I den här beskrivningen av lärandeuppgiften åskådliggörs användningen av bildkonstens innehållsområden, relationen mellan målen och bedömningen samt mångsidiga bedömningssätt i processbedömningen i bildkonsten.
Exempeluppgiften utfördes våren 2023 i Tampereen yliopiston normaalikoulu. Uppgiften var att bekanta sig med samtidskonst samt planera och göra en skulptur utifrån sina observationer.
I den lokala läroplanen är undervisningen i bildkonst indelad i olika teman för de olika årskurserna.
Temat för årskurs 6 är ”konstnären i samhället”. Vi har under läsåret studerat konst ur det här perspektivet och bekantat oss med väldigt olika konstnärer, som har verkat i olika tider och kulturer.
Uppgift i förverkligandet av läroplanen
Eleverna har precis haft en period i omgivningslära där de har studerat Asien, jordens största världsdel. Innehåll till lektionerna i bildkonst valdes utifrån preciseringarna i den lokala läroplanen. Innehållsområdet I3 Konstens olika världar betonades därför särskilt, även om också innehåll från andra områden ingick.
I den lokala preciseringen för I3 vägleder innehållsområdet eleverna att studera hur den kulturella identiteten påverkar hur man skapar och tar emot konst. Eleverna handleds också att studera konstnärernas olika roller i olika tider och kulturer samt att bekanta sig med konstnärliga yrken, såsom bildkonstnär. Eleverna handleds att fundera på konstens betydelse och inverkan på deras eget liv samt att studera konstens budskap och kommunikation i olika tider och forum. Vad är konst? Vem avgör vad som är konst? Varför skapas konst?
I bildkonsten för årskurs 6 studerade vi under året i synnerhet samtidskonst på olika håll i världen. Eftersom vi studerat Asien i omgivningslära tog vi upp japansk konst under lektionerna i bildkonst.
Som material för arbetet valde vi lera, eftersom vi tidigare gjort bruksföremål av lera. Klassen kände alltså till tekniker för arbete med lera. När vi gjorde bruksföremål gick vi igenom grundläggande tekniker såsom knip-, korv- och skivteknik samt sammanfogning och dimensionering av lera. Det kändes naturligt att fortsätta med samma material och fördjupa kunskaperna.
Mål med uppgiften
Målet med uppgiften var att eleven i planeringsskedet skulle ta hjälp av skissande samt sökning och tillämpning av information (M3). Redan i planeringsskedet måste eleven fundera på vilken teknik för att forma lera som skulle vara det bästa alternativet i arbetet. Eleven skulle alltså tillämpa tekniker som hen tidigare lärt sig för att forma lera och lösa utmaningar i tredimensionellt skapande genom att hitta på egna lösningar (M4). Utöver planeringsskedet fick eleven tillämpa tekniker för att forma lera i praktiken, när hen mötte en oväntad ny utmaning i arbetsprocessen.
I uppgiften bekantade sig eleverna med samtidskonstens bilduttryck och provade på det i sitt eget arbete (M9). Eleverna reflekterade också över vilken betydelse skapandet av konst har för olika människor, såväl konstnären själv som mottagaren (M10).
Under arbetet bekantade man sig med innehållet och planerade det egna arbetet
Den japanska populärkulturen var bekant för många av eleverna. Manga och anime var viktiga för många. Världar och figurer ur spel samt i synnerhet neo-punk, Pokemon och Cosplay, som utgått från den japanska populärkulturen, var betydelsefulla fenomen för dem. Läraren introducerade kortfattat traditionell japansk konst såsom Hokusais träsnitt och japansk kalligrafi. Eleverna gjorde observationer och diskuterade hur naturen har påverkat konstmotiv och arkitektur, samt hur relationen till naturen är viktig i den japanska kulturen.
