Digitala tjänster i gymnastikundervisningen

Telefonens positionsinformation gör det möjligt att följa en sträcka som man rört sig utomhus. Med applikationer som använder positionsinformation kan man exempelvis mäta en sträcka man rört sig, rita ut den rutt man rört sig på en karta och jämföra tiden som gått åt till en sträcka. Vid orientering kan man granska elevens ruttval och fundera på varför eleven valt just en viss rutt. I spelliknande applikationer kan man skapa mångsidiga uppgifts- och orienteringsbanor med hjälp av positionsinformation. Läraren kan följa elevernas framsteg och utförande av uppgifter i realtid. Positionsinformation kan även användas i hemundervisning för att granska elevernas idrottsprestationer. Applikationer som använder positionsinformation kan också användas för att kartlägga närmiljön. Eleverna kan planera vandrings- eller promenadrutter och dela dem med andra. Längs rutterna kan man också lägga till platser som intresserar eleverna, lokalt värdefulla naturobjekt eller kanske historiskt betydelsefulla objekt. Kartapplikationer kan alltså användas mångsidigt i undervisningen i olika läroämnen, till exempel i mångvetenskapliga lärområden. Dessa platser kan tas med på en gemensam karta för hela skolan, där man märker ut utflyktsmål med bilder och beskrivningar. 

Utöver rutten och dess längd kan applikationer ge information om hastighet, stigningsmeter och kaloriförbrukning. I vissa applikationer kan man själv skapa segment, det vill säga etapper. Det kan vara en bit av en stig eller en besvärlig backe nära skolan, eller någon längre rutt. Läraren kan utlysa en lekfull tävling där målet är att klara segmentet så snabbt som möjligt. På så sätt bildas en rankinglista, där alla som vill kan försöka förbättra sin prestation. Utöver hastigheten visar applikationen vem som är en ”lokal legend”. Denna titel ges till den som har klarat segmentet flest gånger. Med sökordet sport tracker hittar du många olika alternativ, som kan vara helt eller delvis avgiftsfria.  

Användning av positionsinformation i gymnastikundervisningen anknyter till bland annat utforskande och kreativt arbete samt praktiska färdigheter inom digital kompetens. Det kreativa arbetet kan gå ännu längre genom att man exempelvis ger eleverna i uppgift att genom sina egna rörelser ”rita” en form i applikationen. Enkla former att börja med kan vara exempelvis en blomma eller en streckgubbe.   

Foto: Kasper Salin

 Med hjälp av pulsmätning kan man åskådliggöra olika pulsområden för eleverna. Skillnaderna mellan löpning i jämn takt och lugnt tempo och motionsformer som innehåller ruscher och spurter känns i kroppen och syns också i pulsen. För att mäta pulsen behöver man inte nödvändigtvis en sensor som fästs med ett band kring bröstet, utan det finns också andra alternativ. För att mäta pulsen kan sensorn placeras på armen och pulsmätaren även runt handleden. Sensorerna behöver inte fuktas som på det traditionella pulsbältet runt bröstkorgen. Det är dock bra att fundera över skillnaderna mellan optiska och traditionella sensorer vid användningen. Ett traditionellt pulsbälte klarar sig ganska länge utan batteribyte, medan optiska sensorer, oavsett om de bärs runt handleden som en smartklocka eller fästs som en skild sensor på armen, har betydligt kortare användningstid och behöver laddas ofta. Man kan också mäta pulsen utan sensorer, och det går att ladda ner en applikation till telefonen som mäter pulsen exempelvis från tummen. Applikationerna använder telefonens ficklampa, och man ska placera tummen på den. Med sökordet heart rate hittar man olika lösningar för pulsmätning. 

Möjligheterna att använda Excel i gymnastiklärarens vardag kanske är lite mindre kända. Även enklare användning av Excel sparar tid och möda för läraren. Molntjänster ger också möjlighet för flera lärare att bedöma elever, om eleverna har flera lärare under den grundläggande utbildningen eller gymnasiets period på grund av kompanjonlärarskap. Ett sådant arrangemang ger också ytterligare tillförlitlighet i elevbedömningen, när elevens arbete bedöms av flera lärare.  

