Hem

Huvudmeny i mobilen

  • Aktuellt
    • Webbnyheter
    • Meddelanden
    • Blogg
    • Till personer som flytt från Ukraina
    • Evenemangskalender
    • Ansökan om finansiering
    • Utbildningsstyrelsens nyhetsbrev
    • Podcasten Lärandet som passion!
  • Tjänster
    • Studieinfo.fi och Studieinfos tjänster
    • Internationaliseringstjänster för individer
    • Internationaliseringstjänster för organisationer
    • Statsunderstöd och finansiering för internationalisering
    • Statsandelar
    • Informationshantering
      • Informationsresurser och register
    • Fortbildningstjänster
    • Erkännande av examina
      • Erkännande av examina avlagda utomlands
        • Utbildningsstyrelsens beslut om behörighet för yrke
      • Erkännande av finländska examina utomlands
      • Erkännande av utländska examina i Finland
    • Konsulteringstjänster
    • Vanliga frågor
  • Utbildning och examina
    • Undervisningsväsendet och coronaviruset
      • Ordnande av grundläggande konstundervisning och återhämtning från coronaepidemin fr.o.m. 1.8.2021
      • Ordnande av yrkesutbildning och återhämtning från coronaepidemin fr.o.m. 1.8.2021
    • Småbarnspedagogik
    • Förskoleundervisning
    • Grundläggande utbildning
    • Gymnasieutbildning
      • GLP2021– stöd för genomförandet av läroplanen för gymnasieskolan
      • Läroämnen i gymnasiet
    • Yrkesutbildning
      • Kvalitetsledning inom yrkesutbildningen
      • Yrkesinriktade examina
      • Arbetslivskommissioner
      • Utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen
    • Förebyggande av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld
    • Utbildning som handleder för examensutbildning
    • Grundläggande konstundervisning
    • Yrkeshögskolor och universitet
    • Språk- och translatorexamina
    • Fritt bildningsarbete
    • Barn, elever och studerande med invandrarbakgrund
    • Samer, romer och teckenspråkiga
    • Livslång handledning i Finland
    • Digital kompetens
  • Utveckling och internationalisering
    • Undervisningsväsendet och krisen i Ukraina
    • Reformen med den utvidgade läroplikten
    • Stöd för internationalisering
      • Europeiska solidaritetskåren
      • Internationell EDUFI-praktik
      • Stöd för internationalisering av högskoleutbildningen
        • Nordic Master
      • Kreativa Europa 2021-2027
      • Nordplus
      • Studier i finska språket och Finlands kultur
      • Statsunderstöd för internationalisering
      • Transatlantic Classroom för gymnasier
      • Tjänstemannautbyte
    • Programmet Erasmus+
      • Erasmus+ för allmänbildande utbildning
      • Erasmus+ för yrkesutbildningen
      • Erasmus+ högre utbildning
      • Erasmus+ för vuxenutbildning
      • Erasmus+ för ungdomssektorn
      • Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport
      • Erasmus+-projekt 2014-2020
    • Internationell kompetens och arbetslivet
    • Internationella nätverk och forum
    • Ledarskap inom småbarnspedagogik och utbildning
    • Nationella nätverk och projekt
      • Lyft lärandet! – svenskspråkiga utvecklingsprojekt
    • Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn
  • Statistik och publikationer
    • Publikationer
    • Statistik
    • Läromedel
    • Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen
  • Om oss
    • Organisation och ledning
    • Uppdrag
    • Till medierna
    • Kontakta oss
      • Ärendehanterings- och rådgivningstjänster
      • Telefonkatalog
    • Utlåtanden
    • Resultatprogram
    • Kundupplevelsen och kundtjänsten
  • För lärare
  • Suomeksi
  • På svenska
  • In English
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Youtube

Sidfotmeny

  • Ställ frågor och ge respons
  • Respons på tillgängligheten
  • RSS-flöden
  • Integritetspolicy
  • Tillgänglighetsdirektiv
  • Cookie inställningar

