Bedömning av kunnande i yrkesutbildning

Det huvudsakliga sättet att påvisa kunnadet är genom ett yrkesprov. Yrkesproven planeras individuellt per examensdel och det är utbildningsanordnaren som ansvarar för planeringen.Planeringen görs i samarbete med den studerande och platsen för yrkesprovet. I yrkesprovet utför den studerande praktiska arbetsuppgifter i genuina arbetssituationer och arbetsprocesser på en arbetsplats.

Arbetsplatsen ska vara sådan att det går att påvisa det kunnande som bestäms i examensdelen. Av grundad anledning kan yrkesprovet ordnas någon annanstans. En grundad anledning kan vara situationer där patient- eller trafiksäkerheten äventyras eller specialsituationer där det inte är möjligt att visa kunnande i samband med normala arbetsuppgifter. 

Påvisandet av kunnande kan i tillägg till yrkesprov även genomföras på andra sätt:

• Kunnande i de gemensamma examensdelarna i grundexamina kan vid behov även visas på annat sätt än genom ett yrkesprov.    
• Kunnande i utbildningsdelar i den handledande utbildningen visas på annat sätt än genom yrkesprov.

Kunnande som visas genom yrkesprov kan individuellt kompletteras på annat sätt. En komplettering kan till exempel vara nödvändig i situationer där det i yrkesprovsmiljön inte är möjligt att bedöma alla de krav på yrkesskicklighet eller kunnande som examensgrunderna förutsätter.En komplettering av visandet av kunnande som examensgrunderna förutsätter kan kompletteras på annat sätt om examensgrunderna ger möjlighet till det.

När visas ett kunnande?

Den studerande har rätt att få skriftlig eller muntlig respons på hur kunnande har utvecklats under utbildningen.Responsen kan ges av till exempel de lärare som ansvarar för undervisningen och övriga som deltar i undervisningen, handledningen och stödet till den studerande samt arbetsplatshandledare. När den studerande nått det kunnande som grunderna förutsätter ska påvisandet av kunnande och bedömning ordnas så fort som möjligt.   

Genom att identifiera och erkänna den studerandes tidigare förvärvade kunnande undviker man överlappande utbildning och bedömning av kunnande.Då man vet vad den studerande redan kan, planerar man utbildningen så att den studerande på ett ändamålsenligt sätt inhämtar det kunnande som saknas.Erkännande av kunnande påskyndar även avläggandet av examen. Identifiering och erkännande av kunnande är utbildningsanordnarens uppgift.

Identifiering av kunnande innebär att utreda och erkänna den studerandes tidigare förvärvade kunnande.Den görs utifrån de dokument den studerande lämnar in (examensbetyg, arbetintyg eller andra intyg) och övriga utredningar (utredning över kunnande, intervju eller andra metoder). Man strävar efter att identifiera allt det kunnande den studerande tidigare förvärvat.

Ett erkännande av kunnande förutsätter att den studerandes kunnande motsvarar  de krav på yrkesskicklighet  i examensdelarna i den examen som avläggs eller mål för kunnande i de gemensamma examensdelarna.

Principerna för erkännande av kunnande är, att

• kunnande identifieras och erkänns i början av examensutbildningen
• identifieringen görs alltid till den examen som avläggs, enligt examens uppbyggnaden och omfattningen på examensdelarna
• de av utbildningsanordnaren utsedda bedömarna bedömer om det tidigare förvärvade kunnande är aktuellt och motsvarar innehållet i de yrkesinriktade examensdelarna  och av en bedömare i delområdena i de gemensamma examensdelarna
• erkännandet görs med stöd av betyg utfärdat av en behörig myndighet. Bedömning av kunnandet bör framgå ur betyget. 
• utbildningsanordnaren är skyldig att erkänna kunnande till de examina som är dokumenterade i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnande och i vilka den studerande redan har förvärvat kunnande
• den studerande har rätt att höja ett vitsord som hen fått erkänt . Den nya bedömningen görs enligt bedömningskriterierna för krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnande i gällande examensgrunder 
• erkännandet kan gälla hela examendelen  eller enbart delar av en examensdel då den studerande inhämtar det kunnande som saknas och bedömningen av kunnandet kompletteras.

