I den här texten åskådliggörs med hjälp av en exempeluppgift hur målen kan inkluderas i planeringen av undervisningen samt hur kriterierna för slutbedömningen kan beaktas i undervisningen och lärandeprocessen. Exempeluppgiften genomfördes år 2021 i Pääskytien koulu i Borgå under en valbar lektion i konst- och färdighetsämnen för årskurs 8, som ingick i ett ämnesövergripande projekt för bildkonst och biologi. Uppgiften var att planera och förverkliga en glasering på en industriellt tillverkad kruka, med temat naturens mångfald.
Hurdant kunnande skulle en sådan här liten uppgift, som sträckte sig över en dubbellektion, kunna utveckla? Hur kan lärandet synas på ett sådant sätt att det även kan bedömas?

- Titta Suvanto -
Kuvassa aaltopahvipalan päällä on kaksi ylhäältä kuvattua pinoa savenvärisiä kukkaruukkuja. Toinen pino on horisontaalisesti kyljellään kuvan alaosassa ja toinen on suuaukko katsojaan päin.
Foto: Titta Suvanto

Man närmar sig bildkonstens mål genom att välja ut innehåll från läroämnet. När läraren redan i planeringsskedet har tydliggjort för sig själv vilka mål uppgiftens olika skeden kan gälla, blir bedömningen också lättare och mer exakt. Även en liten uppgift kan inkludera alla målområden. I den här uppgiften har eleven möjlighet att fritt välja innehåll från bildkonstens innehållsområden: ”egna bildkulturer” (I1), ”bildkulturer i omgivningen” (I2) eller ”konstens olika världar” (I3).

Det första målet i detta målområde, M1, är att ”sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur med olika sinnen och mångsidigt använda metoder i bildframställning”. 

I fråga om lerkrukor kan läraren sammanställa material att iaktta gällande keramikens långa historia, som omfattar många olika kulturer och material. Om det hade varit fråga om en uppgift där man gör krukorna själv ända från början, skulle användningen av olika sinnen ha lyfts fram då man utöver synen också skulle ha använt känseln.

Enligt M3 är lärarens uppgift bland annat att ”inspirera eleven att ge uttryck för sina iakttagelser och tankar i bild --”. Diskussioner och iakttagelser i tidigare skeden av det ämnesövergripande projektet (M2) skapade en grund för inspiration. Krukan som föremål för tankarna till växande. Ger det några föreställningar och idéer till bilder?

Kuvan keskellä on luonnoslehtiö, jossa on kymmenen lyijykynällä piirrettyä luonnosta kukkaruukun koristemaalauksista. Ylhäällä on käsi, joka pitelee lyijytäytekynää ja alhaalla värikkäästi ja luonnoksia selvästi muistuttavasti koristeltu ruukku.
Foto: Titta Suvanto

Ett skisshäfte och en blyertspenna är bra verktyg för aktiv iakttagelse. När man skissar får det visuella tänkandet en tydlig form, och idén utvecklas.

Tillbaka upp

Inom detta målområde är målen att eleven lär sig ”fördjupa sin förmåga att skapa bilder” (M4), ”tillämpa ett undersökande arbetssätt och utveckla sina problemlösningsfärdigheter” (M5) samt ”uttrycka sina åsikter och tillämpa visuella kommunikations- och uttryckssätt för att påverka” (M6).

Eleverna valde den teknik som passade bäst för deras idéer genom att tillämpa någon av de tekniker för att breda ut glasyr som läraren demonstrerade: använda olika slags penseldrag, skydda krukans grundfärg med hett bivax eller isolera områden med tejp. För sgraffitoteknik fanns olika skrapverktyg. Man bekantade sig med olika glasyrer genom att jämföra brända provbitar med glasyrerna i burkarna. På grund av den keramiska bränningsprocessen kan det stå ”grönt” på burken fastän ämnet i burken är rödbrunt.

När man står inför ett nytt material är det lätt att uppmuntra till ett experimentellt tillvägagångssätt. Om man har en utforskande inställning känns eventuella tråkiga överraskningar när man öppnar keramikugnen inte så tunga. 