Utbildningsstyrelsen

Hagnäskajen 6
PB 380, 00531 Helsingfors

Telefon +358 29 533 1000
Fax +358 29 533 1035

Se på kartan

© Utbildningsstyrelsen 2023

Hoppa till huvudinnehåll
Hem
  • Suomeksi
  • På svenska
  • In English

Huvudmeny

  • Aktuellt
    • Webbnyheter
    • Meddelanden
    • Blogg
    • Till personer som flytt från Ukraina
    • Evenemangskalender
    • Ansökan om finansiering
    • Utbildningsstyrelsens nyhetsbrev
    • Podcasten Lärandet som passion!
  • Tjänster
    • Studieinfo.fi och Studieinfos tjänster
    • Internationaliseringstjänster för individer
    • Internationaliseringstjänster för organisationer
    • Statsunderstöd och finansiering för internationalisering
    • Statsandelar
    • Informationshantering
      • Informationsresurser och register
    • Fortbildningstjänster
    • Erkännande av examina
      • Erkännande av examina avlagda utomlands
        • Utbildningsstyrelsens beslut om behörighet för yrke
      • Erkännande av finländska examina utomlands
      • Erkännande av utländska examina i Finland
    • Konsulteringstjänster
    • Vanliga frågor
  • Utbildning och examina
    • Undervisningsväsendet och coronaviruset
      • Ordnande av grundläggande konstundervisning och återhämtning från coronaepidemin fr.o.m. 1.8.2021
      • Ordnande av yrkesutbildning och återhämtning från coronaepidemin fr.o.m. 1.8.2021
    • Småbarnspedagogik
    • Förskoleundervisning
    • Grundläggande utbildning
    • Gymnasieutbildning
      • GLP2021– stöd för genomförandet av läroplanen för gymnasieskolan
      • Läroämnen i gymnasiet
    • Yrkesutbildning
      • Kvalitetsledning inom yrkesutbildningen
      • Yrkesinriktade examina
      • Arbetslivskommissioner
      • Utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen
    • Förebyggande av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld
    • Utbildning som handleder för examensutbildning
    • Grundläggande konstundervisning
    • Yrkeshögskolor och universitet
    • Språk- och translatorexamina
    • Fritt bildningsarbete
    • Barn, elever och studerande med invandrarbakgrund
    • Samer, romer och teckenspråkiga
    • Livslång handledning i Finland
    • Digital kompetens
  • Utveckling och internationalisering
    • Undervisningsväsendet och krisen i Ukraina
    • Reformen med den utvidgade läroplikten
    • Stöd för internationalisering
      • Europeiska solidaritetskåren
      • Internationell EDUFI-praktik
      • Stöd för internationalisering av högskoleutbildningen
        • Nordic Master
      • Kreativa Europa 2021-2027
      • Nordplus
      • Studier i finska språket och Finlands kultur
      • Statsunderstöd för internationalisering
      • Transatlantic Classroom för gymnasier
      • Tjänstemannautbyte
    • Programmet Erasmus+
      • Erasmus+ för allmänbildande utbildning
      • Erasmus+ för yrkesutbildningen
      • Erasmus+ högre utbildning
      • Erasmus+ för vuxenutbildning
      • Erasmus+ för ungdomssektorn
      • Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport
      • Erasmus+-projekt 2014-2020
    • Internationell kompetens och arbetslivet
    • Internationella nätverk och forum
    • Ledarskap inom småbarnspedagogik och utbildning
    • Nationella nätverk och projekt
      • Lyft lärandet! – svenskspråkiga utvecklingsprojekt
    • Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn
  • Statistik och publikationer
    • Publikationer
    • Statistik
    • Läromedel
    • Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen
  • Om oss
    • Organisation och ledning
    • Uppdrag
    • Till medierna
    • Kontakta oss
      • Ärendehanterings- och rådgivningstjänster
      • Telefonkatalog
    • Utlåtanden
    • Resultatprogram
    • Kundupplevelsen och kundtjänsten
  • För lärare

Länkstig

  1. Språkprofilen
  2. Uppgifter
  1. Språkprofilen

Uppgifter

På den här sidan:
  • Språkkunskap
  • Språk, kultur och internationalisering
  • Färdigheter för språkstudier
Dela sida Share

Språkkunskap

1. Motivationsbrev

Skriv i början av studierna ett motivationsbrev till dig själv. Vad förväntar du dig av dig själv som språkstuderande i gymnasiet? Hur har du nytta av dina språkkunskaper i dina studier och efter gymnasiet? Ha med följande i ditt brev:

  • En beskrivning av dina egna språkkunskaper som omfattar både ditt hemspråk och de språk du lärt dig i och utanför skolan. Skriv till exempel vilka språk du kan och i vilka situationer du kan använda dem? På vilka språk tycker du om att läsa, på vilka språk brukar du lyssna på musik? Beskriv dina färdigheter att använda språken och i vilka miljöer och situationer du använder dem. Kom ihåg att också beskriva dina kunskaper i ditt hemspråk och hemspråkets dialekter.
  • Studiefärdigheter och att lära sig språk: Hur lär du dig språk? Hur lär du dig på bästa sätt? Beskriv dina studiemetoder och erfarenheter av språkstudier.

Spara ditt brev och se på det på nytt i slutskedet av studierna.

 

2. Mina språkkunskaper

Räkna upp/lista

  1. alla de språk och dialekter du använder med din familj/dina vänner.
  2. de språk du lärt dig/studerat i skolan. Kom ihåg att nämna eventuella språkklubbar, korta kurser och språkduschar både inom småbarnspedagogiken och i den grundläggande utbildningen. Vilket språk är ditt skolspråk?
  3. de språk du använder och hör i samband med dina hobbyer och på fritiden. Hurdana språkkunskaper finns i till exempel din kompiskrets?
  4. upp de övriga språken som hör till din språkvärld, dvs. språken i din gemenskap. Vilka språk talas i ditt gymnasium? Beakta även dialekter och register*.
  5. Räkna till sist upp/Lista dina önskemål: Vilka språk skulle du vilja kunna bättre? Vilka språk skulle du vilja börja lära dig? Vad skulle du vilja göra på olika språk?

