Hoppa till huvudinnehåll

Vanliga frågor


Sidan vanliga frågor baserar sig på frågor som ställts till Utbildningsstyrelsen och svaren på dem.

Visa alla frågor och svar

Senaste frågor och svar

Begäran av läkarintyg pga frånvaro i den grundläggande utbildningen

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Utbildningsanordnaren ska kontrollera frånvaro när det gäller elever i grundläggande utbildning och underrätta vårdnadshavaren om olovlig frånvaro. Utbildningsanordnaren ska vid behov utreda orsakerna till frånvaron.

Om det i någon situation finns grundad anledning att misstänka att den frånvaroanmälan som vårdnadshavarna gjort inte är sanningsenlig, har skolan rätt att kräva att eleven eller vårdnadshavaren uppvisar ett läkarintyg. Detta förutsätter prövning från fall till fall. Ett förfaringssätt som innebär att skolan alltid kräver in läkarintyg av vårdnadshavaren till en viss elev efter elevens frånvaro kränker likabehandling av eleverna.

Skolbetygets språk och översättning av betyget

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Det betyg som ges till en elev inom den grundläggande utbildningen ska alltid vara på skolans undervisningsspråk, dvs. finska eller svenska. Skolan kan dock om man så önskar ge eleven en översättning av betyget. Det är skäl att låta en auktoriserad translator översätta betyget, eftersom uppgifterna i kopian ska vara korrekta och översättningen således ska motsvara den ursprungliga texten. Skolan kan också be att eleven skaffar en översättning av en translator, som skolan sedan bestyrker.

En elev som vill ha ett översatt betyg svarar för kostnaderna för översättningen av betyget. Skolan är enligt lagen inte skyldig att ge ett betyg på något annat språk än skolans undervisningsspråk. Trots att grundlagen garanterar alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning uppfyller skolan sin skyldighet genom att ge eleven ett avgiftsfritt betyg på skolans undervisningsspråk. Skolan kan om den önskar ersätta kostnaderna för översättningen men är inte skyldig att göra det.


Ovannämnda gäller också gymnasieutbildning och yrkesutbildning. I lagstiftningen om högskolor finns bestämmelser om bilagor till betyg, som är avsedda för internationellt bruk.

Avgiftsfri vård vid olycksfall

Nyckelord Välbefinnande Lagstiftning Säkerhet och trygghet Grundläggande utbildning

Enligt lagen om grundläggande utbildning är ”vården vid olycksfall som drabbat eleven i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas, under skolresan eller på inkvarteringsstället avgiftsfri för eleven”. Bestämmelsen gäller all undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, inte morgon- eller eftermiddagsverksamhet.

Rätten till avgiftsfri vård vid olycksfall beror inte på orsaken till olycksfallet och undervisningsanordnarens ersättningsskyldighet förutsätter inte uppsåt, utan skyldigheten gäller alla olycksfall enligt nämnda bestämmelse. Rätten till ersättning kan fortsätta t.o.m. under personens hela liv.

När det gäller olycksfall som inträffar under skolresan måste man beakta att den skolresa som avses i lagen betyder endast den direkta skolresan från skolan till hemmet och tvärtom. Om en elev exempelvis avviker från skolvägen för att leka någonstans eller går hem till en vän och sedan fortsätter sin skolväg är utbildningsanordnarens ersättningsskyldighet inte längre i kraft.

Utbildningsanordnarens ansvar för kostnaderna för vården av ett olycksfall begränsar sig endast till den direkta vården. Utbildningsanordnaren bedömer vad som ska anses vara nödvändig vård. Annan ekonomisk skada eller andra förluster som åsamkats eleven behöver utbildningsanordnaren inte ersätta med stöd av bestämmelsen om avgiftsfri vård vid olycksfall inom den grundläggande utbildningen. En annan sak är om anordnaren är ersättningsskyldig för dessa skador med stöd av skadeståndslagen för uppsåtligen eller av vållande förorsakad skada eller enligt det principiella ansvar som gäller för följderna av sina tjänstemäns eller arbetstagares verksamhet.

Utbildningsanordnaren kan ha tecknat en försäkring för ersättningsskyldigheten Att en försäkring saknas ger inte utbildningsanordnaren rätt att vägra betala ersättning. Hur täckande försäkringsersättningen är bestäms enligt försäkringsavtalet.


Ett beslut som gäller avgiftsfri vård får överklagas genom besvär hos den behöriga förvaltningsdomstol på det sätt som stadgas i förvaltningsprocesslagen.

Rektors behörighet

Nyckelord Personalutbildning Ledning och förvaltning Lagstiftning Undervisning och handledning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning

Ovillkorliga behörighetsvillkor för rektor är

  • högre högskoleexamen
  • behörighet som lärare för utbildningsformen i fråga
  • tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter
  • utmärkt förmåga att använda läroanstaltens undervisningsspråk i tal och skrift
  • Examen i undervisningsförvaltning enligt av Utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutförda studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckor som ordnas vid ett universitet eller på annat sätt inhämtad kännedom om undervisningsförvaltning.
  • Dessutom iakttas vid jämförelsen av formellt behöriga sökande innehållet i 125 § i grundlagen, dvs. vid jämförelsen beaktas skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd.

Med utbildningsformer avses förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning. En ämneslärare kan i fråga om behörighetsvillkoren utnämnas till rektor för årskurs 1–6 eller en klasslärare till rektor för årskurs 7–9, eftersom den grundläggande utbildningen behandlas som en helhet. I skolor med flera utbildningsformer räcker det med att rektorn är behörig i en av dessa utbildningsformer. En klasslärare kan t.ex. utnämnas också till rektor för en skola som omfattar årskurs 7 - 9 och gymnasium.

Varje administrativ skola behöver inte ha en egen rektor, utan en person kan vara rektor för flera skolor, om han eller hon har behörighet för samtliga skolor. Att en person utnämns till rektor för flera skolor förutsätter att rektorn faktiskt kan svara för ledningen av samtliga skolor. Rektorn ska ha en utsedd ersättare, men det behöver inte finnas en ersättare som är närvarande i alla de skolor som rektorn leder. En ersättare för en rektor är en möjlig lösning. Om flera skolor har en gemensam rektor kan det vara ändamålsenligt att utbildningsanordnaren utser en egen biträdande rektor för varje skola.