Definition av våld och lagstiftning

Hela personalen ansvarar för barnens, de ungas och gemenskapens säkerhet i skolorna, läroanstalterna och inom småbarnspedagogiken. Gemenskapernas verksamhetskultur och ledning ska främja säkerhet och stärka samhörigheten. 

Läraren ansvarar för varje undervisningsgrupps säkerhet när hen undervisar, och när gruppen förflyttar sig från en lär-/studiemiljö till en annan. Rektorn/ledaren ansvarar för arbetsdagens säkerhet tillsammans med lärarna och den övriga personalen. Rektorn/ledaren, samt utbildningsanordnaren, ansvarar för att systematiskt förebygga våld, ingripa i våldssituationer och följa upp dessa i gemenskapen eller i lär-/studiemiljön.   

Att barn, elever och studerande deltar i att bygga upp gemenskapen och -lär-/studiemiljön främjar säkerheten och välbefinnandet. Utbildningsanordnaren ska definiera ordningsregler (eller tillämpliga ordningsbestämmelser) som främjar skolans eller läroanstaltens interna ordning, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i gemenskapen.   

Barn, elever och studerande får inte genom sin verksamhet äventyra varandras, gemenskapens eller lär-/studiemiljöns säkerhet eller hälsa. Eleverna/de studerande ska utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt på det sätt som ordningsreglerna förutsätter. Till skolan eller läroanstalten får inte medföras och under arbetsdagen får inte innehas sådana föremål eller ämnen som enligt någon lag inte får innehas eller med vilka den egna eller någon annans säkerhet kan äventyras eller som särskilt lämpar sig för att skada egendom och i fråga om vilka det inte finns någon godtagbar orsak för att de ska få innehas. 

Om det framkommer att våld har förekommit eller det finns en misstanke om att våld har förekommit i lär-/studiemiljön, gemenskapen eller under skolvägen är lärarna och rektorn eller ledarna för småbarnspedagogiken som har ansvar för förskoleundervisning, grundläggande utbildning gymnasieutbildning och yrkesutbildning, skyldiga att underrätta våldsoffrets och gärningspersonens vårdnadshavare (eller någon annan laglig företrädare för barnet). Anmälningsskyldigheten gäller barn, elever och studerande under 18 år som utsatts för våld samt den misstänkta gärningspersonen.

Personalen inom småbarnspedagogiken och utbildningen har rätt att göra en anmälan till socialvården om barnet (= en person under 18 år) eller dess närstående om barnets bästa kräver detta. Sekretessbestämmelser får inte förhindra detta. Skyldigheten att göra en anmälan till både barnskyddet och polisen gäller när det finns skäl att misstänka sexualbrott mot barn eller brott mot liv eller hälsa. En barnskyddsanmälan ska alltid göras utan dröjsmål om man upptäcker försummelser i barnets vård och omsorg, när förhållandena äventyrar barnets utveckling eller när barnets eget beteende ger anledning till detta. Till exempel när en elev eller en studerande under 18 år försummar skolgången, bär ett oproportionerligt stort ansvar för familjens vardag i förhållande till sin ålder eller när en elev eller en studerande under 18 år begår brott, använder rusmedel eller har psykiska problem eller uppvisar tecken på självdestruktivitet. Undervisningspersonalen kan även vid behov kontakta barnskyddet eller polisen för att be om råd, utan att avslöja barnets eller den ungas identitet.

Läraren och rektorn använder konsekvent disciplinära åtgärder och andra påföljder för att trygga utbildningen. När disciplinära åtgärder övervägs skall handlingens art samt elevens eller den studerandes ålder och utvecklingsnivå beaktas. Utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan för användningen av disciplinära åtgärder och fostrande samtal samt för förfaringssätten i anslutning till dessa. 

I utbildningsanordnarens elev- och studerandevårdsplan beskrivs planen för att skydda barnet/eleven/den studerande mot våld och krisplanen. Lokala planer och verksamhetsmodeller för säkerhet och välbefinnande samt planer för förebyggande och ingripande i våld ska gås igenom med barnen/eleverna/studerandena samt med vårdnadshavarna. Säkerhetsbrister diskuteras vid behov med rektorn/ledaren, som har det övergripande ansvaret för säkerheten inom skolan, läroanstalten eller småbarnspedagogiken. Personalen ser till att brister i säkerhet och välbefinnande åtgärdas. 