* Tilläggsuppgift: Vad har du lärt dig om dialekter och register i modersmål och litteratur eller lektionerna i svenska som andraspråk?

 

3. Språkanvändning i olika situationer

Ta fram kartläggningen av din språkreserv som du gjorde i uppgiften ’Mina språkkunskaper’

Reflektera i par

  1. Var och med vem använder du olika språk (till exempel i skolan, hemma, i hobbyn)?
  2. Använder du språk på olika sätt i skolan och hemma?

Till läraren: Uppgiften kan utgöra en muntlig prestation som avläggs för intyg på muntlig språkfärdighet i modul 1. Uppgiften kan också användas som underlag för dialog eller monolog.

 

4. Språket i sociala medier

Reflektera över din språkanvändning i olika situationer och för olika syften

  1. Beskriv kort (högst 50 ord) hur du använder språket i sociala medier. Kom ihåg att även emojier, bilder, videon och ljudmeddelanden är kommunikationssätt.
  2. Beskriv kort hur kommunikation med vänner och kommunikation med familjen skiljer sig från varandra. Du kan till exempel funder på om du använder språket annorlunda när du talar till en familjemedlem (till exempel användning av emojier, ett mer vårdat språk).

 

5. Anpassning av språket

Har du märkt att du anpassar ditt språk enligt vem du talar med? På vilket sätt? Fundera till exempel på hur du talar med en släkting som är yngre än dig, hur du förklarar något som har med teknik att göra för en äldre person eller hur du skulle tala till en eventuell arbetsgivare i en arbetsintervju.

 

6. Språklig medvetenhet i vardagen

  1. Har du lagt märke till att olika språk har olika ställning i din vardag? Uppmuntrar eller motverkar dina olika gemenskaper (vänner, familj, skola, hobbyer) till användning av olika språk?
  2. Är det acceptabelt att använda olika språk samtidigt i din vardag? Om användningen av olika språk är beroende av tillfälle eller av deltagare/ åhörare, hur skiljer sig tillfällena eller deltagarna från varandra?

Den här uppgiften kan göras i par eller i grupp.

 

7. Språklig medvetenhet och myndighetsspråk

Gör uppgiften i grupp

  1. Läs de två artiklarna som behandlar klarspråk och myndighetsspråk
  • a. Språkvårdaren Maria Fremer: “Obegriplig myndighetssvenska en fara för demokratin”
  • b. Myndighetsspråket luckras upp

2. Sök reda på en text eller några exempel på myndighetsspråk (på valfritt språk).

3. Diskutera era texter i grupp och reflektera över hur ni skulle förenkla och förtydliga språket som används i artikeln.

4. Jämför de olika gruppernas sätt att förenkla texten. Vilka förslag är desamma, vilka skillnader finns det?

 

8. Språklig medvetenhet och läroämnenas språk

  1. Hurdant språk används i olika läroämnen? Fundera över språkanvändningen i två olika läroämnen som inte är språkämnen (Kom ihåg att beakta även konst- och färdighetsämnen, t.ex. gymnastik, musik och bildkonst!). Är det frågan om användningen av ekonomiskt språk i matematik, kroppsspråkets kreativa uttryck eller andra?)
  2. På vilka sätt anknyter de färdigheter du nämnde i punkt a till det språk du lärt dig på lektionerna i språk?

Den här uppgiften kan göras i par eller i grupp.

 

9. Språk i vardagen

  1. Utnyttjar du många olika språk i din vardag? På vilka sätt och i vilka sammanhang?
  2. Hur kunde du använda dina färdigheter i andra språk för att förstå ett särskilt språk?
  3. Lånar du ord från olika språk då du inte kommer ihåg ett visst begrepp i ett språk? Ge ett par exempel.

 

10. Att använda sina grundläggande färdigheter i språk

Diskussion i par.

  1. Har du hamnat i en situation i vilken du haft nytta av grundläggande färdigheter i språk? Vad hände och hur framskred situationen? Vilka språk eller övriga medel använde du/ni?
  2. Hitta med ditt par på en situation där ni träffas för första gången och använder ett annat språk/andra språk än era modersmål.

 

11. Att anpassa språket till ett sammanhang

  1. Tala med din familj/din släkt/din bekantskapskrets om olika dialekter och språk som ni talar. Känner ni personer som ändrar sitt sätt att tala enligt vem hen talar med? Ändrar du själv ditt sätt att tala (dialekt, användning av kraftord, memes etc.) enligt vem du talar med?
  2. Vilka språkliga och kulturella skillnader finns det inom din familj/släkt/ bekantskapskrets? Vilka språkliga och kulturella fenomen hamnar du att förklara eller förklaras för dig? Fundera t.ex. på Internetkultur, på fenomen eller personer som anknyter till en viss tidsperiod?

