Diskutera aktivt och lyssna på andra
En aktiv talare tar modigt del av diskussionen och lyssnar på andra. En aktiv talare tar inte plats i diskussionen eller försöker vara så högljudd som möjligt, utan deltar i diskussionen genom att lyssna på och bedöma olika talturer samt genom att ändra sin egen talarroll. Genom att lyssna på andra talare kan språkanvändaren spegla sina egna färdigheter i den andres språkliga repertoar och anpassa sitt språkbruk till situationen.
Aktualitet
Aktualiteten omfattar språkundervisningen på undervisningens alla nivåer. Språkundervisningen ska kunna bemöta dagens utmaningar och behov och ge den studerande information och färdigheter för att fungera i en värld i förändring. Undervisningen ska utnyttja aktuella ämnen och teman. Aktualitet innebär också att den studerande klarar sig i nya situationer och kan tillämpa det hen lärt sig i förevarande situationer.
Institutionell
Institutionell hänvisar till sociala ordningens strukturer och den uppfattas ofta som olika organisationers verksamhetssätt. I språkstudier kan institutionaliteten framträda vid granskningen av till exempel förvaltningens språkanvändning. Institutionalitet förutsätter oftast användningen av ett normerat standardspråk.
Nivåskala för språkkunskap och språkutveckling
Nivåskalan är en i Finland utarbetad tillämpning av de skalor som ingår i den Gemensamma europeiska referensramen för språk: lärande, undervisning och bedömning som utvecklats av Europarådet. Nivåskalan finns som bilaga.
Bekanta dig med nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling
Behov av språkkunskap
Behovet av språkkunskaper varierar från att utrycka sig själv för att klara sig i vardagssituationer till formella tillfällen. Till dem hör olika språkanvändningssituationers vanor och normer, vetskapen om dem samt den enskildes språkliga repertoar. Behovet av språkkunskaper baseras på samordningen av dessa faktorer.
Språkfärdigheter som arbetslivsfärdighet och socialt kapital
Språket är en del av arbetslivsfärdigheterna. I det globaliserade arbetslivet är språkfärdigheter ett centralt redskap i det dagliga arbetet. Det möjliggör att individen förstår i arbetet behövlig information och olika texter och andra språkliga sedvänjor. Språkfärdigheterna är dessutom en viktig del av utvecklingen av relationerna i arbetsgemenskapen och arbetslivet. Språkets betydelse som socialt kapital innebär att språket är en obestridlig del av skapandet och självuttryckandet av individens identitet. Som ett socialt kapital är språket vägen till att förstå världen och kulturer och därmed till att förstå sig själv.
Språkprofil (GLP 2019)
Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 förpliktar varje studerande att utarbeta en personlig språkprofil som en del av gymnasiets undervisning i främmande språk och det andra inhemska språket. Under gymnasiestudiernas tid utarbetar den studerande en språkprofil som innehåller information om alla språk som den studerande har kunskaper i. Språkprofilen utarbetas vid inledningen av studierna och den bearbetas efter hand under gymnasiestudiernas gång. Språkprofilen fungerar också som stöd för utvecklingen av språkkunskaperna och den studerandes egna strategier för att lära sig språk. Syftet är att vägleda den studerande mot målinriktad och kontinuerlig språkinlärning för att utveckla sina egna färdigheter. Till språkprofilen kan man bifoga begränsat eller omfattande bevis på språkkunskaper samt betyg på språkkunskaper.
Övriga bedömningssystem som är menade för bekräftelsen av språkkunskaper (GLP 2019)
Bekräftelse av språkkunskaper är nödvändigt i situationer då man begär intyg på elevens nivå av språkkunskap, som getts av en tredje part. Detta kallas också för språkcertifiering, för vilket det finns flera, ofta avgiftsbelagda, system som erbjuder språkexamina. I Finland är exempel på dessa de allmänna språkexamina eller språkexamina för statsförvaltningen. Andra system är till exempel IELTS, TOEFL eller Cambridge-examen (eng), DELF/DALF (fr) samt Deutsches Sprachdiplom (ty).
Läs mer på Association of Language Testers in Europe - websidor
Vidgade textbegrepp
Det vidgade textbegreppet innebär att texter är annat än talat eller skrivet språk eller teckenspråk; texter är varje betydande helhet som har en mening,eller en funktion. Enligt det vidgade textbegreppet kan textens delar vara till exempel element av bilder, ljud eller rörelse såsom färg, former och storlek eller till och med volym, tempo och riktning. Således täcker begreppet text även till exempel film, tal, målningar eller till och med musikaliska föreställningar. Texter kan vara skrivna, talade, visuella, monologiska, dialogiska, vardagliga och institutionella. Typiska texter är fiktiva eller faktatexter, medietexter eller vardagliga samtal.
Mediering
Mediering betyder förmågan att förmedla betydelser: språk, kultur och tankar. Det är betydelseförhandlingar, i vilka betydelsen förmedlas även i situationer då parterna av en eller annan orsak inte direkt kan kommunicera med varandra. Mediering behövs i en värld där individerna och samhällen möter olika värderingar, språk och kulturer. Då man möter mångfald är det möjligt att känna annanhet gentemot den för en själv nya kulturen. För att undvika känslan av annanhet förutsätts mediering, som möjliggör förmedlingen av det egna tänkandet till en annan och utveckling av tänkandet i gemensam växelverkan. Mer information om mediering, demokratiska färdigheter, flerspråkighet och kulturell mångfald hittas på Kieliverkosto websidorna.
