Att uttrycka den egna rösten i skrivprocessen

Att hitta den egna rösten i skrivprocessen är en grundläggande färdighet för skrivandet, och den kan tillämpas i olika skrivuppgifter.

Att hitta den egna rösten kan indelas i fyra olika delar:

1. man behöver känna igen sina egna intresseområden eller definiera vilket behov skrivandet svarar på
2. man samlar och väljer idéer
3. man skapar en ordning och struktur
4. man tar fram den egna rösten.

Det här angreppssättet styr skribenten bort från sådant skrivande som går ut på att kopiera eller som på annat sätt skapar ett avstånd mellan skribenten och texten och där man skapar ett visst sorts innehåll enligt en viss form, men där man slutligen inte har något egentligt budskap och texterna blir distanserade och intetsägande (jfr artiklar av Dahl, Sormunen och Niemi-Pynttäri och Marchetti & O’Dell 2018).

Syftet är att skribenten ska kunna skriva utifrån sina egna utgångspunkter och så att hen är trogen sina egna tankesätt, men samtidigt ändå sakkunnigt, intygande och tydligt. ”Receptet” för skrivprocessen kan tillämpas i olika skrivuppgifter, även i provsituationer, där skribenten väljer ett av flera givna teman, avgränsar sitt tema, väljer ett perspektiv eller en frågeställning och behandlar sitt tema med hjälp av ett lämpligt innehåll.

Att kunna välja en idé som går att förverkliga och att avgränsa innehållet är en del av skribentens färdigheter. Dessa kan tränas endast om man har någon form av relation till temat som behandlas. Man kan öva sig i att bygga upp den här relationen.

Vid sidan av skrivandet kan man analysera olika så kallade mentortexter. Gruppen kan ha en eller flera gemensamma texter som läraren har valt och som man tillsammans går igenom.

Skribenten kan också ha egna mentortexter. Det kan vara texter som läraren har valt. Den studerande väljer och läser även självständigt olika mentortexter som är lämpliga för det egna skrivandet.

Man kan fokusera på att utveckla följande färdigheter:

• hur man bygger upp den egna relationen till temat som man valt för skrivprocessen
• öva på analytiskt tänkande
• läsa och analysera texter som stödjer det egna skrivandet
• utveckla och reflektera över val och metoder som berör skrivandet
• självständigt och spontant skrivande med hjälp av valda mentortexter
• skapa en identitet som skribent.

Hur man kan uttrycka den egna rösten i skrivprocessen förklaras närmare nedan med hjälp av fyra olika steg.

Då man inleder skrivandet börjar man med att skapa en relation till det egna temat. Skribenten gör flera val: hen väljer ett tema eller ett perspektiv, utformar ett centralt påstående eller en idé och skapar en bild av läsarna, textets syfte, innehåll och struktur. Det är lättare att göra alla dessa val om man är medveten om hur man själv förhåller sig till sitt eget tema. Man kan ta fram den egna rösten i texter kring så gott som vilket tema som helst där den studerande känner att hen är delaktig och som kan analyseras  – alla teman kan behandlas, eftersom det är sättet man behandlar dem på som avgör.

Därför lönar det sig också att öva på skrivandet med sådana teman som är bekanta för den studerande och som hen upplever som ändamålsenliga och intressanta. Man kan analysera ett verk, såsom en roman eller en film, en pjäs eller en tv-serie, ett evenemang som anknyter till sport eller någon annan hobby, eller till exempel en politisk omständighet, ett restaurangbesök eller en festlighet  – så länge det uppfyller följande kriterier:

• det finns en början, en mittpunkt och ett slut.
• det sker en förändring
• föremålet för analysen kan delas in i delar
• den har ett syfte
• dess betydelse kan tolkas.

Uppgifter

1. Anteckna hurdana händelser, upplevelser, frågor, verksamhetssätt eller människor som intresserar dig

• I vilka situationer har du varit med om stora upplevelser eller känslor?
• Vilka upplevelser och känslor har funderat lite extra på?
• Vad kunde du ha något att säga om?
• Ange platser, verk, föreställningar och pjäser eller annat som dina upplevelser är kopplade till. Utforska med hjälp av kriterierna ifall ovan nämnda krav uppfylls.
• Finns det något sådant tema som du har en alldeles särskild upplevelse av, som andra kanske inte har?