Till läraren: Uppgiften lämpar sig även för lektionerna i modersmål och litteratur eller finska/svenska som andraspråk.

 

12. Flerspråkighet på video

  1. Sök en video i vilken det används flera språk parallellt. På vilka ställen/i vilka situationer byter man språk?
  2. I vilka situationer använder du själv olika språk parallellt?
  3. Gör en egen video där du mångsidigt använder olika språk.

 

13. Flerspråkighet i olika situationer

  1. Finns det situationer i din vardag där du måste hålla dig till ett språk? Hurdana situationer är det?
  2. I vilka situationer kan du agera flerspråkigt?

 

14. Kunskapsnivåer i olika situationer

Plocka fram din kartläggning av dina språkkunskaper ’2. Alla mina språkkunskaper’.

Reflektera över hur du kan använda alla de språk du har angett. Om du inte kommer igång kan du börja med att jämföra hur du kan använda olika språk i specifika situationer. Försök undvika beskrivningar på en väldigt allmän nivå, till exempel ”jag talar bra finska och nöjaktig franska”.

 

15. Beskrivning av språkkunskap

Ta fram kartläggningen av din språkreserv som du gjorde i uppgift 2.

  • Ge en kort verbal beskrivning av din kunskap/dina färdigheter för varje språk du kan i tabellen nedan.
  • Skriv även in kunskapsnivån enligt Nivåskalan för växande språkkunskap.
  • Ställ upp ett mål för dig själv: vilka färdigheter kunde du förbättra i varje språk?
  • Fyll i tabellen under gymnasiestudiernas gång och lägg till, eller länka till, dina prestationer för varje språk. Inkludera den sista kolumnen i din språk-CV i slutet av studierna.
Språk Höst 2020 Höst 2021 Höst 2022 Vår 2023
Inkludera den här kolumnen i din språk-CV!
Hemspråk Lägg till en beskrivning av dina kunskaper (verbal beskrivning och CEFR-kunskapsnivå). Lägg även till mål: vad skulle du vilja kunna bättre? … … Verbal beskrivning

Kunskapsnivå
Skolspråk    
A-språk  … … 
B-språk  … … 
(ytterligare språk)  … … 

Du kommer att visa olika prov på dina språkkunskaper under gymnasiestudiernas gång. De prov på kunnande som bäst beskriver dina språkkunskaper kan du bifoga till din språkprofil.

 

16. Mina behov av språkfärdighet i framtiden

  1. Lista tre yrken som intresserar dig.
  2. Ta reda på vilken utbildning som krävs för de yrken du listade.
  3. Studera till exempel med hjälp av universitetens webbsidor vilka språkkunskaper som krävs eller värderas i utbildningen.
  4. Ta reda på vilka språkfärdigheter du behöver i arbetslivet. Försök att tänka på språkkunskap från ett bredare perspektiv än kunskaper i enskilda språk: vilka textgenrer används i utbildning och arbetsmiljö? Vilka specifika färdigheter behövs (kommunikation i flerspråkiga arbetsmiljöer, skriftligt myndighetsspråk)?

Tabellen nedan har som exempel kompletterats med olika yrken och utbildningar. Fyll i tabellen utifrån dina egna tankar eller planer.

Yrke Utbildning Språkfärdighet som krävs för studierna (språk + kunskapsnivå) Språkfärdighet som krävs för yrket
Handelsbranschen Tradenom Inhemska språk, engelska (B2) + 1
främmande språk
Beskrivning av hurdan språkfärdighet som behövs.
      Lägg till till exempel texttyper (rapporter, protokoll el. dyl.)
Resebranschen Restonom    
Tolk Språk som huvudämne    

Du kan komplettera tabellen i Word eller skriva ut den och fylla i den.

 

17. Språkkunskap och språkfärdigheter i olika sammanhang

Gör en tankekarta där du kombinerar dina mål med den språkkunskap eller de språkfärdigheter som krävs för att uppnå målen. I vilka olika situationer behöver du språk? Vilka önskemål har du för framtiden? Vilket slags kunnande behöver du?

Du kan använda bilden nedan som exempel.

Drupalista: Mina mål. Jag söker till utbildning, jag söker sommarjobb, jag vill arbeta som journalist, jag vill resa, jag behöver en egen bostad.

 

18. Internationalisering i fortsatta studier och arbetsliv

Plocka fram din kartläggning som du har gjort av dina språkkunskaper och ditt kulturella kunnande.

Bred språkfärdighet kan ge bättre kommunikationsfärdigheter och förmåga att möta olika människor. På vilket sätt är dina egna språkkunskaper kopplade till arbetslivsfärdigheter? Reflektera över hur ditt kulturella kunnande har samband med arbetslivsfärdigheter.

