Lukiolaisia tietokoneen ääreessä.

En studerande i gymnasiet har skyldighet att delta i både när- och distansundervisningen om hen inte har en grundad anledning för frånvaro. Den studerandes frånvaro ska följas upp och man ska ingripa i dem i enlighet med gymnasiets verksamhetsmodell i alla situationer och oberoende av på vilket sätt undervisningen ordnas.

Det kan förutsättas att en del av studierna som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs studeras självständigt. En studerande kan också efter ansökan beviljas tillstånd att utföra studier självständigt utan att delta i undervisningen. I sådana fall är det inte frågan om frånvaro från undervisningen (gymnasielagen 540/2018, 25, 30.)

Enligt gymnasielagen kan en studerande vara frånvarande från undervisningen om hen har fått tillstånd till det. Den studerande ska anhålla om lov för frånvaro både i när- och distansundervisningen. En grundad anledning för frånvaro är till exempel sjukdom eller annan därmed jämförbar orsak. En studerandes frånvaro från undervisningen kan också grunda sig på lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). Enligt lagen om smittsamma sjukdomar kan en läkare fatta beslut om att den som insjuknat eller med fog misstänks ha insjuknat ska bli borta från läroanstalten under viss tid.   

Den studerande eller vårdnadshavaren ska så fort som möjligt meddela om den studerande är frånvarande på grund av sjukdom så att detta kan tas i beaktande i ordnandet av undervisningen och tillhörande stöd samt i uppföljningen av frånvaron. Om en studerande inte deltar i närundervisningen eller en på förhand överenskommen distansundervisningssituation, ska läraren meddela om frånvaron till den minderåriga studerandes vårdnadshavare.

I enlighet med 12 § i läropliktslagen ska utbildningsanordnaren följa upp hur den läropliktigas studier framskrider och meddela den läropliktigas vårdnadshavare och någon annan laglig företrädare om den läropliktiga inte genomför sina studier i enlighet med studieplanen. Om en läropliktig ämnar avbryta sina studier ska utbildningsanordnaren tillsammans med den läropliktiga och dennas vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utreda hur den läropliktiga kan avlägga studier i en annan lärmiljö eller om hen kan söka till någon annan utbildning. Vid behov ska alternativen utredas i samarbete med en annan utbildningsanordnare.

 

Frånvaro och gymnasielagen

De studerande i gymnasiet har skyldighet att delta i undervisningen om det inte finns en grundad anledning för frånvaro. Utbildningsanordnaren beslutar om förfaranden som gäller en studerandes frånvaro. Lov för frånvaro på grund av sjukdom eller andra oförutsägbara skäl kan beviljas också i efterhand.

  • Även under frånvaron är det viktigt att med hänsyn till den studerandes situation och omständigheterna ge handledning och stöd så att hen inte blir efter i studierna.
  • Orsaken till eventuell ökad frånvaro hos en studerande ska utredas, och man ska i tillräcklig mån fästa uppmärksamhet vid oklarheter som berör frånvaron. Man ska i gymnasiet komma överens om arbetsfördelningen när det gäller att ingripa i frånvaro bland de studerande samt hur man svarar på behovet av stöd och handledning som frånvaron ger upphov till. 
  • Studerande som varit frånvarande från studierna ska stödjas så att de kan avsluta läsårets studier eller avsluta studierna i ett skede som möjliggör att de kan fortsätta studier som planerat följande läsår.

I en pandemisituation ska man även ta i beaktande följande:

  • Sjukdom eller om den studerande eller en familjemedlem med tanke på smittrisken hör till riskgruppen är godtagbara skäl för frånvaro. 
  • Huruvida en studerande hör till riskgruppen grundar sig på den behandlande läkarens bedömning av den studerandes situation. Läkaren kan också bedöma om det är nödvändigt med frånvaro.
  • För att kunna bedöma vilka grunder det finns för frånvaro kan utbildningsanordnaren i fråga om en minderårig studerande vid behov kräva en tillräcklig utredning av vårdnadshavaren, såsom ett läkarintyg över att den unga hör till riskgruppen. 
  • Gymnasiet kan inte kräva att man åt läroanstalten lämnar ut uppgifter som berör en familjemedlems hälsotillstånd.

Frånvaro och lagen om smittsamma sjukdomar

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar kan en sådan läkare som avses i lagen fatta beslut om att den som insjuknat eller med fog misstänks ha insjuknat ska bli borta från läroanstalten under sammanlagt högst två månader utan avbrott. Läkaren kan också besluta att en person som insjuknat eller med fog misstänks ha insjuknat i en allmänfarlig smittsam sjukdom eller i en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom ska hållas isolerad eller försättas i karantän.

