådningskunskap kan man undersöka om åskådningar alls kommer fram i bildmaterialet, och reflektera över om de borde göra det.

  1. Granskning av bilder i medier

Läraren instruerar eleverna eller de studerande att studera hur åskådningar syns i olika medier, och i synnerhet i de bilder som publiceras där. Eleverna eller de studerande kan delas in i grupper exempelvis utifrån vilken medieplattform de studerar. Man kan använda officiella nyhetsplattformar, såsom Helsingin Sanomat eller YLE, men även sociala medieplattformar och inlägg på dem.

Läraren instruerar eleverna eller de studerande att samla in bilder och studera dem utifrån ovanstående frågor (del a). 

Syftet med uppgiften är att stödja medieläskunnigheten i fråga om åskådningar och även utöka den kritiska förståelsen för att det intryck som bilder på internet eller i medier ger av en åskådning inte nödvändigtvis illustrerar mångfalden inom åskådningen.

Tillbaka upp

Syftet med övningen är att studera den åskådningsmässiga mångfalden i närområdet genom en gruppuppgift.

Yksinkertaisessa, purppurasävyisessä piirroskuvassa on japanilainen "kutsuva kissa" eli Maneki neko.

Läraren ger grupperna i uppgift att med hjälp av olika material bekanta sig med åskådningsgemenskaper i närområdet. Exempelvis webbplatser och läroböcker är bra källor när man vill studera åskådningsgemenskaper. Ganska aktuell information om religiösa samfund i närområdet finns exempelvis på webbplatsen uskonnotkartalla.fi.

Elevernas eller de studerandes uppgift är att samla in information om en viss åskådning och göra en presentation om dess åskådningsgemenskap. Detta kan även kombineras med eventuella intervjuer med representanter för gemenskapen i fråga. Beroende på åldern kan man även inkludera perspektiv på åskådningsgemenskapens jämlikhet och särdrag i det finländska samhället genom att studera i hurdana lokaler gemenskapen samlas, hur den samlar in medlemsavgifter eller skatter samt hurdan verksamhet gemenskapen ordnar för sina medlemmar. Den information och de perspektiv som eleverna eller de studerande samlat in kan presenteras gemensamt i klassen.

I denna uppgift är det viktigt att även beakta icke-religiösa åskådningar, såsom humanistiska föreningar, fritänkare eller ekologiska organisationer.

Tillbaka upp

Syftet med övningen är att behandla sin egen livsåskådning. Inom åskådningsmedveten undervisning bör man ge tid för att reflektera över och behandla sin egen livsåskådning, men särskilt i grundskolans högre årskurser och i gymnasiet är det mycket stoff som ska läras ut och ibland ont om tid. Syftet med denna övning är att erbjuda ett verktyg för beaktande av åskådningsmedvetenhet i undervisningen. I bästa fall kan övningen göras regelbundet, så att eleven eller den studerande kan komplettera samma fil, dokument eller arbete.

Yksinkertaisessa, purppurasävyisessä piirroskuvassa on kolme tuli-elementin horoskooppimerkkiä rinnakkain: oinas, leijona ja jousimies

Varje elev eller studerande börjar skriva på en dagbok om sin egen livsåskådning. Dagboken kan vara exempelvis

  • ett skriftligt digitalt dokument
  • ett häfte eller en bok som man gjort själv
  • ljudinspelningar på en telefon eller en annan apparat
  • videoinspelningar på en telefon eller en annan apparat
  • en virtuell vägg, där man kan samla bilder och text (t.ex. Flinga/Padlet).

Dagboken fylls regelbundet på med tankar, idéer och reflektioner. Även om dagboken behandlar åskådningar utifrån de teman som tas upp i undervisningen, handlar det inte direkt om en inlärningsdagbok, eftersom målet inte är att utvärdera lärandet utan att reflektera över sin egen åskådning genom det man lärt sig. Läraren kan komma överens med eleverna eller de studerande om huruvida dagboken ska delas med läraren eller om man genom den exempelvis ska korrespondera med läraren.

Efter varje helhet som man går igenom ska läraren gärna ge eleverna tid för att fylla i dagboken under lektionen. I dagboken bör det också finnas rum för fria reflektioner, där man kan berätta vad man är intresserad av, glad över eller orolig för just då. I synnerhet etiska reflektioner bör ges utrymme.

Hjälpfrågor för ifyllande av dagboken utifrån det man lärt sig:

  • Vilka tankar väckte detta ämne hos dig?
  • Vad tyckte du var särskilt intressant? Varför?
  • Blev du glad över något som du lärde dig?
  • Blev du förvånad eller arg över något som du lärde dig?
  • Hurdana frågor har du om det du lärt dig?
  • Är det något du vill lära dig mer om?
Tillbaka upp

Åskådningsmedvetenhet och en åskådningsmedveten skola har under den senaste tiden undersökts i flera forskningsprojekt som finansierats av Utbildningsstyrelsen. Inom projekten har det också producerats mycket material som stöd för en åskådningsmedveten undervisning och skolvardag. Nedan presenterar vi några projekt och ger tips på hur man kan öka åskådningsmedvetenheten i undervisningen och skolvardagen.

1 KUPERA – Kultur-, åskådnings- och språkmedvetenhet i den grundläggande utbildningen

KUPERA-projektet har tagit fram material för den grundläggande utbildningen och exempelvis en öppen nätkurs om kultur-, åskådnings- och språkmedvetenhet. Projektet genomfördes av forskargrupper vid Helsingfors universitets center för utbildningsevaluering HEA och universitetets pedagogiska fakultet i samarbete med Kulttuuri- ja uskontofoorumi FOKUS ry samt styrgruppen för UNESCO Chair-professuren. KUPERA-projektets material finns i portalen Dialogikasvatus.
I KUPERA-materialet ingår exempelvis en guide för åskådningsmedveten undervisning och främjande av åskådningsdialog, som publiceras 2021.
Syftet med FOKUS rf:s lektionsövning är att introducera elever i grundskolans högre årskurser eller gymnasiestuderande till begreppet dialog och hur en bra dialog om åskådningar ser ut. Övningen tar också upp religions- och åskådningsfrihet.

2 KuTiMat – Kulturmedvetna material som en del av skolans vardag och rutiner

KuTiMat-projektet har producerat material som anknyter till åskådningsmedvetenhet och sammanställt åskådningsmedvetna läromedel från olika källor. Inom projektet har man också behandlat kunskapen om kultur, språk samt sexualitet och kön i skolorna. Uleåborgs universitet, Tammerfors universitet, Jyväskylä universitet och Lapplands universitet deltog i projektet.

Bland KuTiMat-materialet finns exempelvis ett verktyg avsett för lärare och utbildningsanordnare för ökning av åskådningsmedveten kunskap och reflektion. Verktyget kan användas inom skolan, exempelvis i utbildningar och i samarbete mellan lärarna. Verktyget är utformat för att öka åskådningsmedvetenheten bland utbildare, men det kan också användas i arbetslivet. Materialet innehåller också exempelvis ett mångsidigt lärområde för grundskolans lägre årskurser som är avsett att öka åskådningsmedvetenheten, samt praktiska anvisningar för ordnande av åskådningsmedvetna och inkluderande fester i skolan.
Tillbaka upp

Tillbaka upp