I vilka situationer och miljöer har ditt kulturella kunnande utvecklats?

Sammanfatta ditt kulturella kunnande med några meningar. Du kan skriva in dem i din Språk-CV.

 

19. Flerspråkig videoansökan

Sök en ledig arbetsplats (till exempel TE-tjänster) och skapa en videoansökan där du presenterar dig själv och ditt flerspråkiga kunnande. Inled videon på det språk som arbetsplatsannonsen är skriven. Kom ihåg att berätta om dina hemspråk och ditt kulturella kunnande som du har utvecklat genom olika erfarenheter.

Till läraren: Uppgiften kan utgöra en muntlig prestation som avläggs för intyg på muntlig språkfärdighet i modul 1. Uppgiften kan också användas som underlag för dialog eller monolog.

  • 7. a. Språkvårdaren Maria Fremer: “Obegriplig myndighetssvenska en fara för demokratin”
  • 7. b. Myndighetsspråket luckras upp
Tillbaka upp

Språk, kultur och internationalisering

20. Inledande reflektion kring språk, kultur och internationalisering

Vad är internationalisering? Läs följande text på Utbildningsstyrelsens webbsidor: Vad är internationalisering i skolan?

Reflektera över följande frågor på egen hand eller tillsammans med ditt par. Som stöd för kan ni även pyramidmodellen för internationalisering.

  1. Hur förstår du internationalisering? Hur skiljer sig följande från varandra
  • internationalisering och globalisering
  • internationella och globala ärenden
  • internationellt kunnande och globalt kunnande

2. I vilka läroämnen har man behandlat global fostran och/eller världsmedborgarskap. Är begreppen nya eller bekanta från tidigare? Hurdant kunnande har du som anknyter till dem? Hur anknyter ditt kunnande till dina språkkunskaper? Anknyter ditt kunnande till andra läroämnen än till språk och språkkunskap?

 

21. Mångsidig språkkunskaper som resurs

Mångsidiga språkkunskaper påverkar dina möjligheter att agera i internationella sammanhang till exempel i din egen skola, i kommunen eller globalt. Diskutera i par hur bredden av språkkunskaper har betydelse till exempel på

  1. hur du kan utnyttja dina språkkunskaper när en utbytesstuderande deltar på lektionen
  2. hur du kan utnyttja dina språkkunskaper i internationella samarbetsprojekt som gymnasiet deltar i
  3. hur du kan utnyttja dina språkkunskaper i hobbyer eller på fritiden, när du behöver hjälp eller ge instruktioner åt en person som inte talar ditt modersmål? Vilka andra kunskaper behövs än språkkunskaper?

Diskutera till slut vilka färdigheter ni har som en världsmedborgare behöver och hur dessa färdigheter kunde beskrivas.

 

22. Synpunkter på mobilitet

Diskutera i par följande frågor

  • På vilka sätt kunde ni ha nytta av en utbytesperiod?
  • Hurdana kunskaper skulle det ge er och vilka färdigheter skulle ni kunna vidareutveckla? Ni kan också ta reda på hur ni kunde ansöka om att delta i utbytesstudier eller virtuellt utbyte.
  • Hur kunde ni utveckla internationellt kunnande utan att ni åker utomlands?

Diskutera till sist hurdant kulturellt kunnande man kan utveckla genom att resa. Ni kan till exempel reflektera över vilken bild en resa till Lappland ger av Finland och finländsk identitet. Motsvarar den din egen bild av hur det är att vara finländare? Vilken bild ger resekulturen av det land en turist besöker?

 

23. Mitt kulturella kunnande

Börja med att reflektera över dina svar i punkterna 1–5. Som stöd för reflektionen kan du använda dina svar i uppgiften ’2. Alla mina språkkunskaper’.

  1. Vilka kulturer har du bekantat dig med? Vilka kulturer kan du identifiera dig med?
  2. Vilka traditioner, matkulturer och andra egenskaper anknyter till de här kulturerna?
  3. Vilka kommunikativa drag kunde anknyta till dem (bl.a. niande, användning av kroppsspråk, fysisk närhet)?
  4. Vilka samhälleliga drag kunde anknyta till dem (bl.a. familjens och släktens betydelse, språkets könsbundenhet)?
  5. Vilka värderingar kunde anknyta till dem (t.ex. jämlikhet och likabehandling i Norden, individuell frihet och företagsamhet i USA)?
  6. Gå igenom frågorna tillsammans efter att alla i gruppen har svarat på frågorna. Vilka likheter och skillnader finns det?

 

24. Granskning av släktträd

Reflektera med hjälp av ett släktträd över din egen språkliga och kulturella bakgrund. Hur framkommer flerspråkighet i din familj eller din släkt?

