Anordnande av grundläggande konstundervisning och återhämtning från coronapandemin från och med den 1.8.2022

Coronaviruspandemins inverkan på anordnandet av grundläggande konstundervisning har varit olika på olika håll i Finland, så de åtgärder som behövs för återhämtningen kan skilja sig från varandra.

Förutom distansundervisning har coronatiden på många andra sätt kunnat påverka genomförandet av den grundläggande konstundervisningen, verksamhetskulturen och inlärningsmiljöerna. Lokalt eller ur vissa elevers synvinkel kan det uppstå välfärds-, gemenskaps-, inlärnings- eller kunskapsbrister som det finns skäl att utreda och korrigera på olika sätt. Det är fortfarande nödvändigt att diskutera och dela erfarenheter av den exceptionella situationen och konsekvenserna av den. Med tanke på hela läroanstaltsgemenskapen är det särskilt viktigt att stärka gemenskapen och korrigera det eventuella sociala underskottet, eftersom till exempel många besök, föreställningar, tillställningar och utställningar som ingick i studierna i konstbranschen inte har kunnat ordnas på samma sätt som tidigare.

Coronatiden har också lyft fram den grundläggande konstundervisningens samhälleliga betydelse som stöd för välfärden. Distansundervisningen under pandemin förtydligade betydelsen av grundläggande konstundervisning som en källa till meningsfullhet, glädje och välfärd. Under den exceptionella tiden har det varit viktigt att trygga en så högklassig och målinriktad undervisning inom konstbranschen som möjligt och en vardag med regelbundna hobbyer för barn och unga. Samtidigt har det varit nödvändigt att sörja för personalens och ledningens välfärd och ork. Undervisningen inom konstområdena, läroanstaltsgemenskapen och den regelbundna verksamheten har gett många elever viktiga skyddande betydelser i kriser.

Den långa exceptionella tiden har belastat vardagen i läroanstalter för grundläggande konstundervisning och därför är det viktigt att nu koncentrera sig på kärnuppgifterna: att stöda elevernas lärande samt elevernas och personalens välfärd. I arbetsgemenskapen är det bra att i mån av möjlighet förbereda sig och öka beredskapen för kontinuerlig utveckling redan under den exceptionella situationen. 

När kriserna blir lättare kan man också rikta blicken mot att identifiera och reflektera över lärdomarna från coronatiden. Det behövs en gemensam tid för att stanna upp och reflektera över vilka positiva saker man har lärt sig under coronatiden och vilka metoder som är bra att upprätthålla. Å andra sidan är det också viktigt att identifiera vilka metoder som bör överges efter coronatiden. Man har kunnat lära sig nytt både på organisations- och individnivå. Lärdomar från corona har tagits i bruk redan under coronatiden.

Enligt undersökningar och utredningar har den exceptionella tiden ökat medvetenheten om hur viktiga goda och mångsidiga studiefärdigheter är. Den exceptionella tiden har förutsatt och även gett stöd för självstyrning, och en del av de studerande har lärt sig att bättre ta hand om sig själva och andra.

Under coronatiden har man förstått att något exceptionellt kan inträffa när som helst och det lönar sig att förbereda sig för ombytliga situationer genom konkreta handlingar och planer. Det är nödvändigt att systematiskt bygga upp en verksamhetskultur som stöder personalens och elevernas möjligheter att även i framtiden klara sig i olika överraskande situationer och verksamhetsmiljöer.

Med hjälp av erfarenheterna från coronatiden kan man utveckla verksamheten vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning genom att skapa nya verksamhetsmodeller till exempel för att främja följande mål:

• stöd för elevernas delaktighet, välfärd och motivation
• stärka elevernas inlärnings- och studiefärdigheter
• minska inlärnings- och kompetensunderskottet
• identifiera elevernas stödbehov och stärka det individuella stödet
• främja en verksamhetskultur som främjar lärande, välfärd och gemenskap
• utveckla och förankra fungerande digitala pedagogiska metoder
• utnyttja digitala tjänster i planeringen, samarbetet och utvecklingsverksamheten
• utnyttja fortbildningens möjligheter
• utveckla ledarskapet och stöda lärarnas arbete
• stärka en trygg inlärningsmiljö, till exempel genom att ytterligare betona den förebyggande inverkan av god handhygien på förebyggandet av virus och andra smittsamma sjukdomar
• stöda kristålighet och resiliens och satsa på framförhållning
• ordna riskhanteringen i kommunen samt sätta sig in i riskhanterings- och beredskapsplanerna inom sitt verksamhetsområde.

Lärdomar från utnyttjandet av digitaliseringen

Under coronatiden har man vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning utnyttjat digitala tjänster som stöd för inlärningen på ett mångsidigare sätt än tidigare. Digitala pedagogiska modeller och verktyg som konstaterats vara bra utnyttjas och utvecklas även i fortsättningen som en del av läroanstalternas vardag. När digitala verksamhetsmodeller utvecklas är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid att de stöder elevernas målinriktade inlärning och främjar en pedagogik som är ändamålsenlig för konstbranschen. 