Därefter fick eleverna under lärarens ledning bekanta sig med den japanska samtidskonstnären Yayoi Kusama. Eleverna tittade på korta videor om Kusamas produktion och arbete. De bekantade sig i synnerhet med hens skulpturer och installationer. Sedan fick eleverna diskutera parvis och i grupper vad som kan inspirera en konstnär, vem som kan skapa konst och varför man behöver få skapa konst. Eleverna funderade också över hur man kan känna igen Kusamas konst och hurdana utgångspunkter hen hade när hen inledde sin karriär som konstnär. Därefter började eleverna skissa upp sina observationer och tankar i sina bildkonsthäften genom att rita, måla och skriva.
Elevernas uppgift var att planera ett konstföremål där man ser någon typ av naturform och något organiskt, och att använda Kusamas visuella uttryck som utgångspunkt för sitt arbete. Under planeringsskedet funderade eleverna på hur bruksföremål och konstföremål skiljer sig från varandra, eller om de ens gör det. I den tidigare uppgiften funderade eleverna mycket på föremåls användningsändamål och formgivning.
I den här uppgiften fokuserade eleverna på vad som gör ett föremål till ett konstföremål. Man tangerade också frågor om vad som är konst och vem som avgör vad som är konst. Eleverna diskuterade sina uppfattningar om konst i små grupper. Därefter delade grupperna med sig av sina tankar och synpunkter till alla elever.
Observation, tänkande och arbete med lera
I planeringsskedet måste eleverna fundera på vilken teknik som skulle passa bäst för att förverkliga deras plan. Ganska många kunde redan självständigt välja en teknik och förverkliga den. De som ännu var osäkra i valet av teknik fick hjälp av läraren med att komma på en idé och planera.
Under arbetet mötte eleverna ibland situationer där deras plan inte fungerade. Ibland måste de ändra planen under arbetets gång. Eleverna fick öva på kreativ problemlösning exempelvis i situationer där den valda tekniken inte fungerade som önskat eller där leran medförde utmaningar gällande hur komplicerade former man kan göra.
När lerarbetena var klara ritade eller målade eleverna bilder av sina skulpturer i sina häften och planerade en färgad glasyr till dem. Arbetena glaserades och ställdes ut i en vitrin i skolans korridor. Under den sista lektionen ledde läraren ännu tillbaka eleverna till Kusamas värld för en stund, och man bedömde tillsammans hur inspirationen från Kusamas konst syntes i de färdiga arbetena.
Bedömning av lärandet och kunnandet
Eleverna har tillgång till en elektronisk portfolio, där de kan lägga in text, bilder, filmklipp och ljud. Tanken med portfolion är att samla de arbeten som eleverna gjort under året på ett ställe, och synliggöra processarbetet. Portfolion är ett viktigt verktyg för självvärderingen. Eleverna har anvisats att efter varje lektion i bildkonst spara en kort reflektion i bild och ord över sitt eget arbete i portfolion, för att synliggöra hela arbetsprocessen för sig själva och för läraren. I slutet av varje lektion har eleverna också ställt upp mål för sig själva för nästa lektion. Läraren kan öppna upp vissa delar så att de övriga eleverna i gruppen kan se dem, så att eleverna kan ge kamratrespons. Vårdnadshavarna kan se sina egna barns portfolio med hjälp av egna inloggningsuppgifter.
Formativ bedömning – övning i kamratrespons
I uppgiften Skulptur med samtidskonstens metoder övade vi särskilt på kamratrespons utöver självvärdering. I början av arbetet fick eleverna bekanta sig med varandras planer och skisser i en elektronisk portfolio. Eleverna övade på att ge varandra respons som verkligen är till nytta. De skrev frågor och motiverad respons till varandra, såsom ”Hur har du tänkt foga ihop delarna?” eller ”Jag tycker om ytan på din skulptur, eftersom den för tankarna till bläckfiskens armar”.
Kamratresponsen på planerna för glaseringen genomfördes så att elevernas häften och råbrända skulpturer lades fram på borden i klassrummet. Eleverna tittade på varandras planer och arbeten och skrev ner respons och frågor på post-it-lappar. De lämnade lapparna vid den plan som de gett respons på. Efter kamratresponsen fick eleverna läsa den respons de fått och fundera på svaren på de frågor som ställts om deras arbeten.