2. Strukturera dina tankar till exempel med hjälp av olika kriterier

• Kan man dela in dem i mindre delar, hurdana? Hur kan man beskriva dem?
• Hur ser början, mittpunkten och slutet ut?
• Vilken förändring sker och varför? Vilka följder har den?
• Vad kan det ha för betydelse och för vem?
• Varför är det viktigt att behandla det här? Vad finns det att säga om ämnet och till vem? Vad kunde man sträva efter?

3. Se närmare på ditt eget förhållande till temat du valt

• Vilken koppling har det tema du valt till ditt eget förflutna, till den här stunden och till framtiden?
• Vilken koppling har temat till betydelsefulla livshändelser eller utvecklingsförlopp?
• Vilken koppling har temat till din personlighet, dina upplevelser, dina intresseområden, din uppväxtmiljö, dina människorelationer etc.
• Hur har temat påverkat dina känslor?
• Vad har du sett, iakttagit, upplevt, hört, läst osv. som har med temat att göra?
• Hur har temat påverkat eller hur påverkar det ditt sätt att se på världen, ditt beteende, ditt sätt att reagera, hur du förhåller dig till andra människor, dina val etc?
• Ange åtminstone ett exempel eller en händelse som anknyter till ditt tema.

4. Temat och mina känslor

Bekanta dig med orden nedan. Vilka av följande känslor eller känslotillstånd har du observerat eller upplevt under den senaste tiden? Vilka av dem kan vara kopplade till ditt tema? Och på vilket sätt? Vilka följder, konflikter eller spänningar har de medfört?

tacksamhet    avundsjuka    kärlek  saknad  svartsjuka   ilska   rädsla  desperation  rädsla för att misslyckas   konkurrens    vanföreställning   spänning    svek    besvikelse   depression nervositet        ensamhet   nedslagenhet   högsinthet   rädsla för att göra fel   samhörighet  gemenskapskänsla               

I vilken ordning ska jag diskutera mitt tema? Vilket är ett naturligt och för ämnet passande sätt att strukturera texten?

Olika sätt att tänka kring strukturen

1. Granska strukturen på miniessän – kunde man utvidga miniessän till en längre text?
2. Granska andra texter och använda en lämplig text att utgå från i den egna textstrukturen
3. Använd traditionella strukturmodeller (tematisk struktur, jämförande struktur, problemlösningsstruktur, kronologisk struktur osv.)
4. Visuella hjälpmedel för planeringen av strukturen
5. Använd stödfrågor
6. Muntliga övningar Man kan till exempel arbeta i par så att man turvis berättar och ”lära” den andra om sitt ämne. Den som lyssnar gör anteckningar som man sedan tillsammans går igenom.  Finns det en struktur i presentationen som skribenten kan använda i texten?

Bokreferat

Då man skriver om litteratur kan man ta fram sin egen röst, utgående från det egna tankesättet och den egna läsupplevelsen, samtidigt som man på ett trovärdigt sätt analyserar verket. Johanna Pentikäinen har gjort instruktioner för studerande där hon går igenom hur man uttrycker den egna rösten i skrivprocessen. Instruktionerna tar bland annat fasta på de olika skedena i skrivprocessen, att göra anteckningar då man läser samt disposition. Instruktionerna kan laddas ner i pdf-format. Texten är på finska. 

Då man ska skriva ett bokreferat lönar det sig att med ett undersökande förhållningssätt läsa liknande texter som andra har skrivit. På det sättet kan man finna den ton som är typisk för ett bokreferat. Tanken är inte att skriva enligt en modell utan att hitta ett sätt att tänka med hjälp av litteratur. Johanna Pentikäinens exempel handleder skribenten i att använda andras texter för att hitta riktningen för den egna skrivprocessen. Uppgiften (på finska) kan laddas ner som pdf.