Att stödja utvecklingen av två- eller flerspråkighet i språkundervisningen

Medvetandet om den egna flerspråkigheten och den egna kulturen kommer vara allt viktigare i framtiden, inte endast då det gäller arbetslivet, utan även för att den finska vardagen blir allt flerspråkig och kulturellt mångfaldig. Att lära sig språk handlar inte endast om att lära sig strukturer och ordförråd, utan framför allt om att möta och förstå kultur, tankesätt, seder och skillnader. Att lära sig språk öppnar nya världar och medier och intresset för dem inspirerar och motiverar att lära sig mer. Till exempel musik och sångtexter inspirerar många i och med att förhållandet till dem är personligt och de berikar livet.

Att studera språkstrukturer eller mer bekant som studerande av grammatik anses tråkigt och svårt, repetition av ordförråd frustrerar. Båda behövs, men de känns kanske inte oövervinnerliga då viljan att lära sig kommunicera är hög och framgångsupplevelser finns tillgängliga. Alla lär sig inte i samma takt, vilket måste accepteras och vid alla framsteg uppmuntras barnen. Det är viktigt att betona att allt lärande är plus, men om det finns något man inte ännu förstår, är det inte minus. Jag anser att lärarens roll är framför allt att motivera och inspirera samt att visa glimtar från den värld som öppnas för eleven då hen lär sig allt mer. Berätta om egna erfarenheter, misstag, utmaningar och upplevelser. Möjliggöra kommunikation i rätt sammanhang med rätt person, både från när och fjärran.

Modern teknologi möjliggör enkel kommunikation världen över. Skype, Whatsapp, Facetime, Snapchat - sociala medier erbjuder flera alternativ för kommunikation på internet.  Inledande av elevutbyte är ofta en lång och svår process, men slutresultatet är värt det. I bästa fall skapas nya vänskaper och eleven får en fantastisk upplevelse. Utbyten kan göras på många nivåer. Det enklaste sättet är att be de egna eleverna skicka vykort till en annan grupp, mer komplicerat är att ordna ömsesidiga resor.

Många av våra elever i Helsingfors fransk-finska skolan upplever att de är dåliga på det franska språket, i och med att de inte förstår svår och abstrakt grammatik eller för att de inte vågar använda språket av rädsla för att göra misstag. Detta är förståeligt, men dessa känslor måste övervinnas och här spelar lärarens handlingar och attityder en viktig roll. Rättstavningen kan gå fel men ändå kan kontakt skapas utan problem på ett främmande språk. Det är viktigt att skapa kommunikationssituationer i vilka eleven märker att hen klarar sig och lyckas, fastän hen i skrift kanske inte kommer ihåg att tillägga ett outtalat s. Eleverna ska styras till att bli medvetna om sina egna styrkor och svagheter, så att de förstår att svagheter inte är dåliga, utan ett nödvändigt och för alla väsentligt fenomen, och att vara medveten om dem hjälper lärandet.

Växelverkans och äkthetens betydelse kan inte betonas tillräckligt. Undervisningen och lärandet är mest givande tillsammans och i skolorna sker detta i alla riktningar: läraren lär sig av eleverna, eleverna lär sig av varandra och av lärarna. Alla har något att ge och ta emot. Läraren har ett visst huvudansvar och har kunskapsmässigt mest att ge, men hen vet inte heller allting och gör också misstag från vilka hen fortfarande lär sig. Läraren är också en människa med känslor, med goda och dåliga dagar. Den bästa gruppkänslan skapas då alla deltagare ses som människor, som råkar ha rollen som elev eller lärare.

Då eleverna befinner sig på olika nivåer, står differentiering och givandet av stöd på varje elevs egen nivå i centrum. Det finns ingen enkel lösning och man kan inte komma med många olika planer och material till varje lektion. Lärarna är människor med begränsade resurser. Det viktigaste är att förmedla budskapet att allas kunnande är värdefullt och den enda jämförelsen man ska göra är att jämföra hur mycket man själv kan nu jämfört med tidigare. Eleverna är bra på att ge råd och hjälpa varandra, men det kan man inte konstant förvänta sig, utan de mer kunniga eleverna måste erbjudas utmaningar på egen nivå. Eleverna har rätt att få stödundervising även i den tvåspråkiga undervisningen och till exempel projektarbete på olika nivå är ett bra sätt för eleverna att förverkliga sig själv genom de färdigheter de har.

Med internet och sociala medier har det blivit allt svårare att skilja rätt information från felaktig eller en äkta, forskningsbaserad expert från en person som baserar sig på åsikter. Tvåspråkiga studier ger bra möjligheter för att utveckla sin mediekunskap. Utländska medier kan användas som en del av behandlingen av stora teman, såsom immigration. I ett mycket tidigt skede, både med tanke på ålder och språkutveckling, kan man be barnet läsa upp texter, fundera bland annat på bilders relation till texten, författarens syfte eller sätt man kan påverka läsaren med. Man kan göra en redogörelse om författaren eller personer som förekommer i texten. Förtjänar de sin plats eller roll? I sådana uppgifter är det meningsfullt att utnyttja elevernas kunskaper i flera språk, elevernas flerspråkighet. För informationssökningen spelar det ingen roll på vilket språk informationen är skriven, utan det är bra om man på franskalektionerna kan använda engelska som hjälp eller på engelskalektionen spanska. Bland eleverna finns det mycket tyst språkkunskap som inte alltid kommer fram, men utnyttjandet av elevernas flerspråkighet är mycket meningsfullt och hjälper byggandet av den egna flerspråkiga identiteten.