Erkännande av utländska examina – utredning om kundnöjdhet och effekterna av besluten om erkännande 2024

Sammandrag av resultaten

I kundnöjdhetsenkäten utreddes hur nöjda de som fått ett beslut om erkännande av examen är med processen för erkännande och med Utbildningsstyrelsens informationsmaterial. I effektivitetsenkäten utreddes effekterna av besluten om erkännande av examen. Kundnöjdhetsenkäten skickades till dem som fått beslut om erkännande av examen i januari–juni 2024. Effektivitetsenkäten skickades till dem som fått beslut 2017–2021. Sammanlagt 4351 enkätlänkar skickades ut och antalet respondenter var sammanlagt 672.  

Som helhet var resultaten av enkäterna positiva för Utbildningsstyrelsen. I kundnöjdhetsenkäten är resultaten av responsen på informations- och handledningsmaterialet och det utmärkta helhetsvitsordet särskilt värt att beakta. I effektivitetsenkäten upplevde största delen av respondenterna att de hade haft nytta av Utbildningsstyrelsens beslut. I de öppna svaren i effektivitetsenkäten framför respondenterna ändå också kritiska synpunkter.

Utbildningsstyrelsen utredde nu för femte gången kundnöjdheten hos dem som fått beslut om erkännande av examina och beslutens effekter. Tidigare utredningar har genomförts 2005, 2009, 2016 och 2018. Den här gången avvek sättet att genomföra utredningen från tidigare på så sätt att kundnöjdheten och effekten av besluten utreddes i olika enkäter som skickades till olika målgrupper. Kundnöjdheten undersöktes bland dem som nyligen fått ett beslut, medan effekten av beslutet undersöktes bland dem som hade fått beslutet några år tidigare. I tidigare utredningar hade både kundnöjdheten och effekten av beslutet utretts i samma enkät.

Resultaten av kundnöjdhetsenkäten

I kundnöjdhetsenkäten var föremålet för utredningen nöjdheten med processen för erkännande samt det informations- och handledningsmaterial som använts och hur de fungerar.  

För nästan hälften av respondenterna var den viktigaste orsaken till att ansöka om ett beslut en allmän förbättring av sysselsättningsmöjligheterna. En knapp tredjedel sökte till en uppgift eller tjänst som förutsätter beslut och en dryg femtedel uppgav att de behövde ett beslut för att fortsätta sina studier i Finland.  

Respondenterna hade fått mest handledning eller rådgivning i anslutning till ansökan av Utbildningsstyrelsen. De mest använda informations- och handledningsmaterialen som Utbildningsstyrelsen upprätthåller var webbtexter, anvisningar för ansökningsblanketten samt servicerådgivaren för erkännande av examina.  

Respondenterna var nöjda med både Utbildningsstyrelsens verksamhet och processen för erkännande. Det var lätt att hitta information om att beslut ska ansökas av Utbildningsstyrelsen och innehållet i beslutet ansågs allmänt vara tydligt och begripligt. De som hade fått beslut var särskilt nöjda med handläggningstiderna för ansökningarna och den service de fick av Utbildningsstyrelsen. Priset på beslutet delade åsikterna mer. Respondenterna gav Utbildningsstyrelsens service helhetsvitsordet 4,3/5.  

I de öppna svaren ansågs Utbildningsstyrelsen ha lyckats bäst med kundservice, snabbhet i beslutsfattandet, tydliga instruktioner och en enkel process för erkännande. Som förbättringsförslag föreslogs lägre avgifter, mer omfattande informationsspridning på främmande språk och delgivning av beslut även på engelska, utöver de inhemska språken.

Resultaten har jämförts med resultaten från kundenkäter från tidigare år till den del som frågorna har varit desamma. Resultaten är klart bättre än tidigare. Kunderna är nöjdare än tidigare i synnerhet med handläggningstiderna och med Utbildningsstyrelsens service.

Resultaten av effektivitetsenkäten

Respondenterna i effektivitetsenkäten var indelade i tre grupper beroende på om de fått 1) beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer, 2) beslut om jämställande av utländsk högskoleexamen med en finländsk högskoleexamen på en viss nivå eller 3) beslut om jämställande av utländsk högskoleexamen eller högskolas studieprestation med en viss finländsk högskoleexamen eller högskolas studieprestation. I enkäten utreddes orsakerna till att ansöka om beslut, upplevelsen av hur nyttigt beslutet är, de informationskällor som använts, hur tilläggskraven har uppfyllts samt respondenternas nuvarande situation.  

Största delen av dem som fått beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer ansökte om beslutet, eftersom de behövde det för ett arbete de hade sökt. I två andra grupper uppgav största delen av respondenterna att orsaken till ansökan var att sysselsättningsmöjligheterna förbättrades. I alla grupper upplevde största delen av respondenterna att de haft nytta av det beslut de fått.  

Största delen av respondenterna meddelade att de självständigt ansökt om Utbildningsstyrelsens beslut. De sökande fick extern rådgivning av arbetsgivaren, integrationsutbildaren, arbets- och näringsbyrån eller SIMHE-tjänsterna. Största delen av respondenterna arbetade vid tidpunkten för enkäten med uppgifter som motsvarade deras utbildning.

Tilläggskrav kan ställas på beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer och beslut om jämställande av en viss högskoleexamen eller studieprestation som avläggs i Finland. Av de sökande för vilka tilläggskrav hade fastställts hade cirka hälften åtminstone börjat uppfylla tilläggskravet. De vanligaste anledningarna till att inte uppfylla tilläggskraven var bristfällig information om tilläggskraven, utmaningar med att hitta möjligheter att uppfylla tilläggskravet, ekonomiska faktorer samt tidsbrist.

I avsnittet där ordet var fritt var orsaker till besvikelse i synnerhet ett beslut som avviker från det önskade, beslutets pris, handläggningstiden samt olika utmaningar i anslutning till tilläggskraven och uppfyllandet av dem. Det gavs också mycket beröm. Besluten hade hjälpt de sökande att hitta jobb och processen ansågs smidig. Utbildningsstyrelsens service beskrevs som hjälpsam, vänlig och professionell.