På den här sidan kan du reflektera över hur kulturmedveten du är som lärare i åskådningsämnen. På sidan finns också information om olika arbetsmetoder som man kan använda i undervisningen för att stärka kulturmedvetenheten. Arbetsmetoderna är markerade med ♦ i sidans innehållsförteckning.
Yksinkertaisessa, sinisävyisessä ja -taustaisessa piirroskuvassa on Halloween-kurpitsa.
Foto: Hanna Ruusulampi, Opetushallitus

Författare: Mika Perälä och Daniel Weintraub

1

  • Förstår jag hur många olika delar en kultur består av?
  • Är jag medveten om att kulturen tar sig uttryck i allt som vi gör, tänker eller uttrycker, exempelvis i mat, klädsel, uppförande, sociala relationer, maktstrukturer och hur vi talar?
  • Ser jag att kulturen har olika historiska lager?
  • Är jag medveten om min egen skolas verksamhetskultur?

2

  • Ser jag mångfalden i kulturella identiteter?
  • Beaktar jag att en elevs eller studerandes kulturella identitet kan variera mellan olika situationer?  
  • Är jag beredd på att en elev eller studerande kan vilja hålla sin åskådningsmässiga identitet för sig själv och i skolan bara vara en elev eller studerande.

3

  • Förstår jag att även åskådningar är en del av kulturen?
  • Uppmuntrar jag till att observera, analysera och leta efter kultur i olika åskådningar?
  • Kan jag identifiera, förstå och lära ut hur man bedömer naturaliserade kulturella trosuppfattningar som definierar åskådningar och döljer sig bakom dem?

4

  • Är jag medveten om att jag ställer upp kulturella kategorier genom min språkanvändning?
  • Kan jag lära ut hur man identifierar, analyserar och utvärderar dessa kategorier?

5

  • Är jag medveten om min egen ställning som förmedlare av kultur och kulturell maktutövare?
  • Kan jag se min egen kulturella bakgrund och mina åsikter utifrån?

6

  • Uppmuntrar jag eleverna eller de studerande att analysera och utvärdera spänningar mellan kulturer?  
  • Kan jag stödja dialog och lösa spänningar mellan personer från olika kulturella bakgrunder?

Fem frågor om kulturmedvetenhet

Fem frågor om kulturmedvetenhet
Ladda ner de fem frågorna nedan
Tillbaka upp

Härnäst presenteras arbetsmetoder som man kan använda i undervisningen för att stärka kulturmedvetenheten. För varje arbetsmetod nämns om den lämpar sig för grundskolans lägre eller högre årskurser eller för gymnasiet. Arbetsmetoderna är markerade med ♦ i sidans innehållsförteckning

Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa on symboleja eri kulttuureista: vasemmasta yläkulmasta alkaen rumpu, pystyssä oleva nyrkki, saunavihta, keppihevonen, Suomen leijona, romanilippu, jalkapallo, peliohjain, nuudelikulho syömäpuikkoineen sekä irvistävä kurpitsa.
Vissa företeelser, föremål och symboler kopplas ofta till en specifik kultur. Vilka olika kulturer ser du i bilden? Vad får bilderna dig att tänka på?
Tillbaka upp

Varje elev eller studerande i gruppen får välja fem olika drag som definierar en persons kulturella identitet, exempelvis kön, åskådning, etnicitet, språkkunskaper och typ av familj (kärnfamilj, nyfamilj, familj med ensamstående förälder etc.). Eleverna eller de studerande ska åtminstone delvis välja sådana drag som inte stämmer in på dem själva. Alternativt lottar man ut dragen. Varje elev eller studerande har därmed fem olika drag som definierar en persons identitet, varav vart och ett kan vara avgörande i olika situationer. Utifrån vissa drag kan personen höra till en majoritet, och utifrån andra till en minoritet. Man märker att det finns fler olika kombinationer av drag som definierar en identitet än det finns elever i klassen.

Uppgifter:

  1. Beskriv situationer där ett visst identitetsdrag har en avgörande betydelse för en persons agerande, och fundera på hur andra drag påverkar agerandet.
  2. Fundera på hur det skulle vara att gå i skolan med den valda eller utlottade identiteten.
  3. Fundera på i vilken mån man kan välja sin kulturella identitet i det verkliga livet.

När man ser på en identitet med tanke på samhällelig ställning, använder man i forskningen termen intersektionalitet när man syftar på skillnader mellan individer som beror på att identitetsdrag korsar varandra.

Tillbaka upp

Den internationellt prisbelönta dokumentären Aatos och Amine berättar om två vänner i förskoleåldern som bor i den mångkulturella förorten Molenbeek i Bryssel, och som reflekterar över gudomlighet och livets mening. Institutet för Fredsfostran har tagit fram material om dokumentären som lämpar sig för användning i skolor.

Tillbaka upp

I läroplansgrunderna från 2014 definieras verksamhetskulturen som en helhet, som består av följande faktorer:

  • tolkning av de normer och verksamhetsmål som styr arbetet
  • ledning samt organisation, planering, genomförande och utvärdering av arbetet
  • gemenskapens kunnande och utveckling
  • pedagogik och professionalitet
  • interaktion, atmosfär, vardagsrutiner och lärmiljöer.

