Särskilt stöd består av specialundervisning och annat stöd som eleven behöver. På den här sidan hittar du information om beslutet om särskilt stöd, om hur eleven och vårdnadshavaren ska höras samt om hur beslutet ska fattas och granskas.

Ett beslut om särskilt stöd förutsätter i regel att eleven har fått intensifierat stöd. Innan ett beslut om särskilt stöd fattas ska utbildningsanordnaren i enlighet med lagen om grundläggande utbildning (17 § 3 mom.) be om en utredning om elevens framsteg i lärandet av lärarna som ansvarar för elevens undervisning. Utbildningsanordnaren ska därtill sammanställa en utredning som genomförs i yrkesövergripande samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården om det intensifierade stöd eleven fått och om elevens helhetssituation. Bedömningen av elevens behov av särskilt stöd görs på basis av de här två utredningarna. Den pedagogiska utredningen ska om det behövs kompletteras med ett psykologiskt eller medicinskt sakkunnigutlåtande eller en motsvarande utredning social utredning. Utbildningsstyrelsen har utarbetat modellblanketter för den pedagogiska utredningen i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Då ett beslut om särskilt stöd fattas för en elev ska man göra en pedagogisk utredning där man beskriver alla delar som föreskrivs i grunderna för läroplanen. Pedagogiska utredningar görs inte separat för läroämnen som studeras enligt en individualiserad lärokurs.

Lagen tillåter att ett första beslut om särskilt stöd i vissa fall kan göras innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under förskoleundervisningens eller den grundläggande utbildningens gång utan en pedagogisk utredning eller intensifierat stöd. Sådana situationer definieras närmare i lagen. Det här är möjligt om undervisningen för eleven till följd av en funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt.  Om beslutet om särskilt stöd fattas under förskoleundervisningens eller den grundläggande utbildningens gång utan att eleven först har fått intensifierat stöd, ska beslutet grunda sig på en omvärdering av elevens situation, till exempel till följd av en olycka eller en allvarlig sjukdom, eller på att den tidigare bedömningen visat sig vara felaktig.  I förutnämnda fall ska beslutet grunda sig på 17 § 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning och man ska i enlighet med lagen begära en psykologisk eller medicinsk bedömning. Då beslutet granskas i enlighet med lagen eller om behovet av stöd förändras, ska man alltid göra en ny pedagogisk utredning innan man fattar ett nytt beslut.

I beslutet om särskilt stöd fastställs följande:

  • elevens huvudsakliga undervisningsgrupp
  • eventuella tolknings- och biträdestjänster
  • andra tjänster som avses i 31 § i lagen om grundläggande utbildning, såsom hjälpmedel som eleven behöver eller stödperioder i Valteri-skolan
  • eventuella individualiserade lärokurser i ett eller flera läroämnen och huruvida deras antal ska minskas eller ökas
  • om undervisningen ordnas med en annan läroämnesindelning än den som avses i 11 § i lagen om grundläggande utbildning
  • om eleven befrias från undervisningen i något läroämne
  • andra särskilda undervisningsarrangemang som beslutas om med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning, såsom arrangemang som berör undervisningens innehåll eller ordnandet av undervisningen
  • beslutet om förlängd läroplikt
  • undervisning enligt verksamhetsområde

Om det sker ändringar i elevens stödbehov som berör något av det ovannämnda ska man göra en ny pedagogisk utredning som uppdateras till den del det är nödvändigt samt ett nytt beslut om särskilt stöd.

Tillbaka upp

Innan ett beslut om särskilt stöd fattas ska eleven och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare höras. Det här förutsätter att man på förhand informerar dem om varför de ska höras, till exempel huruvida det är frågan om en diskussion om att fatta eller granska ett beslut om särskilt stöd. Syftet med att höra eleven och vårdnadshavaren är att ge dem möjlighet att framföra sina egna synpunkter på det planerade beslutet och få information om vad beslutet innebär i praktiken. Ärendet ska förklaras på ett förståeligt sätt och utgående från elevens ålder och förutsättningar. Det bästa sättet att höra eleven och vårdnadshavaren är att träffa dem personligen. Vårdnadshavaren kan om hen vill ha med sig ett biträde eller ge fullmakt åt ett ombud att närvara. De som ska höras kan också framföra sina synpunkter skriftligt inom en utsatt tid. Innan eleven och vårdnadshavaren hörs ska de ha möjligt att ta del av de handlingar och uppgifter som ligger till grund för beslutet.