Enligt lagen ska karantän och isolering genomföras så att rättigheterna för personen i fråga inte inskränks i onödan. (Lagen om smittsamma sjukdomar 57, 60, 63, 68 §.) Den studerandes rätt till undervisning ska därmed även i sådana här situationer tryggas till så stor omfattning som möjligt med beaktande av omständigheterna och den studerandes situation.

Utbildningsanordnaren har inte skyldighet att ordna skolbespisning i situationer då studerande är i karantän eller isolering. Kommunen har ändå skyldighet att i enlighet med 68 § i lagen om smittsamma sjukdomar vid behov ordna med bespisning åt en person i karantän eller isolering.

THL rekommenderar frivillig karantän för studerande som återvänder från en resa utomlands, ifall den studerande har varit i ett land för vilken rekommendationen om frivillig karantän gäller. Läs mer på THL:s webbplats om resor och coronapandemin.

THL: resor och coronapandemin

    Stöd från studerandevårdstjänsterna

    Den utdragna undantagssituationen har ökat behovet av studerandevårdens tjänster. Samtidigt har tillgången till tjänsterna försämrats i många gymnasier. Då höstterminen inleds är det viktigt att i gymnasiet fästa uppmärksamhet vid lärandet och välbefinnandet i fråga om varje studerande. Därtill ska man utvärdera de studerandes behov av stöd och vilka effekter de exceptionella undervisningsarrangemangen har haft på de studerande, i synnerhet i fråga om studerande som har varit längre perioder på distans.  

    Om man inte får tag på en studerande, eller vårdnadshavaren till en minderårig studerande, ska man omedelbart börja utreda situationen. I samband med olovlig frånvaro är det av största vikt att känna igen de grundläggande orsakerna bakom frånvaron och att i ett så tidigt skede som möjligt ingripa. Behövliga stödåtgärder och studerandevårdstjänsternas sakkunskap ska användas i sådana situationer då en studerande av en eller annan orsak har stor frånvaro.

    • Studerandevårdstjänsternas sakkunniga (psykologer, kuratorer och studerandehälsovården) erbjuder individuellt stöd åter den studerande. Vid behov sammankallas en sektorsövergripande expertgrupp för att stödja den studerande. Tillsättandet av expertgruppen förutsätter den studerandes samtycke.
    • En anställd vid läroanstalten eller inom studerandevården ska omedelbart vara i kontakt med studerandevårdens psykolog- eller kuratorstjänster om hen bedömer att en studerande är i behov av dessa tjänster. Behovet att kontakta studerandevården kan grunda sig på såväl den studerandes svårigheter med studierna som på problem med den psykiska hälsan eller sociala problem.
    • Om det inte är möjligt att ta kontakt med psykolog- eller kuratorstjänsterna tillsammans med den studerande, ska man informera hen om att man kontaktat studerandevården. De uppgifter som behövs för att göra en bedömning av stöd ska lämnas ut åt psykologen eller kuratorn oberoende av bestämmelserna om sekretess.
    • De studerande ska vid behov hänvisas till skolhälsovårdens tjänster i enlighet med normala förfaranden.
    • Institutet för hälsa och välfärd har gett anvisningar för hur man ska genomföra studerandevården under coronaepidemin.

    När gymnasiets åtgärder inte är tillräckliga

    I gymnasierna har man redan under en längre tid utvecklat förfaringssätt som ska stödja den studerandes välbefinnande och ork. Om läroanstalternas egna åtgärder och stödet som ges inom studerandevårdstjänsterna inte är tillräckliga behöver man samarbeta med kommunens social- och hälsovårdsväsende samt med ungdomsväsendet.

    • Inom socialvården gör man en bedömning av den ungas eller familjens behov av stöd. Beroende på situationen görs antingen en bedömning av servicebehovet i enlighet med lagen om socialvård eller en bedömning av barnskyddsbehovet.
    • I problemsituationer som berör en minderårig studerande kan man konsultera barnskyddets sakkunniga och fråga dem om råd för hur man ska gå till väga. I situationer där oron för en minderårig studerande är akut eller stor, ska man göra en anmälan till barnskyddet på motsvarande sätt som under normala förhållanden.
    • Om man inte får kontakt med en studerande som är under 29 år kan man också samarbeta med det uppsökande ungdomsarbetet.

    Texten har uppdaterats 31.5.2021 (mindre ändringar) för att motsvara höstterminen 2021.