 

25. Mitt språk och min kultur

Reflektera i mindre grupper eller tillsammans över följande:

  1. Vad betyder ert hemspråk för er? Ni kan till exempel reflektera över rätten att använda sitt hemspråk/sina hemspråk.
  2. Vilka eller hurdana kulturer identifierar ni er med? Ni kan reflektera över kultur utifrån de gemenskaper du är en del av eller på vilket sätt de påverkar hur du uppfattar världen. Gemenskaper (och kulturer) kan definieras enligt vänskapskretsar, hobbygrupper, familj, släktingar, samhälle och så vidare.
  3. Upplever du att reflektionerna ovan påverkar vårt välbefinnande? På vilket sätt?

 

26. Språk och kultur i kommunikationssituationer

Hur lätt fäster du uppmärksamhet vid skillnader som beror på språklig  och kulturell mångfald i olika slags kommunikationssituationer? Vilka saker är det då frågan om? Hur reagerar du på skillnaderna som du lagt märke till?

 

27. Flerspråkighet

Föreställ dig en situation, till exempel ett möte med andra människor där ingen annan talar svenska eller finska än du. På vilket språk skulle d u kommunicera? Skulle du använda flera språk? Skulle du använda andra sätt än språk för att kommunicera och förmedla ditt budskap?

 

28. Internationalisering på hemmaplan

Internationalisering på hemmaplan används som begrepp för språk och kulturer som finns i den egna närmiljön och vardagen. Alla mångskiftande gemenskaper som du är en del av utgör internationalisering på hemmaplan. I gymnasiet kan internationalisering på hemmaplan omfatta till exempel internationella besök eller projekt som genomförs i gymnasiet, dess närmiljö eller virtuellt.

Vilka internationella inslag syns i din egen vardag (till exempel på sociala medier, i hobbyer) eller hemma? Hur uppfattar du internationalisering på hemmaplan?  Hur syns internationalisering på hemmaplan i din vardag/ditt liv?

 

29. Mediering i språkanvändningen

Bekanta dig närmare med de olika delområdena som ingår i mediering med hjälp av bilden.

Hur kan jag underlätta förståelsen? OLIKA METODER FÖR MEDIERING. Hur kan jag främja en diskussion där alla blir hörda och inkluderade? MEDIERING I KOMMUNIKATIONSSITUATIONER. Vad omfattar mediering? MEDIERING FÖRMEDLAR OCH FÖRÄDLAR INFORMATION.
Olika metoder för mediering

Diskutera i par.

Hur utnyttjar du olika metoder för mediering när du talar

  • med en annan person på ditt modersmål (gemensamt modersmål).
  • på ditt modersmål med en person som har ett annat språk som modersmål
  • på ett för dig främmande språk med en person som talar språket som sitt modersmål?
  • ett språk som är främmande för båda talarna.

 

30. Färdigheter för språklig och kulturell mångfald

I den Europeiska referensramen för språk delas färdigheterna att agera i en språklig och kulturell mångfald in i tre delområden:

  1. Förmåga att använda kulturella kunnande för att producera och tolka information.
  2. Förmåga att använda flerspråkighet för att producera och tolka information.
  3. Förmåga att använda flerspråkighet i kommunikationsssituationer.
Förmåga att utnyttja kulturell kunnande för att producera och tolka information. Förmåga att utnyttja flerspråkighet för att producera och tolka information. Förmåga att utnyttja flerspråkighet i kommunikationsituationer.

1. Titta på tabellen tillsammans med ett par eller i mindre grupper. Ni kan också skriva ut tabellen.

2. Känner ni igen färdigheterna? Tar ni själv dessa i beaktande i vardagen?

 

31. Internationella och mångkulturella organisationer

Du kan göra uppgiften självständigt, i par eller i grupp.

Internationalisering och de mänskliga rättigheterna går hand i hand. Ett sätt att främja internationalisering och etiskt agerande är genom verksamhet inom olika organisationer. Att delta i en organisations verksamhet kan också ge arbetserfarenhet och hjälp dig att hitta det som intresserar just dig.

  1. Bekanta dig med organisationer i Finland och världen och med deras verksamhet. Du kan söka organisationer till exempel på Utrikesministeriets webbplats.
  2. Reflektera över din egen värdegrund och vad som är viktigt för dig när du söker fram olika organisationer. Vilka frågor skulle du vilja påverka? Du kan också granska organisationernas verksamhet kritiskt.
  3. Är det någon organisation vars verksamhet väcker ditt intresse? Skulle du vilja delta i deras verksamhet? I vilken roll skulle dina färdigheter vara till nytta eller vad skulle du vilja lära dig genom att delta i verksamheten?
  4. Om ni gör uppgiften i par, diskutera era tankar eller presentera organisationerna ni valt för varandra.

 

32. Retorik och ansvarsfull påverkan med hjälp av språket

Motreklam, alltså parodier på reklam, tar ställning till problem i samhället genom att använda ett språk med vilket man strävar efter att påverka till exempel konsumentens attityder eller konsumtionsvanor. De tar ofta fasta på missförhållanden som berör konsumtionssamhället och världshandeln. Motreklam hittar du till exempel i reklamgallerie.

