Centrala delar i läroplanen för den grundläggande utbildningen

Syftet med revideringen av läroplanerna är att säkerställa att finländska barn och ungdomar också i framtiden har goda kunskaper och färdigheter både på nationell och på internationell nivå. I grunderna anges också pedagogiska riktlinjer för hur skolorna kan utveckla sin verksamhet så att elevernas intresse och motivation för att lära sig ökar.

De viktigaste målen med revideringen är att öka elevernas aktivitet, göra studierna mer meningsfulla och ge alla elever möjlighet att få uppleva känslan av att lyckas. Barn och unga ska handledas i att ta ansvar för sina studier och varje elev ska få stöd. Eleven ska sätta upp mål, lösa problem och utvärdera sitt lärande med utgångspunkt i målen. Elevens erfarenheter, känslor, intressen och växelverkan med andra utgör grunden för lärandet. Lärarens uppgift är att undervisa och handleda eleverna med beaktande av varje elevs unika sätt att lära sig och så att eleven har förmåga till livslångt lärande.

I de nya läroplanerna betonas mångsidig kompetens, som består av flera delområden. Studierna, arbetslivet och ett aktivt medborgarskap kräver kompetens inom olika kunskaps- och färdighetsområden och också förmåga att kombinera dem. Varje läroämne främjar för sin del utvecklingen av mångsidig kompetens.

Målen för mångsidig kompetens omfattar förmåga att tänka och lära sig, förmåga att kommunicera och uttrycka sig samt multilitteracitet, som avser förmåga att tolka och producera olika slag av texter. Till mångsidig kompetens hör också vardagskompetens och förmåga att ta hand om sig själv. Som mål för den mångsidiga kompetensen anges dessutom kulturell och kommunikativ kompetens, digital kompetens, arbetslivskompetens och entreprenörskap samt förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Målen för mångsidig kompetens beskrivs i de nationella grunderna för läroplanerna. Kommunerna och skolorna har haft möjlighet att precisera läroplanerna på lokal nivå enligt sina egna prioriteringar. Mångsidig kompetens ska alltid undervisas, studeras och bedömas som en del av de olika läroämnena.

I de nationella grunderna för läroplanen har man dragit upp riktlinjer för utvecklingen av skolornas verksamhetskultur. Målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande, delaktighet, välbefinnande och en hållbar livsstil. Principerna för utveckling av verksamhetskulturen betonar att skolan ska vara en lärande organisation som skapar förutsättningar för gemensamt lärande. I utvecklingen av skolans verksamhetskultur ska målet också vara att säkerställa att alla elever mår bra och är trygga i sin vardag.

Utvecklingen ska dessutom styras av kommunikativa och mångsidiga arbetssätt. Detta innebär att olika arbetssätt och lärmiljöer utnyttjas på ett planmässigt sätt i skolarbetet. Arbetssätten ska ge utrymme för försök, forskning, aktivitet, rörelse och lek. Till principerna för utveckling av verksamhetskulturerna hör också kulturell mångfald och språkmedvetenhet. Det ska vara naturligt att använda olika språk i skolans vardag och språk ska värdesättas. I en språkmedveten skola är samtliga vuxna både språkliga modeller och språklärare i det läroämne de undervisar.

Utvecklingen av verksamhetskulturen ska utgå från målet att främja delaktighet och demokratiska värden. Eleverna ska ges möjlighet att delta i planeringen och utvecklingen av skolans verksamhet. Skolorna ska skapa strukturer och utrymme för delaktighet i vardagen. Principen om jämlikhet och om jämställdhet mellan könen ska iakttas. Detta innebär att alla medlemmar i skolgemenskapen ska bemötas och behandlas likvärdigt oberoende av faktorer som hänger samman med personen i fråga. Jämlik behandling förutsätter att alla elever garanteras möjlighet att delta med beaktande av individuella behov. I utvecklingen av verksamhetskulturen ska också nödvändigheten av en hållbar livsstil beaktas. Genom sina val och sitt handlande i vardagen visar skolan ett ansvarsfullt förhållningssätt till miljön.

Varje skola ska varje läsår genomföra åtminstone ett tydligt tema, ett projekt eller en period där innehållet i olika läroämnen kombineras och ett visst ämne behandlas ur olika läroämnens synvinkel. De ämnesövergripande helheterna kallas mångvetenskapliga lärområden. De mångvetenskapliga lärområdena ska bilda ändamålsenliga helheter på basis av målen för de olika läroämnena så att de främjar uppnåendet av målen.

De mångvetenskapliga lärområdena ska planeras och genomföras på det sätt som kommunen och skolan beslutar. Ämnena, tidsperioderna och sätten att genomföra lärområdena kan variera enligt lokala behov och intressen. Eleverna ska delta i planeringen.

Studier inom de mångvetenskapliga lärområdena ska bedömas som en del av bedömningen i läroämnena. Eleverna får inte något separat vitsord för de mångvetenskapliga lärområdena i i betyget.

