Centrala delar i läroplanen för den grundläggande utbildningen

Grunderna för läroplanen utgör ett gemensamt underlag för de lokala läroplanerna och främjar på det viset en likvärdig utbildning i hela landet. Kommunernas och skolornas egna läroplaner styr undervisningen och skolarbetet på ett mer detaljerat plan och beaktar lokala behov och perspektiv.

Från och med 1.8.2016 togs de nya läroplanerna för den grundläggande utbildningen i bruk i årskurserna 1–6 i hela landet. I de högre årskurserna införs läroplanerna stegvis: i årskurs 7 togs de i bruk 1.8.2017, i årskurs 8 läsåret 2018 och i årskurs 9 tas de i bruk läsåret 2019.

Den lokala läroplanen kan vid behov preciseras senare. Avsikten är att läroplanen ska vara ett levande och flexibelt stöd för undervisningen och skolans verksamhet.

Största delen av grunderna för läroplanen består av beskrivningar av de olika läroämnenas mål och innehåll, som anknyter till beskrivningar av värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen. Läroplanen ska ge rum för att förnya verksamhetskulturen och skolpedagogiken och på så sätt skapa effektiva inlärningsprocesser och bättre inlärningsresultat.

Nödvändiga kunskaper och färdigheter samt glädjen i lärandet

Syftet med revideringen av läroplanerna är att säkerställa att finländska barn och ungdomar också i framtiden har goda kunskaper och färdigheter både på nationell och på internationell nivå. I grunderna anges också pedagogiska riktlinjer för hur skolorna kan utveckla sin verksamhet så att elevernas intresse och motivation för att lära sig ökar.

De viktigaste målen med revideringen är att öka elevernas aktivitet, göra studierna mer meningsfulla och ge alla elever möjlighet att få uppleva känslan av att lyckas. Barn och unga ska handledas i att ta ansvar för sina studier och varje elev ska få stöd. Eleven ska sätta upp mål, lösa problem och utvärdera sitt lärande med utgångspunkt i målen. Elevens erfarenheter, känslor, intressen och växelverkan med andra utgör grunden för lärandet. Lärarens uppgift är att undervisa och handleda eleverna med beaktande av varje elevs unika sätt att lära sig och så att eleven har förmåga till livslångt lärande.

Läroämnena uppdateras

Läroplanen för den grundläggande utbildningen grundar sig också i fortsättningen på de läroämnen som anges för varje årskurs i lagen om grundläggande utbildning. Läroämnen i den grundläggande utbildningen är

modersmål och litteratur
det andra inhemska språket
främmande språk
matematik
omgivningslära
biologi
geografi
fysik
kemi
hälsokunskap
religion
livsåskådningskunskap
historia
samhällslära
musik
bildkonst
slöjd
gymnastik
huslig ekonomi
elevhandledning

Utöver dessa läroämnen kan man i den lokala läroplanen också erbjuda valfria ämnen i form av ämneshelheter som består av flera läroämnen eller fördjupade och tillämpade studier i gemensamma ämnen. Valfria ämnen bidrar till att främja samarbetet mellan läroämnena, till exempel inom konst- och färdighetsämnen, informations- och kommunikationsteknik, konsument- och ekonomikunskap, global fostran och studier i drama.

Målen och innehållet i läroämnena har moderniserats så att de motsvarar kunskaps- och färdighetskraven i dagens samhälle och i framtiden. Även tidpunkten för när studierna i olika läroämnen inleds har ändrats. Exempelvis inleds undervisningen i samhällslära och det andra inhemska språket i lägre årskurser än tidigare och inom helheten konst- och färdighetsämnen kan eleverna nu välja huslig ekonomi redan i de lägre årskurserna. Eleverna får bättre möjligheter att utveckla sin digitala kompetens inom alla läroämnen, också inom de valfria studierna. Välbefinnande, vardagskompetens och teknik lyfts tydligare fram i undervisningen och studierna.

I varje årskurs ska undervisningen och studierna i de olika läroämnena omfatta det timantal som anges i timfördelningen och utgå från målen i läroplanen. Bedömningen ska också göras läroämnesvis varje läsår.

Mångsidig kompetens i alla läroämnen

I de nya läroplanerna betonas mångsidig kompetens, som består av flera delområden. Studierna, arbetslivet och ett aktivt medborgarskap kräver kompetens inom olika kunskaps- och färdighetsområden och också förmåga att kombinera dem. Varje läroämne främjar för sin del utvecklingen av mångsidig kompetens.

