Aikuinen näyttää lapselle läppäriltä pylväsdiagrammeja.

Vad och varför bedömer man? Hur kan stödets effekt följas upp? Vad avses med respons till intervention-modellen och riktat stöd? På den här sidan hittar du information om utvärderingens betydelse, dess olika nivåer, metoder för bedömning av delfärdigheter inom läsning och skrivande samt om respons till intervention-modellen som ett verktyg för planering, genomförande och utvärdering av stöd. Slutligen funderar man på grunderna för stödmetoderna.

”För lärare handlar bedömningen av hinder för vilket lärande som helst i själva verket om att försöka svara på tre frågor. För det första försöker man få reda på vad det handlar om – det vill säga vilka faktorer som förklarar elevens eller studerandens prestationer. Och när man fått ett trovärdigt svar på denna första fråga kan man utifrån det fundera på svaret på följande fråga: Hur ger man eleven/studeranden stöd? Den tredje frågan är i all sin enkelhet: Hjälper stödet?”

Identifiering av behovet av stöd - individuell bedömning - uppföljning av lärande och stöd

 

 

Lyssna på finska om identifiering och bedömning av lässvårigheter

Sakkunniga Riikka Heikkilä beskriver i början i poddsändningen vilken betydelse identifieringen av lässvårigheter har för läraren, eleven och hens närmiljö. Han påminner också om att det vid bedömning av individuella färdigheter är minst lika viktigt att kartlägga styrkor som att utreda svårigheter. I uppföljningen av lärandet och stödet överförs uppmärksamheten från eleven till interaktionen mellan eleven och undervisningen – till om det stöd som ges hjälper. Till sist åskådliggör Heikkilä med hjälp av ett fiktivt exempelfall vilka färdigheter det vore bra att bedöma och vilka de typiska dragen i läs- och skrivsvårigheter är i olika åldrar – i kontinuumet i utvecklingen av läs- och skrivfärdigheter. Detta kontinuum behandlas i avsnittet Kontinuum i utvecklingen av läs- och skrivfärdigheter på denna webbplats.

Tillbaka upp

”Ofta uppfattas bedömning endast som ett sätt att identifiera stödbehovet. I respons till intervention-modellen är dock identifieringen bara början på bedömningsprocessen: systematisk uppföljning av utvecklingen är en väsentlig och oskiljaktig del av stödet.”

Respons till intervention-modellen är ett verktyg för planering, tillhandahållande och bedömning av stöd för lärande. Den beskriver ett verksamhetssätt där läraren som en del av sitt arbete planerar och tillhandahåller stöd för lärandet antingen med hjälp av beprövade metoder eller välgrundade antaganden om fungerande stödmetoder. Dessutom samlar läraren in information om stödets effekter med ett systematiskt undersökande angreppssätt. På bilden nedan presenteras detta tillvägagångssätt som en cirkulär process.

Tukivastemalli-kuva. Kuvan tekstivastine on kuvan alla.
Bilaga
Tukivastemalli-kuva (pdf, 16.35 MB)

I de bedömningsnivåer och -metoder som tidigare behandlats på denna sida betonades bedömningens tre faser, som också syns på bilden Respons till intervention-modellen. I respons till intervention-modellen är bedömningen en väsentlig och oskiljaktig del av stödet och samtidigt ett verktyg för kontinuerlig utveckling av undervisningen och stödet.

Identifieringen av stödbehovet förutsätter förutom lämpliga identifieringsmetoder även kännedom om eleven/studeranden samt teoretiska kunskaper om hur färdigheterna utvecklas. Om man konstaterar att elevens/studerandens färdigheter inte har utvecklats enligt förväntningarna, bedöms färdigheterna noggrannare individuellt.

Suurennuslasissa näkyvä yksilöllinen arviointi kohdistuu oppijaan, opetukseen ja tukeen sekä oppimisympäristöön.

Syftet med den individuella bedömningen är att utreda vilka faktorer som påverkar elevens/studerandens kunnande. Utöver färdigheter, styrkor och svårigheter bedöms också den undervisning och det stöd som eleven/studeranden får samt lärmiljön.

Därmed kan också sätten, metoderna och verktygen för att tillhandahålla stödet innehålla annat stöd än att direkt öva på färdigheter.

Tillbaka upp

Mies lukemassa kahden lapsen kanssa.

”Det är väldigt viktigt oavsett vad man gör att man har något slags förståelse för den företeelse som man har att göra med. I en situation då det inte finns färdiga hjälpmedel blir man tvungen att spekulera och sätta upp hypoteser, och dessa spekulationer och hypoteser blir troligen bättre om de grundar sig på något slags kunskap om frågan.”

Stödet kan bygga på vissa metoder som enligt forskning är kända för att fungera. Om sådana saknas är utgångspunkten med tanke på den teoretiska kunskapen om läs- och skrivsvårigheter motiverade antaganden om ett effektivt utvecklingsstöd. I respons till intervention-modellen arbetar läraren på samma sätt som en forskare: hen gör ett motiverat antagande om ett effektivt individuellt stöd för lärandet. Utifrån den kunskap som samlas in under stödets gång kan man dra slutsatser om det ursprungliga antagandet var korrekt eller om det finns anledning att ändra eller precisera stödet.

Tillbaka upp