Bedömning av lärandet i gymnasiet enligt Grunderna för gymnasiets läroplan 2019

I gymnasiet bedöms hur den studerande framskrider i sina studier. Bedömningens syfte är att

• handleda och stöda den studerandes lärande (formativ bedömning)
• synliggöra den studerandes framsteg i förhållande till de uppställda målen (summativ bedömning).

Utgångspunkten för all bedömning är att den studerande förstår vad det är meningen att hen ska lära sig och hur lärandet bedöms. Bedömningen uppmuntrar den studerande att ställa upp egna mål och välja sådana arbetssätt som hjälper hen att uppnå målen. I början av varje studieavsnitt ska den studerande få veta vad hen förväntas lära sig under studieavsnittet och hur hens framsteg i studierna bedöms.  

Lärarna bedömer de studerande och ger dem respons under studieavsnitten och hela studietiden i gymnasiet. Bedömningen ger även vårdnadshavarna information om den studerandes lärande och kunnande. Informationen om den studerandes kunnande är viktig inte enbart för den studerande själv, utan även med tanke på fortsatta studier och arbetslivet.

Bedömningsmetoder som används i gymnasiet är bland annat

• lärarens bedömning (skriftliga och muntliga prov och andra prov på kunnande eller prestationer)
• de studerandes självvärdering och kamratrespons
• slutbedömning (av ett studieavsnitt eller för hela gymnasiets lärokurs).

Vid slutbedömningen i gymnasiet ges antingen ett siffervitsord (skalan 4–10) eller en prestationsanteckning (A = avlagd, U = underkänd). 

Uppföljning av studiernas framskridande

Undervisnings- och handledningspersonalen ska följa med hur den studerandes studier framskrider. Gymnasierna beslutar i den lokala läroplanen om förfaringssätten för uppföljningen av den studerandes framsteg i studierna. Man kan emellertid inte skärpa de krav på hur lärokursen i ett ämne ska avläggas, som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan, genom att definiera hur den studerande får gå vidare i studierna.

Med stöd av undervisnings- och handledningspersonalen utarbetar den studerande i början av studierna i gymnasiet en personlig studieplan som hen preciserar under tiden i gymnasiet. Utarbetandet och uppföljningen av studieplanen hjälper den studerande att välja studieavsnitt som motsvarar målen för det egna lärandet.

Bedömningen i lärokursen i ett läroämne grundar sig på den studerandes prestationer i de studieavsnitt som hen har avlagt. För att avlägga lärokursen i ett läroämne med godkänt resultat ska den studerande avlägga största delen av studierna i läroämnet med godkänt vitsord. I de obligatoriska och de nationella valfria studierna får den studerande högst ha underkända vitsord enligt följande:

Om bilden inte visas, kan du ta del av det högsta tillåtna antalet underkända prestationer i PDF-bilagan

Vitsordet för lärokursen i ett läroämne fastställs som det vägda aritmetiska medeltalet av vitsorden i enlighet med studiepoängen för de obligatoriska och nationella valfria studier som den studerande har slutfört.

Den studerande har slutfört gymnasiets lärokurs när hen har avlagt lärokurserna i läroämnena med godkänt resultat och minimiantalet 150 studiepoäng för gymnasiestudierna uppfylls. Gymnasiets lärokurs ska inbegripa nationella valfria studier till en omfattning av minst 20 studiepoäng. Till gymnasiets lärokurs räknas utöver obligatoriska och nationella valfria studier endast sådana studier som den studerande avlagt med godkänt resultat.

I gymnasiet deltar den studerande i studentprov och avlägger studentexamen efter att ha blivit godkänd i proven. Med hjälp av studentexamen klarläggs om den studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i grunderna för gymnasiets läroplan samt uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. I studentexamen ingår prov i modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik och realämnena. 

Du kan läsa mer om avläggande av studentexamen på Studentexamensnämndens webbplats