När småbarnspedagogik och förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning planeras, ordnas och genomförs ska barnets bästa beaktas. Barnets fostringsansvar ligger i första hand hos föräldrarna. Personalen inom småbarnspedagogiken och utbildningen stödjer föräldrarna/vårdnadshavarna i deras fostrande uppgift och strävar efter att erbjuda hjälp till familjen i ett tillräckligt tidigt skede. Barn och familjer hänvisas alltid vid behov till elev- och studerandevårdstjänsterna och social- och hälsovårdstjänster, såsom rådgivningstjänster, socialtjänster och barnskyddet. Om en anställd vid förskolan/skolan/läroanstalten bedömer att ett barn/en elev/en studerande behöver elev- eller studerandevårdstjänster, ska hen utan dröjsmål kontakta en anställd inom skol- eller studerandehälsovården, kurators- eller psykologtjänsterna, i första hand tillsammans med eleven/den studerande, och lämna de uppgifter hen känner till och som behövs för en bedömning av behovet av stöd.

I undervisningen sörjer man för hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet och säkerhet. Skolans verksamhetskultur och ledning samt samhörighet utvecklas kontinuerligt enligt principerna om en lärande gemenskap, välbefinnande och trygghet och säkerhet samt social samverkan och delaktighet.

Från och med årskurs 1 undervisas eleverna i självkännedom, respekt för andra, emotionella och kommunikativa färdigheter samt färdigheter i att arbeta i grupp och i säkerhetsfärdigheter.

Lärmiljöerna främjar lärandet, är sunda och trygga. Under undervisningen och skoldagen tillåts inte någon form av våld och personalen ingriper i alla våldssituationer. Läraren ansvarar för säkerheten i varje undervisningsgrupp när hen undervisar och när gruppen förflyttar sig från en lärmiljö till en annan. 

Våld tolereras inte, utan det förebyggs och personalen ingriper tidigt i alla typer av våld som kommer till personalens kännedom.

Läraren eller rektorn ska meddela om våld som skett i studiemiljön eller under skolvägen och som kommit till hens kännedom till vårdnadshavaren för den elev som misstänks för detta och för den elev som utsatts för detta. Vid behov anmäler undervisningspersonalen, den övriga personalen eller rektorn om våldet eller hot om våld till andra myndigheter. Anmälan ska göras trots sekretessbestämmelserna.

Personalen diskuterar med eleverna och vårdnadshavarna om våld mellan elever och tillsammans söker man lösningar på situationen. Då våld uppdagas i gemenskapen, ska man försäkra sig om att gemenskapen är trygg för eleverna. Man förhindrar att våldet upprepas genom att se över vardagsrutinerna så att våldsamt beteende i fortsättningen inte äventyrar andra elevers eller anställdas trygghet. Detta kan till exempel innebära en personalökning, att grupper delas in i mindre enheter, att lärmiljön förändras samt att man använder sig av disciplinära åtgärder och åtgärder för att trygga säkerheten. För att förhindra en elevs våldsamma beteende behövs förutom undervisningsarrangemang och pedagogiska lösningar också ofta hjälp av andra yrkesutbildade personer. I våldssituationer hänvisas eleven med elevens eller vårdnadshavarens samtycketill elevvårdstjänsterna och vid behov till andra social- och hälsovårdstjänster. Våld kan förhindras genom tidigt och sektorsövergripande samarbete där även vårdnadshavarna deltar.

Rektorn ansvarar för arbetsdagens säkerhet tillsammans med lärarna och den övriga personalen. I gemenskapen eller lärmiljön ansvarar rektorn och utbildningsanordnaren för ett systematiskt förebyggande av våld, ingripande i våldssituationer och uppföljning av dessa, samt för att skydda eleverna mot våld. 

Eleverna får påverka säkerhetsbeslut som rör dem. Utbildningsanordnaren hör elevkåren innan de fastställer lokala säkerhetsplaner.   

Samarbetet med hemmen görs förutseende redan i ett tidigt skede. Eleverna och vårdnadshavarna informeras om de tillvägagångssätt som används för att förebygga våld och om elevens rätt till elevvårdstjänster. 

Personalen ingriper tidigt i våldssituationer enligt de gemensamma tillvägagångssätten som finns beskrivna i planen för att skydda eleverna mot våld i utbildningsanordnarens elevvårdsplan. Vid utredning av våldssituationer kan disciplinära åtgärder och åtgärder för att trygga säkerheten enligt lagen om grundläggande utbildning användas. När disciplinära åtgärder övervägs ska gärningens art samt elevens ålder och utvecklingsnivå beaktas.  

I utbildningen främjas jämställdhet, likabehandling, välbefinnande och demokrati. Kunnandet i studiemiljöerna, inom verksamhetskulturen och hos undervisningspersonalen stöder de studerandes nyckelkompetenser för livslångt lärande, såsom färdigheter i kritiskt tänkande, problemlösning, grupparbete, kommunikation och förhandling. I alla yrkesinriktade examina stärks nyckelkompetenserna för livslångt lärande och de ingår särskilt i de gemensamma examensdelarna för alla studerande. Respekt för mänskliga rättigheter, tolerans, olikhet och kulturell mångfald ses som en rikedom och de förverkligas i utbildningen. Öppenhet skapar trygghet och förtroende. 

