Detta material förklarar begrepp, betoningar och avgränsningar i läroplanen för psykologi. I materialet anges också vilka förändringar som har skett i läroämnets målsättningar och innehåll jämfört med den tidigare läroplanen.
Arbetande med post-it lappar.

Vad avses med tvärvetenskaplighet i läroämnet psykologi?

I psykologins tvärvetenskaplighet ingår ett naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och beteendevetenskapligt perspektiv. Dessa olika perspektiv kan beaktas på olika sätt i utformningen av läroämnets egna studieavsnitt och gemensamma studieavsnitt med andra läroämnen. Delområdena inom mångsidig kompetens utgör också gemensamma mål för läroämnena.

Vad avses med ett empiriskt och reflekterande grepp i läroämnet psykologi?

Ett empiriskt grepp innebär att undervisningen i psykologi baserar sig på forskningsrön. Det reflektiva greppet syns i synnerhet i att exempel, tolkningar och övningar som anknyter till den studerandes egen upplevelsevärld framhävs i undervisningen.

Vilka är de metoder som aktiverar de studerande?

Till de metoder som aktiverar de studerande hör exempelvis studerandeorienterad undervisning, samarbete, grupp- och teamuppgifter samt problemorienterat och undersökande lärande. Undervisning och studier i psykologi stöder byggandet av den studerandes identitet. Den studerande får färdigheter för att studera sitt eget psykiska välbefinnande, och interaktionsfärdigheterna stärks. Den studerandes självkännedom utvecklas och hen får mod att ta motiverade risker och prova på nya saker.

Tillbaka upp

Vad avses med begreppet icke-medveten aktivitet?

Inom psykologin finns olika uppfattningar om vad medveten och icke-medveten aktivitet betyder. I psykologins historia kan man i synnerhet se den psykodynamiska traditionens syn på ”det omedvetna”. Begreppet omedveten, som ingått i tidigare läroplaner, har också haft starka kopplingar till just den psykodynamiska forsknings- och teorigrunden. I den nya läroplanen används i stället begreppet icke-medveten, som beskriver omedveten aktivitet i ett bredare perspektiv. Icke-medveten är ett nyare och neutralare begrepp, och användningen av det gör det möjligt att studera olika psykologiska perspektiv. Under den senaste tiden har i synnerhet den kognitiva psykologin haft stor betydelse för forskningen om medveten och icke-medveten aktivitet. Begreppet icke-medveten passar också ihop med andra innehåll, såsom det biologiska perspektivet samt utöver informationsbearbetning även motiv och känslor.

Vad ingår i grundläggande kunskap om situationsfaktorer?

Begreppet situationsfaktorer anknyter till de sociala miljöer där människan är delaktig och den sociala interaktion som sker där. Detta tema tas upp i synnerhet i den socialpsykologiska forskningstraditionen. Forskning har exempelvis visat att individens tankar, känslor och agerande i en interaktionssituation påverkas av andra människor på många olika sätt. I samband med denna modul kan man exempelvis ta upp begreppen konformitet och lydnad, men man behöver inte begränsa sig till dem. Till situationsfaktorerna kan man också räkna andra fenomen som anknyter till situationen, såsom kulturella och ekonomiska faktorer. Med begreppet grundläggande kunskap om situationsfaktorer avses att behandlingen gäller grunderna och att behandlingen av olika teman inte behöver vara djupgående.

Vad avses med kulturellt perspektiv i denna modul?

Man har försökt hålla det kulturella perspektivet brett genom att använda uttrycket exempel på kulturella skillnader och likheter. Detta ger möjlighet att lyfta fram många olika slags exempel. Det centrala är att exemplen ur psykologins perspektiv belyser kulturens kopplingar till exempelvis tänkandet, känslorna eller beteendet. Det kulturella perspektivet kan också inkludera exempel på observationer av mångfald inom en kultur.

Hur noggrant behandlas evolutionspsykologin?

I läroplanen beskrivs innehållet med uttrycket ”grundläggande kunskap om evolutionspsykologins förhållningssätt”. Ordet förhållningssätt betyder i detta sammanhang att kunskap om de grundläggande principerna för evolutionspsykologi räcker. Evolutionen som idé ska presenteras på en konkret nivå, och det evolutionspsykologiska perspektivet ska tillämpas på de psykiska funktionerna på ett konkret sätt. Ett möjligt exempel med anknytning till modulens innehåll är hur känslorna är kopplade till anpassning och överlevnad.