Nedan ges exempel på hur bedömning kan ske med hjälp av beräkningsformler i Excel och samtidigt med beaktande av målen (M1–M10) för undervisningen av gymnastik i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. I exemplet nedan har man gjort en tabell på filens första flik så att målen gällande arbetet (M1, M7–M10) kommer först i tabellen i kolumnerna B–F. Målen gällande lärande och kunnande (M2–M6) finns på motsvarande sätt i kolumnerna H–L. Man har matat in beräkningsformler i Excel som automatiskt beräknar ett medeltal för arbetsmålen i kolumn G och på motsvarande sätt ett medeltal för målen för lärande och kunnande i kolumn M. Medeltalet för arbetet och lärandet/kunnande visas i kolumn N. I fälten med gul bakgrund matar man inte in några uppgifter, utan den egentliga bedömningen av olika mål sker på andra flikar. När elevens namn matas in på den första fliken, kodas det automatiskt till de andra flikarna.   

Foto: Kasper Salin

Exempelvis sker bedömningen av målet M1, deltagande under lektionerna, på den första fliken, där de objekt som bedöms exempelvis kan vara basgymnastik/musikgymnastik/vintermotion/simning, som i bilden nedan. Medeltalen för de vitsord som getts till elev A (kolumn H) överförs automatiskt till kolumnen i tabellen i bild x, vid elev A. På fliken kan man också skriva in kriterierna för målet i fråga eller andra minnesregler (såsom Slutbedömningen i gymnastik, länk nedanför). 

Foto: Kasper Salin

Av dessa bildas automatiskt ett medeltal enligt beräkningsformlerna på den första fliken som visas i bild x. Ett eller flera objekt kan bedömas, och beräkningsformlerna beräknar automatiskt ett medeltal i kolumn H, därifrån det överförs till kolumn B i den första fliken.  

Excel kan också användas för att notera elevernas närvaro och i synnerhet för att följa upp hur mycket frånvaro eleverna har. 

Foto: Kasper Salin

Närvaro anges med en etta och frånvaro med en nolla. I vardagen torde det vara enklare att automatiskt ange en etta för alla och sedan bara markera de frånvarande med en nolla. All frånvaro registreras i T-kolumnen, och beräkningsformeln i U-kolumnen beräknar hur många procent av lektionerna eleven har deltagit i. Kolumnen kan också användas för att beskriva aktiviteten under lektionerna. Till exempel eleven Fiina, för vars del läraren bara har angett 0,5 eller 0,8 om eleven av någon orsak inte har deltagit i aktiviteten under lektionen.  

Med hjälp av Excel kan man också skapa analyser om utvecklingen av egenskaper, exempelvis för Move!-mätningarnas del. Här kan man skapa automatiska modeller, där man kan se om resultaten har utvecklats, förblivit desamma eller försämrats.  

Härnäst presenterar vi andra applikationer som lämpar sig för lärarens vardag genom att de minskar arbetsmängden eller ger möjlighet att rikta uppmärksamheten mot undervisningen.  

Tidur och resultattabeller 

I appbutikerna finns många avgiftsfria alternativ för olika tidur. De kan vara till nytta exempelvis under lektioner med cirkelträning, då man i applikationen kan ställa in uppgiftens aktivitetstid, eventuell vilotid och antalet poäng. När man kopplar enheten till en högtalare startar tiduret i början av en omgång och meddelar automatiskt när aktiviteten slutar och vilotidens längd. Om enheten också kopplas till en videoprojektor kan man också se den återstående aktivitets- och vilotiden samt eventuella återstående prestationspoäng. Med sökordet interval timer hittar man många avgiftsfria alternativ i appbutikerna. I appbutiker finns också många olika resultattabeller, som kan användas i samband med spel. Uppgiften att uppdatera resultattabellen kan också överlåtas till en elev som av någon orsak inte deltar i aktiviteten. Det finns specifika resultattabeller för olika grenar, där det utöver den egentliga ställningen också kan finnas information om speltiden eller fel som inträffat i spelet. Med sökordet scoreboard hittar man många olika alternativ, från ganska enkla alternativ till mångsidiga grenspecifika resultattabeller. Om det finns en videoprojektor i salen kan man projicera ställningen på väggen.  