Välj en motreklam och iaktta språket som används i reklamen.

  • Vad är det som lyfts fram i motreklamen? Vilket tema tar reklamen fasta och på vilket sätt?
  • Hur uttrycks ställningstagandet i motreklamen? Vilka språkliga medel används för att påverka?
  • 20. Vad är internationalisering i skolan?
  • 30. Europeiska referensframen för språk
  • 32. Motreklamsgalleriet
Tillbaka upp

Färdigheter för språkstudier

33. Motivation och olika sätt att lära sig

Fundera själv hur du skulle svara på följande påståenden. Jämför sedan era svar i mindre grupper.

  • Vad inspirerar dig då du ska lära dig något nytt?
  • Hur motiverar du dig själv att lära dig och att studera?
  • Vad hjälper dig då du ska lära dig nya saker?
  • Vilka arbetssätt passar dig bäst? Tycker du till exempel bäst om självständigt arbete eller arbete i par eller grupp? Lär du dig bäst genom att läsa, göra anteckningar eller repetera och studera tillsammans med vänner?

 

34. Fördelarna med flerspråkighet

Reflektera i par.

  1. Var (till exempel i skolan, hemma, i hobbyer) och med vem använder du olika språk?
  2. Kan du dra nytta av olika språk när du försöker förstå eller lära dig andra språk? Kan du till exempel utnyttja dina kunskaper i engelska för att förstå enskilda ord i en tyskspråkig text? Hur? Har du erfarenhet av motsvarande situationer?

 

35. Mina styrkor och utvecklingsområden

Reflektera över de egna styrkorna och utvecklingsområdena som språkinlärare. Du kan göra uppgiften tillsammans med ett par eller i grupp.

Mina styrkor när jag lär mig språk

  • Vilka saker och på vilka sätt lär du dig språk lättast?
  • Varför lär du dig vissa saker lättare? Kan du med det här som grund säga vad de egna styrkorna som språkinlärare är?

Mina utvecklingsområden när jag lär mig språk

  • Vilka saker kräver mest tid och fokus för att du ska lära dig?
  • Har det funnits tillfällen i dina språkstudier då du varit osäker på vad som gått fel?
  • Finns det skillnader mellan din egen bedömning och lärarens bedömning av dina prestationer?

 

36. Utveckling och mål

Du har bedömt din förmåga att identifiera dina egna styrkor och utvecklingsområden när du lär dig språk. Beskriv med vilka konkreta sätt/steg du kunde utveckla dig som språkinlärare och i vilka områden du skulle vilja utveckla dina kunskaper och färdigheter

Till läraren: Uppgiften kan genomföras i form av en uppsats/skrivuppgift eller kan i modul 6 utgöra en muntlig prestation som avläggs för intyget i muntlig språkfärdighet.

 

 

37. Att ge respons

Behandla tillsammans med ditt par någon prestation som gjorts under studierna. Det kan till exempel gälla en skrivuppgift eller en muntlig uppgift som gjorts under lektionen.

  1. Ge respons på ditt pars prestation. Reflektera över följande:
  • Vad fungerade särskilt bra i prestationen?
  • Vilka saker skulle du själv fästa vikt vid för att förbättra prestationen?
  • På vilka sätt skulle den som utfört prestationen kunna förbättra den? Varifrån kunde man få hjälp eller exempel (undervisningsmaterial, Youtube-kanaler etc.)?

2. Reflektera över den respons som ni gav till varandra

  • Hur kunde du konkret använda de råd som ditt par gav (nämn två konkreta sätt)?
  • Lärde du dig något nytt?
  • Kunde du ta emot responsen? Kan du utnyttja den i fortsättningen?

 

38. Att ta emot respons

Ta fram något prov på kunnande (prestation) i språk som du gjort i gymnasiet.

  1. Vilka saker har du fått respons på? (t.ex. textens struktur, hur flytande texten är, rättstavning)
  2. Förstod du den respons du fick?
  3. Var responsen enligt dig
  • relevant?
  • rättvis?

4. Hjälpte responsen dig förstå

  • vilka färdigheter du kunde förbättra?
  • vad du kunde fokusera mera på i framtiden för att få ett bättre resultat?
  • hur du kunde utveckla dina färdigheter?

Den här uppgiften kan förverkligas till exempel som en del då man övar processkrivning.

 

39. Mina mål

Som underlag för den här uppgiften kan du använda motivationsbrevet som du skrev tidigare.

Reflektera över vad du skulle vilja uppnå med dina språkstudier i gymnasiet. Du kan börja med att reflektera över mål från en bredare synvinkel.