Vad behandlas i denna modul i fråga om psykologisk forskning?

I modulen PS1 har behandlingen av psykologisk forskning avgränsats och innehållen preciserats i jämförelse med den tidigare läroplanen. Det innebär att man inte studerar alla forskningsmetoder i detalj ännu i detta skede. Processen för vetenskaplig forskning ingår i modulen i sådan omfattning att den studerande kan bedöma grunderna för undersökningar. I detta sammanhang kan även forskningsmetoder behandlas ytligt.

Tillbaka upp

Vilka skeden i livet studerar man i denna modul?

Modulen PS2 om utvecklingspsykologi fokuserar tydligare än i den tidigare läroplanen på barndomen och ungdomen. Studiet av identitet har begreppsmässigt preciserats och gjorts mer mångsidigt, reflektion över övergången till vuxenlivet har tagits med i målen och begreppet livscykel används inte längre.

Utifrån vilka utgångspunkter studeras utvecklingens individualitet och kontinuitet?

Utgångspunkten för formuleringarna i läroplanen är att utvecklingens individualitet och kontinuitet samt olika utvecklingsstigar från fosterstadiet och den tidiga barndomen till vuxen ålder fördjupar förståelsen för utvecklingens mångsidighet. Traditionella teorier inom utvecklingspsykologi, såsom Piagets teori om kognitiv utveckling och Eriksons psykosociala utvecklingsteori, har lyft fram olika skeden i utvecklingens kontinuitet, det vill säga inlärning av färdigheter eller att lösa utvecklingsuppgifter i specifika utvecklingsskeden. Samtidigt har de kritiserats för bristande hänsyn till utvecklingens individualitet. Dessa teoriers roll i undervisningen blir mindre jämfört med tidigare.

Till de perspektiv som lyfts fram i undervisningen hör exempelvis att olika individer kan utvecklas på mycket olika sätt trots samma utgångspunkter och liknande tidiga upplevelser. Detsamma gäller också omvänt: olika utgångspunkter kan ge samma slutresultat. För att kunna förklara dessa fenomen behövs kunskap om exempelvis föräldraskapets och uppväxtmiljöns, exempelvis kamratrelationers och kulturens, betydelse. Ur levnadsloppets perspektiv kan man i undervisningen även studera hur individen påverkar sin omgivning. Individens egenskaper och färdigheter påverkar hens egna val och hur andra förhåller sig till hen. Val och sociala relationer i ungdomen lägger grunden till vuxenlivet och senare skeden i levnadsloppet.

Vad behandlas i denna modul i fråga om psykologisk forskning?

Vad psykologisk forskning beträffar fokuserar man i modulen PS2 på sådana forskningsmetoder som ger utvecklingspsykologisk kunskap. Tvilling- och adoptionsforskning samt längdsnitts- och tvärsnittsstudier presenteras som metoder och genom exempel på forskning. Bland exemplen på observationsstudier hittar man bra exempel på utvecklingspsykologisk forskning, vilket lägger en grund för bedömningen av metoders tillförlitlighet.

Vad avses med identitet och identitetsutveckling under levnadsloppet?

Identitetens delområden ingår i modulens innehåll i större omfattning och med mer exakta begrepp jämfört med den tidigare läroplanen. Vad målen beträffar anknyter de särskilt till förmågan att specificera faktorer som anknyter till människans individuella utveckling och samspelet mellan dessa faktorer. Utgångspunkten är att individens identitet inte anses vara färdig vid övergången till vuxenlivet, utan att det sker förändringar i identiteten och dess delområden under levnadsloppet till följd av såväl enskilda faktorer som effekterna av socialisering och kultur.

Undervisning om könsidentitet och sexuell identitet samt mångfalden av kön och sexuella läggningar bör basera sig på forskningsrön och samtidigt vara sensitiv. Även när det gäller undervisningsinnehåll som berör kulturell och etnisk identitet behövs forskningsrön, exakthet i begreppen samt sensitivitet då man talar om frågor som är mycket viktiga för en del studerande personligen. I alla ovan nämnda innehåll krävs att läraren är noggrann i sina ordval och beredd att även diskutera frågor som hen eventuellt inte alls studerat i sin egen utbildning.