Läs mer på Kieliverkosto websidorna (endast på finska)
Metaspråkliga färdigheter
Metaspråkliga färdigheter innebär förmågan att uppmärksamma andra språkliga aspekter än bara ordbetydelsen. Då de metaspråkliga färdigheterna utvecklas lär sig den studerande att uppmärksamma till exempel ordens och meningarnas struktur samt faktorer som påverkar deras bildande. Till de metaspråkliga färdigheterna hör även bemästrande av ordförrådet då man talar om språk, dvs. behärskande av grammatikaliska termer.
Betydelseförhandlingar
Betydelseförhandlingar är delar av diskussioner, i vilka man fokuserar på att lösa problem med förståelsen. Problem med förståelsen kan uppstå då diskussionsparterna talar olika språk eller har olika nivå av språkkunskaper. I betydelseförhandlingarna försöker parterna lösa problemen med förståelsen till exempel med hjälp av icke-verbal kommunikation, speciellt gester, samt genom att förenkla språket. Betydelseförhandlingar är också enkla fokuseringsstunder som är relaterade till att förstå det som sägs. Se även mediering.
Tilltro till den egna förmågan, medverkan
Tilltron till den egna förmågan är individens uppfattning om den egna beredskapen att agera och lyckas i olika situationer. Medverkan syftar på individens eller gemenskapens förmåga att se sig själv som en kapabel, funktionsduglig och aktiv aktör. Till medverkan hör också delaktighet och den upplevda möjligheten till självständigt beslutsfattande. Tillsammans påverkar tilltron till den egna förmågan och medverkan på individens och gruppens motivation, initiativförmåga samt långsiktiga arbete/lärande.
Multilitteracitet
Med multilitteracitet avses förmåga att tolka, producera och använda texter i olika former och i olika kontexter. I praktiken täcker multilitteraciteten till exempel skriven och talad text, matematisk läskunnighet, visuell läskunnighet, mediekunskap samt digital läskunnighet. I och med att information kan produceras och presenteras verbalt, visuellt, auditivt, med hjälp av numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller av kombinationer av dessa, är hanteringen av begreppsbildning och tankesätten en central del av multilitteraciteten och lärandet av den.
Mångsidig bedömning
Mångsidig bedömning omfattar självvärdering och kamratrespons, formativ bedömning samt mångsidiga bedömningsmetoder, såsom till exempel skriftliga och muntliga prov. Till exempel planering, ifyllandet och uppföljningen av språkprofilen (GLP 2019) styr elevens självvärderingsförmåga. Syftet med den mångsidiga bedömningen är att stödja och uppmuntra den studerande att utveckla sina språkfärdigheter.
Mångsidiga och elevaktiverande arbetssätt
Till de mångsidiga och elevaktiverande arbetssätten hör undervisnings- och lärandemetoder som är klassrumsövergripande och som tar hänsyn till de studerandes inre motivation och aktivitet. Lärandet sker genom kommunikation med andra studerande, lärare, sakkunniga och grupper i olika miljöer.
Delaktighet och aktivt påverkande
Delaktighet och aktivt påverkande grundar sig på synen på lärande, där lärandet är ett resultat av den studerandes aktiva, målinriktade och självreglerande arbete. Då den studerande aktivt deltar och påverkar såväl det egna lärandet som verksamheten i den egna lärmiljön, får den studerande en anknytningspunkt till undervisningen och de egna målen.
Konstruktiv kommunikation
Konstruktiv kommunikation är en positiv och lösningsinriktad växelverkan. Grunden för konstruktiv kommunikation är mångsidiga interaktionsförmågor som består av till exempel emotionella och empatiska färdigheter samt samarbetsförmåga. Konstruktiv kommunikation uppstår då parterna har nödvändiga interaktionsförmågor för att förstå varandra och motivation att arbeta och lära sig tillsammans.
Prov i muntlig språkfärdighet (GLP 2015)
Provet i muntlig språkfärdighet är en del av kursen i muntlig språkfärdighet som erbjuds som en nationell fördjupad kurs. Bedömningen av prestationerna i kursen i muntlig språkfärdighet baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar och andra prestationer som den studerande visat under kursen. Enligt gymnasieförordningen består provet i muntlig språkfärdighet av uppgifter där man bedömer den studerandes uttal, förmåga att referera och förmåga att diskutera. Avklarandet av provet som ingår i kursen tar ungefär 15–20 minuter för ett studerandepar. Man bör fundera över antalet studerande som antas till kursen så att läraren har tillräckligt med tid för handledning.
Läs mer om provet i muntlig språkfärdighet
Textgenrer
Textgenre innebär en socialt etablerad typ av aktivitet, som styr sättet att använda språket eller andra betydelseskapande element (till exempel bild, röst, tonfall, gester, miner, rörelser, typografi) i återkommande kommunikationssituationer. Textgenrerna styr hur man handlar i olika situationer och hur man tolkar andras språkliga och övriga beteende samt de meddelanden som förmedlas via dessa. Texter som tillhör samma textgenre förenas oftast av liknande struktur, innehåll, syfte, titel, kontext och/eller målgrupp. En textgenre kan även i korthet definieras som textkategori. Till textgenrens fält kan höra varierande, till och med olika texter, vars förenande faktorer fördelas splittrat. Den enskilde textgenren befinner sig i ständig förändring då nya texter som tillhör samma kategori uppkommer, varför textgenrens definition inte är bestående.
Det obekanta
Det obekanta är ett begrepp som används för att beskriva bipolärt tänkande mellan sig själv och andra. I tänkandet fokuserar man på skillnader människor emellan och vanligen kategoriseras dessa skillnader för att beskriva ”det obekanta” som kan var både en individ och en grupp. Det obekanta är alltid utanför det ”vanliga” och ”det vanliga” är beroende av tänkaren. Det obekanta har negativa följder bland annat i och med att det skapar utmaningar för den konstruktiva kommunikationen.