I gymnasiet bedöms hur den studerande framskrider i sina studier. Bedömningens syfte är att
- handleda och stöda den studerandes lärande (formativ bedömning)
- synliggöra den studerandes framsteg i förhållande till de uppställda målen (summativ bedömning).
Utgångspunkten för all bedömning är att den studerande förstår vad det är meningen att hen ska lära sig och hur lärandet bedöms. Bedömningen uppmuntrar den studerande att ställa upp egna mål och välja sådana arbetssätt som hjälper hen att uppnå målen. I början av varje studieavsnitt ska den studerande få veta vad hen förväntas lära sig under studieavsnittet och hur hens framsteg i studierna bedöms.
Lärarna bedömer de studerande och ger dem respons under studieavsnitten och hela studietiden i gymnasiet. Bedömningen ger även vårdnadshavarna information om den studerandes lärande och kunnande. Informationen om den studerandes kunnande är viktig inte enbart för den studerande själv, utan även med tanke på fortsatta studier och arbetslivet.
Bedömningsmetoder som används i gymnasiet är bland annat
- lärarens bedömning (skriftliga och muntliga prov och andra prov på kunnande eller prestationer)
- de studerandes självvärdering och kamratrespons
- slutbedömning (av ett studieavsnitt eller för hela gymnasiets lärokurs).
Vid slutbedömningen i gymnasiet ges antingen ett siffervitsord (skalan 4–10) eller en prestationsanteckning (A = avlagd, U = underkänd).
Uppföljning av studiernas framskridande
Undervisnings- och handledningspersonalen ska följa med hur den studerandes studier framskrider. Gymnasierna beslutar i den lokala läroplanen om förfaringssätten för uppföljningen av den studerandes framsteg i studierna. Man kan emellertid inte skärpa de krav på hur lärokursen i ett ämne ska avläggas, som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan, genom att definiera hur den studerande får gå vidare i studierna.