- Ett bra filosofiskt essäsvar försvarar något påstående på ett trovärdigt sätt och övertygar läsaren med sina motiveringar.
- En filosofisk essä är vanligtvis ett eller ett antal svar på en eller flera frågor.
- En filosofisk essä går i allmänhet inte ut på att enbart presentera filosofisk kunskap eller enbart uttrycka sina egna tankar, utan båda i lämpliga proportioner.
I studentskrivningarna i filosofi behövs många slags färdigheter. En väsentlig färdighet är förmågan att skriva en essä, eftersom man förväntar sig essäsvar på de flesta frågorna. Därför är det viktigt att både examinanderna och lärarna känner till vad som förväntas av essäsvaret. I dessa instruktioner antas gymnasieeleverna känna till de allmänna formkraven för essän på basis av modersmålsundervisningen. Därför fokuserar de här anvisningarna huvudsakligen på det som är kännetecknande för den filosofiska essän.
I den filosofiska essän ska man visa att man behärskar filosofiska färdigheter. Sådana färdigheter är till exempel definition av filosofiska begrepp, ifrågasättande av filosofiska påståenden och logisk argumentering. Dessa färdigheter behandlas närmare senare i anvisningarna.
Man kan tänka sig att den filosofiska essän har vissa särdrag som akademisk text, av vilka argumentation framträder tydligast. En bra filosofisk essä försvarar något påstående på ett trovärdigt sätt och övertygar läsaren med sina motiveringar. Att framföra motiveringar är ytterst viktigt i en bra filosofisk essä.
En filosofisk essä går i allmänhet inte ut på att enbart referera tidigare forskning, men inte heller att enbart uttrycka sina egna tankar. I allmänhet kan man dock inte skriva en bra filosofisk essä utan att känna till den tidigare diskussionen om ämnet.
Dessa observationer kan utnyttjas när man förbereder sig för studentskrivningarna i filosofi. För att skriva ett bra essäsvar räcker i allmänhet inte att man bara beskriver och räknar upp filosofiska teorier eller filosofiska tankar. I en bra essä tillämpas däremot filosofiska teorier och begrepp på ett ändamålsenligt sätt. Man kan inte heller uppnå ett bra slutresultat enbart genom att berätta om sina egna åsikter. De egna, motiverade åsikterna har dock ofta en viktig roll i essän. Som det konstateras i Helsingfors universitets
en filosofiska essä: ”Filosofiskt skrivande går inte ut på obegränsad tankegång, utan det är mer som att bygga ett pussel som samlar tankar och påståenden.” Skribenten använder alltså filosofiska begrepp och teorier som en del av sin egen argumentation, och lånar inte bara andras tankar eller framför sina egna omotiverade åsikter.
En filosofisk essä är vanligtvis ett eller ett antal svar på en eller flera frågor. Om man i uppgiften till exempel ber att granska en filosofisk teori eller ett filosofiskt påstående ska det av essän framgå vilken fråga teorin eller påståendet strävar efter att besvara. Överlag handlar filosofi om att ställa frågor och besvara dem. Om den studerande alltså lyckas hitta en fråga som är väsentlig med tanke på det ämne som granskas i uppgiften är det lätt för hen att uppfatta vilka svar som getts på frågan och bedöma dem i förhållande till frågan. En bra essä är dessutom analytisk. Skribenten kan dela upp ämnet och behandlingen av det i mindre delfaktorer och tydligt visa hur de är kopplade till varandra. Detta gör det också enkelt att följa med argumentationen i essän.
Observera att om poängantalet för en uppgift i studentskrivningarna är tio eller fler ska man i regel skriva ett essäsvar för uppgiften. Om det är klart att svaret inte är en essä blir poängen för uppgiften oundvikligen låga. Även om svaret till exempel skulle uppnå tröskeln för fem poäng utifrån innehållet dras det av ett poäng eftersom svaret inte är i essäformat. Det lönar sig att komma ihåg att det nästan utan undantag förväntas essäsvar på uppgifterna i studentskrivningarna i filosofi.