Hoppa till huvudinnehåll

Vanliga frågor


Sidan vanliga frågor baserar sig på frågor som ställts till Utbildningsstyrelsen och svaren på dem.

Visa alla frågor och svar

Senaste frågor och svar

När ska gymnasieutbildningen ordnas enligt den nya gymnasielagen?

Nyckelord Utveckling av utbildningen Lagstiftning Läroplan Gymnasieutbildning

Den nya gymnasielagen träder i kraft 1.8.2019. Alla frågor som ska beskrivas närmare i läroplanen angående undervisningen, stödet för lärandet, handledningen och samarbetet förpliktar utbildningsanordnarna från och med augusti 2021.  

Vad innebär mångsidig kompetens?

Nyckelord Utveckling av utbildningen Läroplan Gymnasieutbildning

I utkastet till grunderna för gymnasiets läroplan beskrivs delområdena av mångsidig kompetens, som utgör gemensamma mål för alla läroämnen i gymnasiet. Delområdena är 

  • kompetens för välbefinnande
  • kommunikativ kompetens
  • tvärvetenskaplig och kreativ kompetens
  • samhällelig kompetens
  • etisk kompetens och miljökompetens
  • global och kulturell kompetens.

I utkastet till grunderna för gymnasiets läroplan definieras hur den mångsidiga kompetensen ska förverkligas i respektive läroämne. På lokal nivå ska man beskriva skilt för varje studieavsnitt hur målen som berör mångsidig kompetens ska förverkligas.  Syftet med mångsidig kompetens är att stöda gymnasisternas utveckling som goda, harmoniska och bildade människor. Allmänna målsättningar som hör ihop med mångsidig kompetens är en god allmänbildning, förmågan att bygga upp en hållbar framtid och starka färdigheter för fortsatta studier, arbetsliv och internationalisering.

Varför förnyas grunderna för läroplanen?

Nyckelord Lagstiftning Läroplan Gymnasieutbildning

Arbetet med att förnya grunderna för gymnasiets läroplan är en del av gymnasiereformen. Regeringen fattade i samband med sin halvtidsöversyn i april 2017 beslut om att förnya gymnasieutbildningen. Reformen inbegriper att gymnasielagen och gymnasieutbildningens verksamhet förnyas. Den nya gymnasielagen (714/2018) godkändes på sommaren 2018 och statsrådets nya förordning om gymnasieutbildningen (810/2018) godkändes på hösten samma år. Riksdagen beslutade att gymnasierna inleder undervisningen enligt läroplanerna som utgår från de nya författningarna i augusti 2021.

I och med de nya författningarna inledde vi arbetet med att utarbeta nya grunder för gymnasiets läroplan i samarbete med sakkunniga inom gymnasieutbildningen och intressegrupper. Grunderna publiceras i november 2019.

Målet med gymnasiereformen är att höja medborgarnas utbildningsnivå för att Finland ska vara så framgångsrikt som möjligt under de kommande årtiondena. Avsikten är att andelen 25–34-åringar som har en högskoleutbildning ska stiga från nuvarande 41 procent till 50 procent senast år 2030.  Därför strävar man efter att med reformen göra gymnasieutbildningen mer attraktiv som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet till fortsatta studier vid en högskola. Vidare vill man förbättra utbildningens kvalitet och inlärningsresultaten samt göra övergången från andra stadiets studier till högskolestudier smidigare. Centrala medel för att målen ska uppnås är mer individuella och flexibla studier, den handledning och det stöd som de kräver samt studier över läroämnesgränserna och högskolesamarbete.

Hur ska gymnasiernas verksamhetskultur utvecklas?

Nyckelord Utveckling av utbildningen Läroplan Gymnasieutbildning

Gymnasiernas verksamhetskultur ska allt starkare ta fasta vid de studerandes delaktighet, samarbete, samhörighet och mångfald med beaktande av den enskilda individens behov.  Gymnasiestudierna blir mer studerandeorienterade och studierna mer individualiserade, vilket ska bidra till att studiemotivationen ökar och studierna känns mer meningsfulla.