I lagen om grundläggande utbildning och statsrådets förordning om timfördelningen i den grundläggande utbildningen föreskrivs om de nationella målen för undervisning och fostran (lagen om grundläggande utbildning, 2 § och statsrådets förordning 422/2012, 2–4 §). I statsrådets förordning föreskrivs bland annat att syftet med undervisningen är att eleven ska få en bred allmänbildning samt vidga och fördjupa sin världsbild. Detta förutsätter kännedom om människors känslor och behov, om kultur, konst och litteratur, natur och miljö, historia och samhällets grunder, religioner och världsåskådningar samt ekonomi och teknologi. Undervisningen ska erbjuda estetiska erfarenheter och upplevelser på olika kulturella och konstnärliga områden (statsrådets förordning 422/2012) 3 § 1 mom.). I undervisningen stärks elevernas tankeförmåga och inlärningsförmåga samt deras färdigheter i och motivation för att kommunicera och samarbeta med andra. Undervisningen ska främja elevernas hälsa, välfärd, trygghet och hantering av vardagen samt utveckla deras färdigheter i dessa avseenden. (Statsrådets förordning 422/2012, 3 § 2 mom.)

I enlighet med lagen om grundläggande utbildning och statsrådets förordning har man i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) fastställt mål och centrala innehållsområden för undervisningen i respektive läroämne (lagen om Utbildningsstyrelsen, 2 §). Mål och centrala innehållsområden har fastställts för årskurshelheterna 1–2, 3–6 och 7–9. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) ska utbildningsanordnaren i den lokala läroplanen besluta och beskriva vilka mål och centrala innehåll de olika läroämnena har i respektive årskurs. 

Enligt 10 i § förordningen om grundläggande utbildning ska eleven ges ett betyg vid slutet av varje läsår. I betyget antecknas elevens studieprogram och ämnesvis eller ämnesgruppsvis en bedömning av hur eleven har uppnått de uppställda målen. Till en elev som har slutfört hela den grundläggande utbildningens lärokurs med godkänt resultat ges ett avgångsbetyg. Man ska med hjälp av summativ bedömning bedöma i vilken mån eleven har uppnått målen som fastställts för de olika läroämnena. Syftet med den summativa bedömningen är att beskriva hur väl och i vilken mån eleven har uppnått de mål som ställts upp för läroämnena i den lokala läroplanen.

Den summativa bedömningen för läsårsbetyget och avgångsbetyget

Den summativa bedömningen ska genomföras i relation till de mål som ställts upp för läroämnena i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och som preciserats för varje årskurs i den lokala läroplanen. Bedömningen i slutet av läsåret är en summativ helhetsbedömning av hur eleven presterat under hela läsårets gång. Siffervitsordet eller det verbala omdömet som ges vid slutbedömningen ska beskriva nivån på elevens kunnande i relation till målen för lärokurserna i respektive läroämne och kriterierna för slutbedömningen när den grundläggande utbildningen avslutas. (Kapitlet om bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen 10.2.2020, OPH-281-2020)

Eftersom läsårsbedömningen ska grunda sig på målen, är det nödvändigt att fördela målen enligt årskurs i den lokala läroplanen för att läraren ska kunna genomföra en enhetlig och jämlik bedömning. Anordnaren av grundläggande utbildning ska precisera undervisningens mål och centrala innehåll för årskursen genom att fördela målen årskursvis. Målen för ett läroämne under en årskurs ska bilda en fortlöpande helhet som stöder lärandet och kunnandet och där målen eller innehållen blir mer krävande i takt med att studierna i läroämnet framskrider. 

Att beskriva läroämnets mål och centrala innehåll i den lokala läroplanen

När målen och innehållen fördelas enligt årskurs ger det möjlighet kan man förhålla sig på två olika sätt till läroämnena och att precisera målen och innehållen:

1.    Alla mål fördelas på varje årskurs, och de centrala innehållen definieras utifrån samtliga mål. Det här innebär att elevens kunskaper och färdigheter utvecklas kumulativt i enlighet med målen och de centrala innehållen.  På det här sättet eftersträvar man att i undervisningen till vissa delar i varje årskurs uppnå målen som fastställts för årskurshelheten. I läsårsbetyget bedöms elevens kunnande utgående från alla mål för läroämnet.

2.    Olika mål och centrala innehåll fördelas på olika årskurser. I sådana fall definieras målen och innehållen separat för respektive årskurs. I läsårsbetyget bedöms elevens kunnande utgående målen för läroämnet som riktats till årskursen i fråga.

Oberoende av på vilket sätt målen fördelas på de olika årskurserna ska man komma ihåg att alla mål väger lika mycket i den summativa bedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. I vilken mån målen för mångsidig kompetens uppnås ska inte bedömas separat från läroämnet. Då läraren genomför bedömningen i enlighet med målen och kunskapskraven för läroämnena bedöms även målområdena för mångsidig kompetens.

Utbildningsstyrelsen preciserar bedömningshelheten i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen genom att för läsårsbedömningen i slutet av årskurs 6 och slutbedömningen utarbeta kunskapskrav för vitsorden 5, 7 och 9 i alla läroämnen. Därtill preciseras de tidigare kunskapskraven för vitsordet 8. Kriterierna för slutbedömningen publicerades 31.12.2020 och togs i bruk 1.8.2021. I arbetet med att förnya bedömningen för den grundläggande utbildningen har man också definierat mål för elevens lärande i årskurserna 7–9 som härletts ur målen för undervisningen. Utbildningsstyrelsen tar under år 2022 fram motsvarande mål för elevens lärande för årskurshelheten 3–6. I den lokala läroplanen ska man inte fastställa årskursvisa mål för lärandet utgående från målen för elevens lärande som härletts ur målen för undervisningen. Utbildningsstyrelsen har inte gjort ändringar i frågorna som avgörs lokalt för årskurshelheterna 3–6 och 7–9 (kapitel 14.3 och 15.3 i läroplansgrunderna).