Lagindelning 

I stället för en traditionell 1-2-1-2-indelning kan man också dela in lag med hjälp av applikationer. I dessa ganska enkla applikationer för lagindelning matar man in eleverna i klassen och väljer sedan hur många lag de ska delas in i. När man snurrar på lottningskorgen delar applikationen in eleverna i jämna lag. Det här fungerar särskilt bra om man behöver variera lagen i snabb takt. I applikationen kan man också ange elevernas färdighetsnivåer, så att applikationen inte till exempel placerar alla de bästa eller alla de svagaste eleverna i samma lag. Frånvarande elever kan anges som frånvarande, så att de inte stör lagindelningen. Applikationer för lagindelning fungerar bra när innehållet från pekplattan eller telefonen kan projiceras på väggen med en videoprojektor. Med sökordet team maker hittar du vissa möjliga alternativ.  

Spel 

Under de senaste åren har en del spel som använder sig av motion kommit ut på marknaden. Spelen kan öka elevernas fysiska aktivitet utanför skolan. En del av dem har också lyckats öka barns och ungas aktivitet, åtminstone för en tid. En utmaning med spelen kan vara att de ger ganska lite innehållsmässigt eller pedagogiskt. Spelen kan öka den tid som barnen tillbringar tillsammans med sina kompisar eller familjer. Elever som spelar spel med fysisk aktivitet kan också inspirera andra att röra sig med spelens hjälp. När man i undervisningen beaktar spel som främjar fysisk aktivitet som eleverna känner till från sin fritid, kan elevernas känsla av kunnighet och självförmåga växa. Spelen kan ge nya upplevelser av att lyckas. Mobilspel har ofta element som ökar interaktiviteten, vilket stöder interaktionsfärdigheterna inom digitala färdigheter.    

Spelliknande lösningar avsedda för undervisning 

För utbildningsanordnare finns numera en del olika lösningar som spelifierar lärandet, och som gör det möjligt att flytta undervisningen från klassrummet ut i skolmiljön. Med hjälp av olika uppgifter får man eleverna att stiga upp från sina stolar och röra på sig, antingen enskilt eller i små grupper. Med spelifierande plattformar kan man samarbeta mellan läroämnena under enskilda lektioner eller i större utsträckning som en del av mångvetenskapliga lärområden. Eftersom spelifiering kan användas i skolmiljön, inkluderar den redan i sig fysisk aktivitet då eleverna letar efter olika stationer med uppgifter. I gymnastikundervisningen kan spelliknande uppgifter anknyta till exempelvis gymnastikens kunskapsmässiga mål, såsom M5 – målen för utveckling av den fysiska konditionen. De kan också inkludera uppgifter med rörelse-, balans- eller redskapsanvändningsfärdigheter, som eleverna ska ta en bild eller göra en kort video av. Uppgiften kan lämnas in i form av denna inspelning. Eleven kan välja att försöka flera gånger och lämna in den uppgift som lyckades bäst. När man planerar uppgifter är det bra att fundera på vilka möjligheter skolmiljön erbjuder och hurdana grupp- eller paruppgifter som skulle kunna ingå. Beroende på vilken spelliknande lösning som används kan läraren eventuellt kommunicera via applikationens kommunikationskanal med en enskild elev eller hela gruppen. Läraren kan poängsätta uppgifterna i förväg eller i realtid, beroende på uppgiftstypen. Gemensam problemlösning kan för eleven kännas som ett meningsfullt sätt att lära sig nytt. Spelifiering skapar på ett naturligt sätt situationer som främjar interaktion. Detta kan främja gemenskapen. 