  1. Hur skulle du vilja utveckla dina färdigheter i olika språk? Vad skulle du vilja kunna efter att studierna i gymnasiet avslutas? vad skulle du vilja uppnå i det här studieavsnittet?
  • Mål 1:
  • Mål 2:
  • (Du kan räkna upp fler mål.)

Det krävs planering för att uppnå målen. Vilka steg måste du ta för att uppnå dina mål? Det är lättare att ta konkreta steg om du spjälker upp målen i mindre delar (delmål).

2. Försök att dela upp målen i delmål. Om du till exempel skulle vilja tala något språk mera flytande, reflektera över vad ett flytande tal består av.

  • Mål 1:
  • Mål 2:
  • (Du kan räkna upp fler mål.)

3. Reflektera till slut över vilka steg du måste ta för att nå dina mål. Vad borde du lära dig och hur kunde du öva dina färdigheter? Kom ihåg att du kan utveckla dina språkfärdigheter även i hobbyn och på fritiden.

 

40. Egen motivation till språkstudier

Titta på videon från British Council (How to stay motivated when learning a language):

  1. Kunde du tänka dig att studera mera?
  2. Hur kan realistiska mål och uppföljning av lärandet stödja motivationen till att studera språk?
  3. Hur kunde du bli mera motiverad i dina studier?

 

41. Flerspråkighet då man lär sig språk

  1. Reflektera självständigt eller med en kamrat över beröringspunkter mellan olika språk, till exempel när det gäller ordförråd, språkens struktur, kommunikationssätt och kulturer. Vilka gemensamma faktorer kan ni känna igen?
  2. Använder du dina kunskaper om gemensamma drag hos olika språk för att lära dig språk bättre? På vilket sätt?

 

42. Vilken nytta har du av ditt/dina modersmål då du lär dig språk?

Reflektera självständigt eller i par över följande:

  1. Hur utnyttjar du/ni dina/era kunskaper i modersmålet/modersmålen när du/ni lär er ett nytt språk?
  2. Hur använder dig/er de färdigheter som utvecklas under modersmålslektionerna (till exempel färdigheter i att uppträda, kommunikationsfärdigheter eller färdigheter i att strukturera och skapa sammanhang i en text) i studierna i andra språk?

 

43. Språk och kultur utanför skolan

  1. Vad lär du dig om språk och kultur utanför skolan och hur kunde du utnyttja detta i dina studier?
  2. Har du fritidsintressen som anknyter till språk och kultur, men där språkinlärning inte spelar huvudrollen (till exempel videospel, salsakurser, olika grenar av självförsvar, origamikurser)?

 

44. Att upprätthålla språkkunskapen

  1. Hur kan du upprätthålla de språkkunskaper du redan har?
  2. Vad kunde du göra föra att utveckla dina språkkunskaper genom att endera utveckla befintliga språkkunskaper eller genom att studera nya språk? Försök att svara på frågan utgående från konkreta användningsbehov eller -situationer. Om du till exempel skulle vilja utveckla ditt ordförråd, vilket slags ordförråd skulle du behöva och i vilka situationer skulle du använda det?

 

45. Behovet av språkkunskaper i arbetslivet

Läs de två materialen nedan
• Minst tre språk behövs i affärslivet i Svenskfinland
• Språkkunksaper öppnar dörrar i arbetslivet

  1. Gör en lista över några arbetsplatser/yrken som du kunde tänka dig efter gymnasiet.
  2. Reflektera över vilka språkkunskaper som behövs i de ovan nämnda. Du kan använda materialet som stöd för din reflektion.
  3. Reflektera över hur du kunde utveckla dina språkkunskaper vid sidan av arbetet. Kräver arbetet kreativ språkanvändning eller till exempel exakt myndighetsspråk, fackterminologi eller vetenskapligt ordförråd? Vilket slags kulturellt kunnande krävs? Krävs det färdigheter i ett specifikt språk eller i många olika språk?
  4. På vilka sätt utvecklas språkkunskapen i det arbete du valt mot ett mera specifikt sakkunnigspråk?

Den här uppgiften stödjer utarbetandet av Språk-CV:n.

  • 40. How to stay motivated when learning a language
  • 45. Minst tre språk behövs i affärslivet i Svenskfinland
  • 45. Språkkunksaper öppnar dörrar i arbetslivet
Tillbaka upp
Är den här sidan användbar?
Feedback

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Anmäl dig till valfri sändlista så får du senaste nytt om utbildning och internationalisering till din e-post.

Prenumerera
Prenumerera på våra nyhetsbrev
  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Youtube

Sidfotmeny

  • Ställ frågor och ge respons
  • Respons på tillgängligheten
  • RSS-flöden
  • Integritetspolicy
  • Tillgänglighetsdirektiv
  • Cookie inställningar

Utbildningsstyrelsen

Hagnäskajen 6
PB 380, 00531 Helsingfors

Telefon +358 29 533 1000
Fax +358 29 533 1035

Se på kartan

© Utbildningsstyrelsen 2023