Det tydligaste förfaringssättet är att man bjuder in eleven och vårdnadshavarna till ett diskussionsmöte på ett sätt som kan bestyrkas senare. Om inbjudan görs till exempel i Wilma-systemet, ska man får en bekräftelse av vårdnadshavaren om att hen har tagit emot informationen. Inbjudan kan också skickas med brev per post. Brevet anses vara framme hos mottagaren inom åtta dagar efter att det har skickats, om inte annan kan påvisas. En inbjudan till diskussionsmöte som görs per telefon kan inte bevisas i efterhand. Om vårdnadshavaren inte kommer till diskussionsmötet ska hen erbjudas ett nytt tillfälle att delta.

Beslutet om särskilt stöd kan fattas även om vårdnadshavaren inte skulle närvara vid diskussionsmötet eller inte vill bli hörd. Utbildningsanordnaren ska försöka skapa samförstånd med eleven och vårdnadshavaren, men utbildningsanordnaren har också rätt och skyldighet att fatta ett beslut som är till fördel för eleven, även om det skulle strida mot vårdnadshavarens vilja. Att eleven och vårdnadshavaren har rätt att bli hörda innebär inte att utbildningsanordnaren behöver ha deras godkännande för att kunna fatta ett beslut. Utgångspunkten ska alltid vara att bygga upp tillit och ett gott samarbete.

Tillbaka upp

Ett beslut om att påbörja, fortsätta eller avsluta särskilt stöd ska göras skriftligen i enlighet med förvaltningslagen. I utbildningsanordnarens bestämmelser föreskrivs om vem som ska fatta beslutet. I vanliga fall är det en tjänsteinnehavare, till exempel en bildningsdirektör eller rektor, som utsetts att fatta beslut om särskilt stöd.

Vårdnadshavaren kan i samband med hörandet motsätta sig ett beslut om särskilt stöd. Det är viktigt att försöka diskutera frågan med vårdnadshavaren så att man uppnår samförstånd i ärendet. Om ett beslut om särskilt stöd fattas emot vårdnadshavarens vilja, är det frågan om att utöva administrativt tvång enligt 91 § i kommunallagen. Beslutet kan i sådana fall inte fattas av en enskild tjänsteinnehavare, utan ska fattas till exempel av nämnd eller ledningsgrupp. Om vårdnadshavaren motsätter sig någon enskild punkt i beslutet, men inte motsätter sig hela beslutet, kan man inte tillämpa ovan nämnda bestämmelse som anges i kommunallagen.

I beslutet om särskilt stöd fastställs flera frågor som är centrala med tanke på elevens rättsskydd eller användningen av resurser. Om den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP) fattas inget förvaltningsbeslut, utan den är till sin karaktär ett pedagogiskt dokument.

Av beslutet om särskilt stöd ska enligt 44 § och 3 punkten i förvaltningslagen framgå motiveringen för beslutet och en specificerad uppgift om vad en part är berättigad eller förpliktad till eller hur ärendet annars har avgjorts. Myndigheten som har beslutanderätten kan därmed besluta om samtliga punkter som fastställs i beslutet om särskilt stöd, till exempel om biträdestjänster. Om det är en annan myndighet som beslutar om biträdestjänsterna ska det beslutet fattas före beslutet om särskilt stöd så att uppgiften kan antecknas i beslutet om särskilt stöd.

Beslutet om särskilt stöd ska motivera i enlighet med 45 § i förvaltningslagen. I motiveringen skall anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilka bestämmelser som har tillämpats. I den pedagogiska utredningen ska finnas motiveringar till de punkter som fastställs i beslutet om särskilt stöd.