Applikationer för grupper, såsom den finländska HeiaHeia, kan vara ett incitament för hela klassen i gymnastiken. Man skriver in olika motionsformer i applikationen, eller så kan man länka den till en eventuell smartklocka. Eleverna kan se vilka olika motionsformer de andra har ägnat sig åt och ge olika emojier som uppmuntran. Eleverna i klassen kan följa varandra med hjälp av applikationens avgiftsfria del. Läraren kan också följa eleverna. Med den avgiftsfria versionen kan det vara en utmaning för läraren att följa flera klasser samtidigt. Läraren kan då ha ganska många elever att följa. En viktig sak är hur man kan följa upp motion för elever som inte deltar i undervisningen.  

Eleven kan genom dagboksanteckningar visa att hen utför motionsprestationer enligt ett avtalat program. Eleven bevisar prestationen med hjälp av exempelvis GPS-tracking och fotografier. Läraren kan se i applikationen när eleven har utfört en uppgift (mer om detta i ett annat avsnitt).  

I applikationens avgiftsbelagda del kan läraren skapa en grupp för varje klass. Då kan man skapa specifika utmaningar för en klass, som exempelvis kan bestå av ett gemensamt mål att bestiga ett fiktivt Mount Everest (bild 5 och 6). Här kan man samla stigningsmeter inte bara genom idrottsprestationer, utan även genom mikrohandlingar för välbefinnande. Om man har en applikation som räknar steg i telefonen kan man också samla ihop poäng genom antalet steg. Som helhet kan de data som applikationen ger bevisa elevernas fysiska aktivitet exempelvis i Skolan i rörelse eller Studier i rörelse -jippons anda. I bästa fall kan sådana här applikationer visa att Skolan i rörelse eller Studier i rörelse -åtgärder fungerar och hur de till exempel har påverkat elevernas fysiska aktivitet under skoldagen. Samtidigt kan de uppmuntra eleverna att kämpa för ett gemensamt mål och på så sätt stärka gemenskapen. En baksida kan ändå vara att verksamheten blir tävlingsinriktad eller att gemenskapen vänds till skuldkänslor om man själv inte har varit lika aktiv som andra. Det viktiga bör vara att hitta en lämplig nivå för alla för att främja klassens verksamhet, och det får inte finnas någon yttre press på att registrera prestationer eller på prestationernas kvalitet.  

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska eleven delta i undervisningen i för- och grundskolan samt annan undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, om hen inte har beviljats befrielse av särskilda skäl (lagen om grundläggande utbildning 25–26 a §, 35 §).  

I stället för tillfällig befrielse (frånvaro) kan man för elevens del fatta ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang, om det är motiverat av skäl som till exempel har samband med elevens hälsotillstånd (lagen om grundläggande utbildning 18 § 1 mom. 3 punkten). Om särskilda undervisningsarrangemang fattas ett förvaltningsbeslut, varefter en plan för lärandet utarbetas för eleven. I läroplanen beskrivs konkret hur elevens studier ska förverkligas i praktiken. För elever som får särskilt stöd fattas beslutet som en del av beslutet om särskilt stöd, och ovan nämnda saker skrivs in i elevens IP.  

I enlighet med 18 § 3 punkten i lagen om grundläggande utbildning skräddarsyr man ett lämpligt sätt att delta i undervisningen i ämnet utifrån elevens hälsotillstånd och omständigheter. Om en elev har en sjukdom eller funktionsnedsättning som diagnostiserats av läkare ska utbildningsanordnaren trygga elevens möjligheter att visa sitt kunnande till de delar som det är möjligt utan att äventyra elevens rätt till en trygg studiemiljö (lagen om grundläggande utbildning 29 §). En elev kan avlägga grundskolans lärokurs i gymnastik och få ett berömligt vitsord även om hen på grund av sjukdom inte kan delta i alla lektioner. 

Härnäst ges exempel på olika genomförandemetoder med teknologins hjälp. Utbildningsanordnaren och den lärare som sköter ämnesundervisningen ansvarar för metoderna för genomförandet.  

Läroplanens mål för gymnastik, årskurs 7–9.