Det är viktigt att höra lärarnas, elevernas och vårdnadshavarnas erfarenheter och samla pedagogiskt högklassig praxis för gemensamt bruk. Erfarenheter kan samlas in till exempel

•  genom att kartlägga i vilka konststudier digitala tjänster har utnyttjats och inte utnyttjas? 
• genom att bedöma hur de digitala tjänsterna har främjat växelverkan och hurdana användnings- och verksamhetssätt för digitala tjänster möjliggör så bra som möjligt växelverkan mellan eleverna och läraren samt mellan eleverna?
• genom att bedöma möjligheterna att differentiera inlärningen med hjälp av digitala tjänster
• genom att identifiera digitala lösningar som upplevs som oändamålsenliga och utvärdera hur de kan användas i fortsättningen.

Kristålighet avser förmågan hos individer och samfund att upprätthålla funktionsförmågan i föränderliga förhållanden samt beredskap att möta störningar. Även förmåga att återhämta sig från störningar och kriser är en del av kriståligheten. I samband med detta används begreppet resiliens. Kriståligheten kan granskas ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Kristålighet behövs särskilt just nu då vårt samhälle och världen belastas av en situation med många störningar i samhället. Utöver coronaviruspandemin och Rysslands attack mot Ukraina belastas många av medvetenheten om klimatkrisen.

Coronapandemin har visat att en del elevers färdigheter eller motivation inte har räckt till för att delta i avvikande undervisning.  Bristen på närundervisning har kunnat leda till stödbehov i synnerhet för elever som redan tidigare har haft utmaningar med att avancera i studierna. Det kan nu finnas fler elever som behöver individuellt stöd än tidigare. Stöd kan också behövas till exempel av elever som har ett annat modersmål än läroanstaltens undervisningsspråk.

I den offentliga debatten har begreppet inlärningsunderskott vuxit till en av de centrala konsekvenserna av coronatiden. Med inlärningsunderskott avses här förseningar i inlärningen som orsakas elever av olika anledningar, såsom elevens eller lärarens frånvaro, en osäker situation i hemmen eller problem med distanshandledningen. Det är möjligt att distansundervisningen i praktiken i viss mån har minskat undervisningstimmarna, deras effektivitet, tillgänglighet och elevernas delaktighet. Inlärningsunderskottet kan vara omfattande eller bara visa sig inom vissa delområden av lärandet. Inlärningsunderskottet kan till exempel hänföra sig till arbetssätt, utveckling av behärskningen av färdigheter eller begrepp. Underskottet kan återspeglas i inlärningssvårigheter, osäkert arbete, bristande koncentrationsförmåga eller förlorad studiemotivation. Det är viktigt att åtgärda inlärningsunderskottet med tanke på elevernas välfärd, kontinuiteten i inlärningen och möjligheterna till vidareutbildning. Det är viktigt att beakta att inlärningsunderskottet inte nödvändigtvis upphör när coronapandemin upphör, utan pandemin har kunnat skapa långvariga problem för inlärningen.

I ledningen av läroanstalter för grundläggande konstundervisning läsåret 2022–2023 är det fortfarande viktigt att fästa uppmärksamhet vid personalens och elevernas välfärd. Krisledning och förändringshantering har under den senaste tiden varit ledarnas centrala färdigheter. Ett snabbt, adaptivt beslutsfattande har kommit i stället för rutinmässiga problem och beslut. För ledningen och läroanstaltens välfärdsarbete är det viktigt att kartlägga och samla in information för framtida beredskap. Detta stöds av olika slags datainsamlingar, undersökningar och utredningar som ger en helhetsbild av coronapandemins effekter.

När början av läsåret planeras är det bra om läroanstaltens ledning fortsättningsvis ser till att den interna och externa kommunikationen fungerar smidigt. Personalen är en viktig resurs för organisationen och därför är det viktigt att satsa på personalen också med hjälp av intern kommunikation. Det är bra om hela personalen känner till spelreglerna för kommunikationen. Det är bra om ledaren är ärlig i kommunikationen, men också upprätthåller hoppet.

Det är bra att konkretisera vilka praktiska strategier läroanstalten använder för att främja personalens egen välfärd till exempel ur följande synvinklar:

• Hurdana förhållanden och strukturer skapas i arbetsgemenskapen (t.ex. början av terminen, möten, lokaler, tidtabeller, team)?
• Hur främjar arbetsgemenskapen sociala relationer och stöder växelverkan?
• Vilka möjligheter har personalen att förverkliga sig själv eller utveckla sin kompetens?
• Hur stöder arbetsgemenskapen hälsofrämjande och fysisk ork?

I arbetsgemenskapen kan man dela med sig av sin kompetens på nya sätt, utveckla praxis för välfärd och öka den gemensamma verksamhetskulturen. Stärkandet av samarbetet mellan personalen och upprätthållandet av läroanstaltens sammanhållning främjar välfärden i arbetsgemenskapen. Det är också viktigt att ledningen tar hand om sitt egen välfärd så att ledningen kan stödja andra och skapa en ny framtidsvision. Ett starkt stöd och delat ledarskap i arbetsgemenskapen stöder ledaren och hjälper honom eller henne att orka.

Det pedagogiska ledarskapet har stött välfärden, inlärningen och kompetensutvecklingen i hela arbetsgemenskapen ur såväl individens som samhällets synvinkel. Det är bra att vara medveten om att situationen inte är eller har varit enhetlig hos alla anordnare av grundläggande konstundervisning och vid alla läroanstalter. Det viktigaste är dock att under alla tider säkerställa att den grundläggande konstundervisningens uppgift fullgörs på bästa möjliga sätt.
 

Texten har uppdaterats 11.7.2022.