Målen för mångsidig kompetens omfattar förmåga att tänka och lära sig, förmåga att kommunicera och uttrycka sig samt multilitteracitet, som avser förmåga att tolka och producera olika slag av texter. Till mångsidig kompetens hör också vardagskompetens och förmåga att ta hand om sig själv. Som mål för den mångsidiga kompetensen anges dessutom kulturell och kommunikativ kompetens, digital kompetens, arbetslivskompetens och entreprenörskap samt förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Målen för mångsidig kompetens beskrivs i de nationella grunderna för läroplanerna. Kommunerna och skolorna har haft möjlighet att precisera läroplanerna på lokal nivå enligt sina egna prioriteringar. Mångsidig kompetens ska alltid undervisas, studeras och bedömas som en del av de olika läroämnena.

Valfrihet tidigare

De valfria ämnena ökar också i de lägre årskurserna. I konst- och färdighetsämnena ingår också egna valfria studier. Kommunerna och skolorna beslutar om de valfria timmarna i konst- och färdighetsämnen och om deras innehåll och fördelning på olika årskurser. De valfria timmarna i konst- och färdighetsämnen är en del av de gemensamma, dvs. obligatoriska, lärokurserna i dessa ämnen och ska också bedömas som en del av dem. Till konst- och färdighetsämnena hör musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi.

De valfria ämnena bildar egna, självständiga lärokurser på det sätt som utbildningsanordnaren beslutar. De valfria ämnena ska också bedömas separat antingen verbalt eller med ett siffervitsord.

Målet är att förnya skolornas verksamhetskultur

I de nationella grunderna för läroplanen har man dragit upp riktlinjer för utvecklingen av skolornas verksamhetskultur. Målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande, delaktighet, välbefinnande och en hållbar livsstil. Principerna för utveckling av verksamhetskulturen betonar att skolan ska vara en lärande organisation som skapar förutsättningar för gemensamt lärande. I utvecklingen av skolans verksamhetskultur ska målet också vara att säkerställa att alla elever mår bra och är trygga i sin vardag.

Utvecklingen ska dessutom styras av kommunikativa och mångsidiga arbetssätt. Detta innebär att olika arbetssätt och lärmiljöer utnyttjas på ett planmässigt sätt i skolarbetet. Arbetssätten ska ge utrymme för försök, forskning, aktivitet, rörelse och lek. Till principerna för utveckling av verksamhetskulturerna hör också kulturell mångfald och språkmedvetenhet. Det ska vara naturligt att använda olika språk i skolans vardag och språk ska värdesättas. I en språkmedveten skola är samtliga vuxna både språkliga modeller och språklärare i det läroämne de undervisar.

Utvecklingen av verksamhetskulturen ska utgå från målet att främja delaktighet och demokratiska värden. Eleverna ska ges möjlighet att delta i planeringen och utvecklingen av skolans verksamhet. Skolorna ska skapa strukturer och utrymme för delaktighet i vardagen. Principen om jämlikhet och om jämställdhet mellan könen ska iakttas. Detta innebär att alla medlemmar i skolgemenskapen ska bemötas och behandlas likvärdigt oberoende av faktorer som hänger samman med personen i fråga. Jämlik behandling förutsätter att alla elever garanteras möjlighet att delta med beaktande av individuella behov. I utvecklingen av verksamhetskulturen ska också nödvändigheten av en hållbar livsstil beaktas. Genom sina val och sitt handlande i vardagen visar skolan ett ansvarsfullt förhållningssätt till miljön.

Eleverna lär sig också utanför klassrummet och med hjälp av digitala verktyg

I revideringen av läroplanen har man främst velat utveckla grundskolans lärmiljöer och arbetssätt. Lärmiljön ska vara trygg och inspirera till lärande. I utvecklingen av lärmiljöerna ska de olika läroämnenas särdrag beaktas. Som lärmiljöer utnyttjas i allt högre grad miljöer utanför skolan: man rör sig i naturen och besöker till exempel museer eller företag.

Spel och andra virtuella miljöer är också lärmiljöer. Mångsidiga arbetssätt ska användas i all undervisning så att eleverna också lär sig olika färdigheter genom dem. Tekniken spelar en allt viktigare roll i skolans vardag och eleverna kan i allt högre grad delta i utvecklingen och valet av lärmiljöer.