Dessa teman behandlas exempelvis i följande material:

Utbildningsstyrelsens guide Mukana! Tasa-arvo- ja yhdenvertaisuustyö toisella asteella.
Materialet om Paloma-utbildningen som publicerats av Institutet för hälsa och välfärd. Materialet innehåller grundläggande information om bemötande av människor med flyktingbakgrund och stödjande av deras välbefinnande.
Webbplatsen Likahehandling.fi, upprätthållen av justitieministeriet, är en informationsbank om jämlikhet, likabehandling och minoriteter i Finland.
Seta rf:s webbpublikation Moninaisuus mahtuu kouluun. Vinkkejä lhbti-sensitiiviseen opetukseen.
Seta rf:s guide för lärare Älä oleta! Normit nurin.
Yle Abitreenit:s studiepaket om sex, sexualitet och kön riktar sig särskilt till gymnasiestuderande som förbereder sig inför studentskrivningarna. Materialet har utarbetats av sexualterapeuten och lektorn i psykologi Minka Kallio.
Tillbaka upp

Vad behandlas i fråga om varseblivning, uppmärksamhet och minne?

Innehåll inom kognitiv psykologi och neuropsykologi har ofta upplevts som krävande att lära sig och lära ut. Jämfört med den tidigare läroplanen har man i modulen PS3 å ena sidan avgränsat innehållet och kravnivån för informationsbearbetningen, och å andra sidan lagt till vissa nya målsättningar och innehåll. Lärandet underlättas av att man studerar hjärnans och nervsystemets funktion i ett meningsfullt sammanhang, inte isolerat från sin kontext.

Av de grundläggande kognitiva funktionerna avgränsas varseblivning särskilt till visuell varseblivning och dess neurologiska grund. Uppmärksamhet delas in i oavsiktlig och viljestyrd uppmärksamhet, och man tar upp exempel på uppmärksamhetsstörningar. Grundläggande kunskaper räcker när det gäller både visuell varseblivning och uppmärksamhet. Samma typ av preciseringar gäller för de innehåll som berör minnet, som är kort- och långtidsminnets funktion samt det rekonstruktiva minnet och glömska. I fråga om den neurologiska grunden för minnet fokuserar man på grundläggande kunskap och tar upp exempel på hjärnrelaterade minnesstörningar, som kan anknyta till exempelvis amnesi eller Alzheimers sjukdom.

Vad behandlas i denna modul i fråga om psykologisk forskning?

De avgränsningar av innehållet som beskrivs ovan gör det möjligt att planera en experimentell undersökning och lägga fram en undersökningsplan. Detta medför aktivitet, kreativitet och utveckling i studierna samt stärker den studerandes förståelse för en central forskningsmetod inom psykologin. Vid sidan av experimentella undersökningar är fallstudier (case study) en forskningsmetod som det finns goda exempel på i PS3-innehållet. Forskningsmetoder studeras inte ur sitt sammanhang, utan i denna modul kan exempel från forskning där man använder metoder för hjärnforskning främja att målen för lärandet uppnås.

Vilka kognitiva fenomen på högre nivå studeras i modulen?

I fråga om målen berör den centrala skillnaden jämfört med den tidigare läroplanen valfriheten inom modulen. Enligt den tidigare läroplanen skulle den studerande bekanta sig med en kognitiv funktion på högre nivå, exempelvis beslutsfattande, problemlösning, expertis eller språkliga funktioner. I den nya läroplanen har endast språk och beslutsfattande valts ut som kognitiva fenomen på krävande nivå.

Vad behandlas i fråga om språkliga funktioner och deras neurologiska grund?

Det centrala innehållet om språk avgränsas i modulen PS3 till tre punkter: betydelsen av språkliga funktioner vid informationsbearbetning, grundläggande kunskap om den neurologiska grunden för språkliga funktioner och exempel på hjärnrelaterade språkliga störningar. Den vetenskapliga kunskapen om den neurologiska grunden för språkliga funktioner har preciserats, men det finns ännu många öppna frågor. Avgränsningen av studiet av detta är därför till fördel för den studerande, som inte behöver bekanta sig med fenomen kring så många språkliga funktioner, inklusive deras neurologiska grund. Ett mål för modulen som anknyter till studiet av språk är att den studerande ska kunna beskriva hjärnans aktivitet i samband med språkliga funktioner, vilket avgränsar studiet av innehåll som anknyter till nervsystemets funktion till exempel områden i hjärnan som aktiveras i språkliga processer. Vad hjärnrelaterade språkliga störningar beträffar kan man i undervisningen ta upp exempelvis utvecklingsrelaterade språkliga störningar, lässvårigheter och afasi. 