Uppgifter:

  1. Den verksamhetskultur för skolan som definieras i läroplanen är väldigt abstrakt. Beskriv din skolas verksamhetskultur och dess delområden på ett mer konkret sätt. Kom ihåg att verksamhetskulturen kan vara olika i olika årskurser.
  2. Fundera på hur den verksamhetskultur du har beskrivit skulle kunna utvecklas, exempelvis i ljuset av följande:
  • en lärande gemenskap
  • välbefinnande och en trygg vardag
  • interaktion och mångsidigt arbete
  • kulturell mångfald och språklig medvetenhet
  • åskådningsmässig mångfald och jämlikhet
  • delaktighet och demokratisk verksamhet
  • jämställdhet och likabehandling
  • miljöansvar och strävan efter en hållbar framtid.
  1. Bedöm hur din beskrivning och dina reflektioner påverkas av att du själv är en medlem av skolgemenskapen och har mycket erfarenhet av skolarbete. Jämför din situation med en antropolog som kommer till din skola för ett år och har som uppgift att beskriva verksamhetskulturen i din skola. 
Tillbaka upp

Personer med olika kön och sexuella läggningar kan behandlas på olika sätt på åskådningsmässiga grunder. Exempelvis möjligheten att leda religiösa förrättningar, få en kyrklig vigsel till äktenskap eller vigas till en kyrklig tjänst kan vara begränsad på grund av kön eller sexuell läggning.

Uppgifter:

  1. Definiera begreppen kön och sexualitet och analysera förhållandet mellan dem.
  2. Fundera på om skillnaderna mellan könen är en bra motivering till att begränsa rätten att leda religiösa förrättningar. Fundera också på om skillnaderna mellan sexuella läggningar är en bra grund för att begränsa rätten till kyrklig vigsel till äktenskap eller en kyrklig tjänst.
  3. Reflektera över vilka följder det har haft och kan ha i framtiden att det moderna samhällets jämställdhetsideal tar sig in i de religiösa gemenskaperna.

Utbildningsstyrelsens guide Jämställdhetsarbete är en kunskapsfråga passar bra som bakgrundsmaterial till uppgiften.

Tillbaka upp

De seder som finns i ett samhälle kan i vissa fall strida mot principerna om individens fri- och rättigheter i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Exempelvis den könsstympning av flickor som utövas i vissa länder i Afrika, Asien och Mellanöstern kränker rätten till kroppslig integritet. I liberala samhällen utgår man från att individens fri- och rättigheter har företräde framom traditioner i samhället. I konservativa samhällen kan individens fri- och rättigheter däremot ses som sekundära i förhållande till vad som uppfattas som samhällets bästa.

Material

Uppgifter:

  1. Ta reda på varför flickor könsstympas och hur man kan förhindra detta. Använd material 1 och 2.
  2. Analysera hur tvångsäktenskapstänkande samt de olika könens sexuella rättigheter och hälsa syns eller tidigare har synts i någon världsreligion.
  3. Fundera på hur man i konservativa gemenskaper och samhällen borde förhålla sig till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som stöder sig på en liberalistisk tanketradition.
Tillbaka upp

I antropologisk forskning tillämpas en princip enligt vilken forskaren ska avhålla sig från att ta ställning till om de kulturella drag som studeras är moraliskt godtagbara eller inte. Forskare ska också förhålla sig på samma sätt till andra kulturer. Denna princip kallas för metodologisk kulturrelativism. Den skiljer sig från etisk kulturrelativism, enligt vilken varje gemenskap själv bestämmer vad som är rätt och fel. Den bakomliggande tanken är att det inte finns några kulturellt oberoende kriterier för att avgöra moraliska tvistefrågor. Man kan kalla detta för ett relativistiskt antagande.

Uppgifter:

  1. Fundera på om en antropolog eller någon annan kan avhålla sig från att ta ställning till fenomen som strider mot hens egen moral.
  2. En motståndare till etisk kulturrelativism resonerar som följer:

En etisk kulturrelativist möter två problem. För det första måste hen avgöra om det ovan nämnda relativistiska antagandet i sig är kulturbundet eller en allmän sanning. Båda alternativen är problematiska: det första för att det också stöder en motståndare till kulturrelativism, och det senare för att det enligt det finns allmänna etiska sanningar som är oberoende av kultur, vilket strider mot kulturrelativismen. För det andra måste kulturrelativismen avgöra hur man bör agera i konflikter mellan gemenskaper. Om man exempelvis godkänner att gemenskap A definierar sin egen moral som korrekt och gemenskap B:s moral som felaktig, och gemenskap B definierar på motsatt sätt, så skulle båda gemenskapernas moral vara rätt i ett perspektiv och fel i ett annat. Detta är inte i sig en konflikt, men det är inte heller en ståndpunkt som fungerar i en dialog med medlemmar i den andra gemenskapen. Det är inte meningsfullt att föreslå som lösning att varje gemenskap bara tar ställning till sina egna frågor, eftersom det i konflikter mellan olika gemenskapers principer eller agerande är rationellt och praktiskt att hitta en kompromiss som båda parterna är nöjda med. Då tvingas man tillämpa principer som går över gemenskapernas egna principer, om gemenskaperna inte redan från början har förbundit sig till sådana. Utifrån ovan nämnda synpunkter kan etisk kulturrelativism inte betraktas som en övertygande etisk teori, då den motsäger sig själv eller åtminstone är oanvändbar.  

Bedöm hur väl ovanstående resonemang stämmer utifrån följande frågor:

  • Vilka moraliska teser kan antas vara allmänna sanningar?
  • Hurdana fall kan utgöra undantag till dem?
  • Varför är det problematiskt med tänkande som motsäger sig självt?
  • Varför behöver man kunna lösa moraliska konflikter mellan gemenskaper?
  • Utifrån vilka principer kan dessa konflikter lösas?
Tillbaka upp