Mångsidiga arbetssätt används i den grundläggande utbildningen. Utgångspunkt för valet av arbetssätt är de mål som ställts upp för undervisningen och lärandet samt elevernas behov och intressen. Vid valet av arbetssätt ska också de olika läroämnenas särdrag och utvecklingen av mångsidig kompetens beaktas. Användningen av digitala verktyg främjar också elevernas möjligheter att utveckla sitt arbete och lära sig färdigheter som behövs i framtiden.

Minst en ämnesövergripande helhet varje år

Varje skola ska varje läsår genomföra åtminstone ett tydligt tema, ett projekt eller en period där innehållet i olika läroämnen kombineras och ett visst ämne behandlas ur olika läroämnens synvinkel. De ämnesövergripande helheterna kallas mångvetenskapliga lärområden. De mångvetenskapliga lärområdena ska bilda ändamålsenliga helheter på basis av målen för de olika läroämnena så att de främjar uppnåendet av målen.

De mångvetenskapliga lärområdena ska planeras och genomföras på det sätt som kommunen och skolan beslutar. Ämnena, tidsperioderna och sätten att genomföra lärområdena kan variera enligt lokala behov och intressen. Eleverna ska delta i planeringen.

Studier inom de mångvetenskapliga lärområdena ska bedömas som en del av bedömningen i läroämnena. Eleverna får inte något separat vitsord för de mångvetenskapliga lärområdena i i betyget.

Mångsidigare elevbedömning

Den nya läroplanen betonar inte bara mångsidiga metoder för bedömning utan också en bedömning som styr och främjar lärandet. Eleven och vårdnadshavarna ska tillräckligt ofta informeras om hur elevens studier framskrider. Respons ges också på andra sätt än genom betyg.

Också i fortsättningen kommer eleverna i slutet av varje läsår att få ett läsårsbetyg med en bedömning av hur väl eleven har uppnått de mål som ställts för läsåret i varje enskilt läroämne. Kommunen beslutar om läsårsbetygen i årskurserna 1–7 ska vara verbala eller om eleverna ska få siffervitsord. Eleverna ska dock senast i läsårsbetyget i årskurs 8 få ett siffervitsord i varje läroämne eller när studierna i ett ämne som är gemensamt för alla avslutas i årskurs 7.

För att garantera en jämlik bedömning fastställs i de nationella grunderna för läroplanen nationella bedömningskriterier för vitsordet 8 i varje läroämne. Kriterierna gäller slutbedömningen i årskurs 6 och årskurs 9 och beskriver de kunskaper som förutsätts i varje läroämne för vitsordet 8. Läraren ska använda dessa kriterier vid bedömningen av eleverna i läsårsbetyget i årskurs 6 och i avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen: I Utbildningsstyrelsens stödmaterial för kriterierna för slutbedömning i nättjänsten edu.fi beskrivs kunskaper som överstiger och understiger vitsordet 8.

Slutbedömningen görs beroende på läroämne och den lokala läroplanen i årskurs 7, 8 eller 9. Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur väl eleven har uppnått målen för lärokursen i ett läroämne. Det vitsord som ges efter bedömningen ska beskriva elevens prestation i relation till målen och kriterierna för slutbedömningen i respektive lärokurs. Slutvitsordet i den grundläggande utbildningen bildas inte direkt på basis av medeltalet av elevens vitsord i tidigare kurs-, period- eller läsårsbetyg. Slutvitsordet ska grunda sig på elevens kunskaper och förmåga att arbeta när studierna avslutas.

Det viktigaste är att bekanta sig med den egna skolans läroplan

I kommunernas och skolornas läroplaner anges riktlinjerna för lärandet och skolarbetet under de kommande åren. Eleven har rätt att få undervisning enligt läroplanen varje skoldag. Det är viktigt att vårdnadshavaren bekantar sig med läroplanen för den skola barnet går i. På så sätt kan vårdnadshavaren bättre stödja barnets lärande och skolgång och delta i planeringen och utvecklingen av skolans verksamhet tillsammans med skolpersonalen. Samarbetet mellan hemmet och skolan ökar elevens, klassens och hela skolans välbefinnande och trygghet. Ett fungerande samarbete är nyckeln till en framgångsrik lärstig för varje elev.