Besvärsanvisningar ska bifogas till beslutet. I besvärsanvisningen ska man ange till vilken instans besvärsansökan ska tillställas samt besvärsmyndighetens kontaktuppgifter.  Ändring i ett beslut om särskilt stöd ska sökas hos regionförvaltningsverket i enlighet med vad som föreskrivs i förvaltningslagen. Till de delar ansökan om ändring berör tolknings- och biträdestjänster och andra tjänster som avses i 31 § i lagen om grundläggande utbildning ska ansökan om ändring tillställas förvaltningsdomstolen.

Besvärstiden och hur den räknas ska framgå av beslutet. För beslutet om särskilt stöd tillämpas en besvärstid på 14 dagar, som räknas från och med dagen efter att beslutet delgivits. I besvärsanvisningarna ska man beskriva vad besvärsansökan ska innehålla och vilka bilagor som ska bifogas samt hur besvärsansökan ska tillställas besvärsmyndigheten.

I beslutet ska man även ange namnet på och kontaktuppgifterna till den person som ger ytterligare upplysningar om beslutet. Det är nödvändigtvis inte samma person som fattat beslutet. Beslutet ska dateras och undertecknas. Om vårdnadshavaren har motsatt sig beslutet om särskilt stöd kan det vara skäl att för tydlighetens se till att beslutet delges dem som ärendet berör, som ett brev med mottagningsbevis.

Tillbaka upp

Enligt 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska beslutet om särskilt stöd fattas skriftligen av utbildningsanordnaren och beslutet granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. En pedagogisk utredning ska påbörjas i god tid inför granskningen, senast på våren i årskurs två och årskurs sex. Författningen är delvis mångtydig. Det vore klokt att tolka bestämmelsen så att man med en att beslutet granskas efter årskurs två avser att beslutet fattas så fort som möjligt och före eleven börjar i årskurs tre.

I grunderna för läroplanen föreskrivs därtill följande om granskningen av ett beslut om särskilt stöd i kapitel 7.4.2:

”Beslutet om särskilt stöd ska också alltid granskas om elevens behov av stöd förändras på de punkter som bestäms i beslutet. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning om eleven. Om behovet av stöd kvarstår, fattas ett nytt beslut om särskilt stöd. Om det visar sig att eleven inte längre behöver särskilt stöd, fattas ett beslut om att stödet avslutas. Eleven övergår därefter till intensifierat stöd.”

Då beslutet granskas ska man göra en pedagogisk utredning och på basis av den besluta om det särskilda stödet ska fortsätta eller avslutas. Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska man använda den tidigare utredningen och eventuella andra handlingar. Ett beslut om att det särskilda stödet ska avslutas fattas om det i den pedagogiska utredningen konstateras att eleven inte längre behöver särskilt stöd. Beslutet ska fattas på motsvarande sätt som då man beslutar om att inleda särskilt stöd. Besvärsanvisningar ska också bifogas till beslutet om att stödet avslutas.

I beslutet om särskilt stöd för till exempel en elev i årskurs ett kan man skriva in följande om granskningen av beslutet: ”Det här beslutet ska i enlighet med 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning granskas efter årskurs två eller alltid om elevens behov av stöd förändras på de punkter som bestäms i beslutet.”

I fråga om elever som har fått ett beslut om särskilt stöd på basis av 17 § 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska den första pedagogiska utredningen göras i samband med att beslutet granskas. Lagparagrafen som gäller granskningen av ett beslut omfattar även elever med grav funktionsnedsättning. De punkter som fastställs i beslutet om särskilt stöd, såsom elevens huvudsakliga undervisningsgrupp, tolknings- och biträdestjänster eller undantagsarrangemang i undervisningen ska utvärderas i den pedagogiska utredningen. Det är möjligt att elevens behov av stöd eller olika arrangemang i undervisningen har ändrats på dessa punkter. För en del elever, till exempel elever med grav funktionsnedsättning, innebär granskningen av beslutet att förutnämnda punkter granskas utifrån aktuell information. Det innebär mer sällan att elevens stödnivå ändras.

Tillbaka upp