Vanliga frågor

Utbildningsstyrelsen tar inte ställning till hurdana skolbyggnader som borde byggas. Kommunerna och andra utbildningsanordnare bestämmer själva hurdana skolor de bygger.  

Utbildningsstyrelsen rekommenderar alltså inte heller skolor med öppen planlösning. Till exempel i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen står det inte att man måste bygga skolor med öppen planlösning – öppna lärmiljöer nämns inte alls i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Grunderna för läroplanen är Utbildningsstyrelsens riksomfattande föreskrift enligt vilken lokala läroplaner utarbetas.  

Det är viktigt att man i planeringen av skolbyggnader hör dem som är experter på vardagen i skolan, alltså lärare, rektorer och undervisningsforskare samt elever och vårdnadshavare. 

Vilken slags lärmiljö stöder lärandet?  

I grunderna för läroplanen betonas att lärmiljöerna ska stödja lärandet och vara mångsidiga. När lärmiljöer planeras ska elevernas individuella behov beaktas. 

I planeringen av lokaler bör man också beakta att de ska passa för undervisning i olika läroämnen. Faktorer som ska beaktas är till exempel ergonomi, ekologi, tillgänglighet, akustik, belysning, trivsel och renlighet samt inomhusluftens kvalitet. 

Man kan genomföra läroplanen i många olika slags utrymmen. I grunderna för läroplanen tas inte ställning till vilken slags lärmiljö som är bättre än andra. 

Behöriga myndigheter för de reglerade yrkena inom byggbranschen är miljöministeriet och organ som bemyndigats av miljöministeriet. Om du anhåller om behörighet för planerings- eller arbetsledningsuppgifter behöver du inte ett separat beslut av Utbildningsstyrelsen.

Mer information om bygglagen, reglerade yrken i den byggda miljön och konstaterande av behörighet får du av miljöministeriet.

Reglerade yrken i Finland (den byggda miljön)

Utbildningsstyrelsen fattar inte beslut om behörighet som arkitekt. Utbildningsstyrelsen eller en behörig myndighet i branschen kan fatta beslut om behörighet som ges av en utländsk examen för uppgifter för vilka det finns lagstadgade behörighetskrav. Dessa uppgifter kallas reglerade yrken. Arkitekt är inte ett reglerat yrke i Finland. 

Även om arkitekt inte är ett reglerat yrke, finns det andra reglerade yrken inom byggnadsplanering i Finland. Behörighet för dessa yrken beviljas av miljöministeriet eller ett organ som bemyndigats av miljöministeriet. Om du anhåller om behörighet för att arbeta med byggnadsplanering, behöver du inte ett separat beslut av Utbildningsstyrelsen.

Reglerade yrken i Finland (den byggda miljön)

Enligt 29 § i gymnasielagen kan studierna för en studerande efter den studerandes ansökan eller med den studerandes samtycke delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i gymnasielagen eller med stöd av den. I lagparagrafen i fråga hänvisas bland annat till att det med hänsyn till den studerandes förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att den studerande ska genomgå lärokursen för gymnasieutbildningen. I huvudregel avser detta situationer där den studerande inte överhuvudtaget har studerat ett visst läroämne under den grundläggande utbildningen, till exempel det andra inhemska språket. Det är dock bra att se över den studerandes situation när gymnasieutbildningen inleds och fundera på om det fortfarande finns behov av befrielse. Om den studerande har studerat läroämnet i fråga under den grundläggande utbildningen och det inte därefter har uppkommit en funktionsnedsättning som skulle inverka på inlärningsförmågan eller andra omständigheter i anslutning till den studerandes hälsotillstånd, finns det vanligtvis inte tillräckliga grunder för att befria den studerande från studierna i läroämnet.

Det ska finnas särskilt vägande skäl för befrielse från studierna. Man ska alltså inte befria den studerande från studier i ett läroämne med motiveringen att den studerande upplever att det är svårt att studera läroämnet. Utgångspunkten är att den studerandes inlärningssvårigheter inte till exempel endast gäller ett visst språk. Befrielsen kan grunda sig på omständigheter i anslutning till den studerandes hälsotillstånd, såsom en diagnostiserad funktionsnedsättning, som utgör en grund för befrielse från studierna i ett visst läroämne. Till exempel i gymnastikundervisningen kan det också bli aktuellt med tillfällig befrielse på grund av akut sjukdom. En befrielse som gäller tills vidare kan i gymnastiken övervägas om den studerande har en allvarlig långtidssjukdom.

I stället för att befrias från studierna ska den studerande erbjudas stöd för sina studier. Den studerande har i enlighet med 28 § i gymnasielagen rätt till stöd för lärandet. Stöd för lärandet är den stödundervisning, handledning och det stöd som den studerande behöver för att avlägga gymnasiets lärokurs. Enligt 28 a § i gymnasielagen har en studerande rätt till specialundervisning om hen på grund av konstaterade inlärningssvårigheter eller någon annan med dem jämställbar orsak behöver specialundervisning för att genomgå gymnasiets lärokurs och det stöd för lärandet som beskrivs ovan inte är tillräckligt. I Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 beskrivs i kapitel 4.2 stöd för lärandet och specialundervisning och i kapitel 5.2 hur diagnostiserade funktionsnedsättningar och därmed jämförbara svårigheter ska beaktas vid bedömningen.

Man bör även beakta att det kan få negativa följder för den studerandes fortsatta studier om hen befrias från studierna i ett läroämne. Befrielsen kan också inskränka den studerandes möjligheter att välja studentprov som en del av studentexamen.

Om man med stöd av 29 § gymnasielagen kommer fram till att den studerande befrias från studier i något läroämne fattas ett förvaltningsbeslut om detta. I detta fall uppnås inte för den studerandes del antalet studiepoäng enligt gymnasieförordningens bilagor för de obligatoriska studiernas del, men det totala antalet studiepoäng i gymnasiets lärokurs ska uppnås (i gymnasieutbildningen för unga 150 studiepoäng och i gymnasieutbildningen för vuxna 88 studiepoäng). Den studerande ersätter de studier som uteblir i och med befrielsen genom att avlägga fler riksomfattande och/eller lokala valfria studier för att det antal studiepoäng som krävs ska uppnås.

Man behöver inte ansöka om befrielse från undervisningen i åskådningsämnen, dvs. religion eller livsåskådningskunskap, om den studerande inte som utgångspunkt är skyldig att delta i undervisningen i åskådningsämnen i gymnasiet enligt 16 § i gymnasielagen.