När det gäller språket är ett av modulens mål också att den studerande ska förstå språkets betydelse för människans aktivitet. Detta mål fördjupar studiet av språkets betydelse för människans agerande i en bredare kontext. Språkets betydelse kan kopplas såväl till användningen av symboler som verktyg för tänkande och kommunikation som till fenomen inom social interaktion.

Vad behandlas när det gäller beslutsfattandets kognitiva grund?

Förståelsen för den kognitiva grunden för beslutsfattande har i modulen PS3 avgränsats till snabbt och långsamt tänkande samt exempel på kognitiv bias och heuristik. Skillnaderna mellan snabbt och långsamt tänkande anknyter till den teori om två olika typer av processer som utarbetats inom forskningen om tänkandet. Teorins mest kända representant är Daniel Kahneman. Intuitivt och analytiskt tänkande är olika stilar för tänkande. I vardagliga situationer är det vanligt att man litar på sin intuition, men vetenskaplig forskning har visat att intuitionen ofta leder fel. Analytiskt tänkande är långsammare och kräver sakkunskap. Studier av olikheterna och samspelet mellan intuitivt och analytiskt tänkande i olika typer av situationer som involverar beslutsfattande kan hjälpa den studerande att identifiera faktorer som påverkar det egna agerandet samt motiveringar och tankefel som förekommer i samhällsdebatten.

Tillbaka upp

Vilka är betoningarna i behandlingen av psykiska störningar?

Enligt läroplanen studerar man i modulen PS4 exempel på biologiska och psykosociala vårdformer för psykiska problem och störningar samt olika psykoterapeutiska metoder. I studiet av psykiska störningar fokuserar man mer än i den tidigare läroplanen på mångsidiga studier av vissa utvalda exempel. Målet är att den studerande ska fördjupa sig grundligare i en psykisk störning.

Vad betyder resiliens?

Resiliens är förmågan att klara sig och anpassa sig. Den påverkas bland annat av det genetiska arvet samt personens erfarenheter och miljö. Resiliens är en egenskap som kan utvecklas.

Vad avses i denna modul med samhälleligt och aktuellt perspektiv?

Modulen PS4 erbjuder många möjligheter att studera begrepp inom psykisk hälsa och psykiska störningar ur ett samhälleligt perspektiv. Till modulens innehåll hör exempel på aktuell samhällelig debatt om psykiska störningar, vilket knyter undervisningen till aktuella fenomen och diskussioner.

Tillbaka upp

På vilken nivå ska den studerande behärska innehåll som anknyter till personlighet, intelligens och kreativitet?

Jämfört med den tidigare läroplanen har man i målen lättat på kunskapskraven på så sätt att man har gått från förståelse och förklaring till observation och beskrivning. Målet med studierna av personligheter är att kunna se personligheten som en helhet ur många olika perspektiv. Gällande intelligens och kreativitet är målet att den studerande ska kunna beskriva individuella skillnader i intelligens och kreativitet.

Vad avses med exempel på den neurala grunden för socialisation?

Exempel på den neurala grunden för socialisation är ett nytt innehåll i läroplanen. I och med detta tema inkluderas i modulen PS5 exempel som baserar sig på de senaste forskningsrönen på kopplingarna mellan socialisering och nervsystemets funktion. Exemplens innehåll har inte begränsats närmare, vilket gör det möjligt att behandla många olika typer av innehåll.

Vad behandlas i denna modul i fråga om psykologisk forskning?

Vad psykologisk forskning beträffar fokuserar man i denna modul på undersökning av individuella skillnader samt metoder för att bedöma personlighet och intelligens. Reliabilitet och validitet är centrala begrepp. I fråga om metoder för informationsinsamling fokuserar man på exempel på undersökningar som använder sig av enkäter, intervjuer och tester. Även socialpsykologiska undersökningar studeras genom exempel.

Tillbaka upp