Yrkesutbildningen ger individer och gemenskaper färdigheter att fatta beslut genom etiska och kritiska överväganden, genom att sätta sig in i en annans situation och genom överväganden som grundar sig på kunskap. Delaktighet, aktivt aktörskap och samhörighet betonas i yrkesutbildningens verksamhet. Säkra arbetssätt är en del av yrkesskickligheten. 

Den studerande har rätt till en trygg studiemiljö. Under undervisningen och arbetsdagen tillåts inte våld i någon form och alla fall av våld åtgärdas. Läraren ansvarar för varje undervisningsgrupps säkerhet när hen undervisar och när gruppen förflyttar sig från en studiemiljö till en annan. Rektorn ansvarar för arbetsdagens säkerhet tillsammans med lärarna och den övriga personalen. I gemenskapen eller studiemiljön ansvarar rektorn och utbildningsanordnaren för ett systematiskt förebyggande av våld, ingripande i våldssituationer och uppföljning av dessa, samt för att skydda de studerande mot våld. 

De studerande är skyldiga att utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. Den studerande ska låta bli att mobba eller diskriminera andra samt agera så att hen inte äventyrar andra studerandes, läroanstaltsgemenskapens eller studiemiljöns säkerhet eller hälsa. 

Ordningsreglerna kan innehålla sådana bestämmelser om praktiska arrangemang och korrekt uppförande som är nödvändiga med tanke på säkerheten i läroanstaltsgemenskapen, även internatverksamheten, samt närmare bestämmelser om föremål och ämnen samt om deras användning och förvaring. Dessutom kan man meddela föreskrifter om hur läroanstaltens egendom ska hanteras samt hur man får vistas och röra sig i läroanstaltens lokaler och på dess område.

Våld tolereras inte, utan det förebyggs och personalen ingriper tidigt i alla typer av våld som kommer till deras kännedom. Läraren eller rektorn ska meddela om våld som skett i studiemiljön eller under skolvägen och som kommit till hens kännedom till vårdnadshavaren för en minderårig studerande som misstänks för detta och för en minderårig studerande som utsatts för detta. Den studerandes upplevelse av våld, och våld mellan de studerande diskuterar personalen med de studerande och gällande studerande under 18 år även med deras vårdnadshavare. Tillsammans söker man lösningar på dessa situationer. Då våld uppdagas i gemenskapen ska man försäkra sig om att studiemiljön är trygg för de studerande. 

Personalen förhindrar att våldet upprepas genom att ändra vardagsrutinerna så att våldsamt beteende i fortsättningen inte äventyrar andra studerande eller anställda. Detta kan till exempel innebära disciplinära åtgärder eller förändringar i studiemiljön. Vid behov anmäler undervisningspersonalen, den övriga personalen eller rektorn våldet eller hotet om våld till andra myndigheter. Våld som sker på en studerandes fritid eller hemma och som uppfyller kännetecknen för brott bör polisanmälas och även anmälas till barnskyddet när offret eller gärningspersonen är under 18 år. Anmälan ska göras trots sekretessbestämmelserna.

För att förhindra den studerandes våldsamma beteende behövs ofta också hjälp av andra yrkesutbildade personer. I våldssituationer hänvisas den studerande vid behov till studerandevårdstjänster med den studerandes eller en minderårig studerandes vårdnadshavares samtycke och vid även behov till andra social- och hälsovårdstjänster. Våld kan förhindras genom tidigt och sektorsövergripande samarbete där även vårdnadshavarna deltar.

Vid utbildning som ordnas i samband med praktiska arbetsuppgifter ansvarar arbetsgivaren eller den som erbjuder läroavtalsarbetsplatsen för den studerandes arbetarskydd. Utbildningsanordnaren ska underrätta arbetsgivaren eller den som erbjuder en läroavtalsarbetsplats om ansvaret för arbetarskyddet. I arbete som är förknippat med en uppenbar risk för våld ska arbetet och arbetsförhållandena ordnas så att risken för våld och våldssituationer förebyggs. På arbetsplatsen ska det finnas de säkerhetsarrangemang eller säkerhetsanordningar som behövs för att avvärja eller begränsa våld samt möjlighet att larma om hjälp och anvisningar om förfaringssätt. I dessa anvisningar ska man på förhand fästa uppmärksamhet vid hanteringen av hotfulla situationer och vid tillvägagångssätt genom vilka man kan avvärja eller begränsa våldssituationens effekter på arbetstagarnas trygghet. Dessutom ska säkerhetsarrangemangen och säkerhetsanordningarna kontrolleras.

Utbildningsanordnaren skyddar de studerande mot våld. I utbildningsanordnarens studerandevårdsplan beskrivs en plan för att skydda studerande mot våld samt en krisplan. Utbildningsanordnaren hör studerandekåren och vårdnadshavarna innan de lokala säkerhetsplanerna  fastställs.