Som avslutning på arbetet gjorde eleverna en självvärdering av arbetsprocessens skeden i en elektronisk portfolio. De bedömde hur den egna arbetsprocessen framskridit och reflekterade över sitt arbete i förhållande till de givna målen. Eleverna reflekterade över sin egen arbetsprocess, där den ursprungliga planen inte nödvändigtvis blev verklighet utan slutresultatet nåddes genom försök och misstag.
Summativ bedömning – bedömningskriterier för bedömningen av uppgiften
Bedömningen av uppgiften baserade sig på kunskapskraven för läsårsbedömningen för respektive mål i årskurs 6. I målen M3 och M4, som handlar om att iaktta och tänka visuellt samt att skapa bilder, uppnådde eleven nivån för vitsordet 8 om hen gjorde skisser i bildkonsthäftet, sökte och använde naturformer i sitt arbete samt valde och använde en eller flera tekniker för bearbetning av lera i sitt arbete. Det att eleven löste utmaningar med hjälp av egna idéer påvisade också goda kunskaper. En elev märkte till exempel att en fog i leran inte var tillräckligt hållbar, och kunde åtgärda situationen på egen hand.
I M9, att tolka visuell kultur, sågs det som goda kunskaper då eleven testade Kusamas bilduttryck i sitt arbete och kunde berätta hur bilduttrycket och naturformer syns i arbetet. I målområdet för estetiska, ekologiska och etiska värden visade eleven goda kunskaper i M10 genom att delta aktivt i gemensamma diskussioner och dela med sig av sina synpunkter på värden som uttrycks i konsten. I bedömningen beaktades även elevens svar på en skriftlig reflektionsuppgift om vad konst betyder för olika människor.
Om eleven kunde tillämpa uttryckssätt och arbetstekniker samt motivera sitt agerande, sina val och sina lösningar var det en berömlig prestation. Till en berömlig prestation hörde också att eleven ställde upp mål för sitt arbete och även utvärderade dem, vid behov förändrade sitt agerande i grunden samt var aktiv både i diskussioner och under arbetet.
Om en elev hade knappt med idéer och skisser för sitt arbete eller hens plan inte innehöll alla uppgiftens aspekter, eleven inte tog hjälp av informationssökning i sin planering eller eleven inte motiverade sitt agerande, var prestationen under nivån för goda kunskaper. När det gällde att forma lera krävdes för goda kunskaper att eleven utifrån sina idéer och sin planering själv avgjorde hur leran borde bearbetas för att nå det önskade slutresultatet.
Tankar efter arbetet
Under arbetet hade eleverna intressanta diskussioner om konstens betydelse, och de tog också upp varför konst är viktigt för dem själva. Exempel på samtidskonst och konstnärer hjälpte eleverna att se att konst sker här och nu och inte bara är sådant som hände för länge sedan i historien.
Eleverna hade redan tidigare lärt sig att göra arbeten i lera, och i den här uppgiften upplevde de det som väldigt befriande att ett föremål kan vara bara ett föremål utan att behöva ha någon annan uppgift. Insikten att ett lerföremål också kan vara konst var glädjande. Eleverna uppskattade att fritt få använda sin kreativitet inom ramen för ett lett tema.
Ur lärarens perspektiv var i synnerhet elevernas diskussioner och funderingar om samtidskonst väldigt roliga att ta del av. Under uppgiften kunde man också se hur fint eleverna kunde tillämpa de tekniker som de tidigare lärt sig och hur modigt och kreativt de löste de utmaningar som de mötte. En sådan här längre period med fokus på en enda teknik gav många möjligheter att fördjupa användningen av ett visuellt verktyg (lera, glasyr), processen för skapande av konst och dokumentation av den, färdigheterna för kamratrespons och självvärdering samt planmässigheten.
___________________________________________________________________________________________________________