Samma författningar gäller för såväl erkännade av kunnande som för bedömning av kunnandet. Man gör ett beslut om erkännande av en examensdel eller delområde av gemensamma examensdelar. Beslutet dokumenteras, arkiveras och förvaras.  

I alla examensbetyg över en yrkesinriktad grundexamen och betyg över avlagda examensdelar från en yrkesinriktad grundexamen ska man föra in ett med kompetenspoäng viktat medeltal av de yrkesinriktade examensdelarna och delområdena av de gemensamma examensdelarna. Omfattningen på en yrkesinriktad grundexamen är 180 kompetenspoäng. Det med kompetenspoäng viktade medeltalet i examensbetyget ska beräknas utgående från 180 kompetenspoäng. Medeltalet som förs in i betygen över avlagda examensdelar beräknas utgående från de avlagda yrkesinriktade examensdelarna och delområdena av de gemensamma examensdelarna. Medeltalet förs in med två decimalers noggrannhet.

Om det i betyget ingår anpassade vitsord ska man i betyget föra in följande tilläggsuppgift vid medeltalet: I det med kompetenspoäng viktade medeltalet ingår anpassade vitsord.

Om omfattningen av de avlagda examensdelarna överskrider 180 kompetenspoäng (till exempel 175 kp + 15 kp) så ska de överskridande 10 kompetenspoängen dras av från det lägsta vitsordet för den obligatoriska eller valbara examensdel eller det delområde av de gemensamma examensdelarna.

Om det i betyget ingår en examensdel som är bedömd med vitsordet godkänd, så ska omfattningen på denna examensdel dras av från omfattningen på examen (180 kp) före beräkningen av det viktade medeltalet.

Exempel 1: Den studerande väljer en examensdel från en yrkesexamen som placeras under punkten examensdel från en annan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen (5–15 kp) i den grundexamen hen avlägger. Den studerande och utbildningsanordnaren kommer i den personliga tillämpningen överens om att omfattningen på denna examensdel är 10 kp i den examen hen avlägger (beräknad omfattning). I det här fallet beräknas det med kompetenspoäng viktade medeltalet utgående från 170 kp. I examensbetyget för man in omfattningen på examensdelen i enlighet med examensgrunderna (den faktiska omfattningen). Under punkten tilläggsuppgifter för man in en hänvisning: Den beräknande omfattningen på examensdelen är 10 kp. 

Exempel 2: Den studerande avlägger en yrkesinriktad grundexamen under övergångsperioden. Examensgrunderna är godkända år 2017 eller tidigare. Den studerande väljer fritt valbara examensdelar (10 kp) som valbara examensdelar i den yrkesinriktade grundexamen hen avlägger. Den studerande avlägger en fritt valbar examensdel med en omfattning på 10 kp. Enligt utbildningsanordnarens beslut bedöms denna examensdel enligt skalan godkänd-underkänd. I det här fallet beräknas det med kompetenspoäng viktade medeltalet utgående från 170 kp.

Om man i efterhand upptäcker att det finns skriv- eller räknefel i redan utfärdade betyg ska man i den situationen handla i enlighet med förvaltningslagen (434/, 51 § 1 mom.). En myndighet skall rätt uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Utbildningsanordnaren utfärdar ett nytt betyg istället för det tidigare betyget. Under punkten Tilläggsuppgifter i det nya betyget kan man föra in följande mening: Detta examensbetyg över grundexamen i X (kompetensområde och/eller examensbenämning) ersätter det tidigare utfärdade examensbetyget (dd.mm.åååå). Utbildningsanordnaren ska arkivera och spara kopiorna av betygen varaktigt i enlighet med arkivlagen (831/1994).