Etualalla oikealla oppilas pitelee kädessään saviruukkua, jonka hän on koristellut keramiikkalasitteella kukka-aiheisesti. Toisessa kädessään oppilas pitää koristelussa käyttämäänsä pensseliä ja taustalla näkyy luokkahuone sekä pöytä, jolla on lasitepurkki sekä luonnoslehtiö.
Foto: Titta Suvanto

”Jag ville göra alla växter olika, och därför använder jag alla glasyrer. Jag får då en mångfald på krukan.” – Elev i årskurs 8

 

Kuvan etualalla näkyy tarkkana ja suurena savikukkaruukku, joka on kuvioitu vihreän sävyillä maalatuilla kasveilla. Keskellä olevat kasvit katkeavat keskeltä terävästi, luoden vaikutelman väkivaltaisesta katkaisusta. Taustalla näkyy epätarkkana kolme muuta koristeltua ruukkua.
Foto: Titta Suvanto

”Jag planerade med ett ”negative space”-tänkande. Jag isolerade vissa områden med tejp så att glaseringen inte skulle fastna, vilket ger ett intryck av arter som försvunnit.” – Elev i årskurs 8

Tillbaka upp

Olika metoder för att tolka bilder (M7) inkluderades från målområdet Att tolka visuell kultur när man studerade den antika grekiska vasmålningen ”Olivplockarna”, en kanna ur Birger Kaipiainens ”Paradis”-serie och en vas gjord i Rakuteknik.  Vi utforskade betydelserna i den antika bildvärlden med hjälp av frågan ”Lev dig in i de sysslor som personerna som avbildas på vasen utför. Vad gör de, och vad skulle det kunna tänkas ha med vårt tema att göra?” Den klassiska formgivningsprodukten från 1900-talets slut studerades med tanke på utformningen: ”Hur framhäver paradiskannans mönster och form varandra?” Man diskuterade keramikens material och arbetsmetoder: ”Avgör vad som har fått Rakuvasens glasyr att spricka.” På så sätt öppnade olika metoder för tolkning av bilder upp perspektiv på konstens historia, bruksföremålens visuella kultur och keramikens arbetsmetoder.

Och vad kan ett visst föremål, som en blomkruka, betyda för den som har gjort det, för ägaren? Vilken betydelse har keramik haft för kulturer och som informationskälla inom arkeologin? Man kan ställa frågor av det här slaget när läraren ska ”handleda eleven att granska vilken betydelse konst och annan visuell kultur har för individen, gruppen och samhället ur ett historiskt och kulturellt perspektiv” (M8).

Keramiken är en tidsresa till olika kulturer och möjliggör uppnående av lärandemålet M9: ”Eleven lär sig att använda olika kulturers sätt att skapa bilder”. Influenserna till målandet av den egna krukan kunde dock väljas fritt i nutidskonstens anda med hjälp av olika uttryckssätt inom målerikonsten.

Tillbaka upp

Man studerar uppfattandet av estetiska, ekologiska och etiska värden. Läraren ska ”handleda eleven att ta ställning till värden som finns i visuell kultur” (M10) och ”uppmuntra eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i sitt bildskapande samt att påverka genom bilder” (M11).

I skapandet av bilder på krukorna fick eleverna möjlighet att uttrycka just dessa värderingar och reflektera över hållbar utveckling. Man skulle ha kunnat öka effekten genom att tillsammans fundera på vad man skulle så i krukorna och var de skulle kunna ställas ut, exempelvis som en installation. Det skulle för sin del kunna vara en kommentar till de värderingar som eleverna hittar i den visuella kulturen, exempelvis gällande planen för skolgården. Man skulle också kunna fortsätta uppgiften med design, där man gör krukorna till produkter med förpackningar.

Man närmade sig lärandemålet M10, ”eleven lär sig att ta ställning till värden som finns i visuell kultur”, när man studerade en antik vas. Dess ekonomiska värde är lätt att identifiera, men man kan vägleda eleverna att reflektera över och motivera hurdana kulturella värden antik grekisk konst bär på eller hurdana värderingar bilderna på de bekanta muminmuggarna kan tänkas återspegla. Man kan också diskutera estetiska, ekologiska och etiska perspektiv på formgivningen av de keramiska föremål som används som exempel.

Tillbaka upp

Kriterierna för slutbedömningen beskriver elevens kompetensnivå för vitsorden 5, 7, 8 och 9 för varje mål inom bildkonsten. De används som sådana när läraren ger eleven ett slutvitsord efter att eleven har avlagt grundskolans lärokurs i bildkonst.  Kriterierna för slutbedömningen kan dock användas som stöd för den formativa bedömningen när man diskuterar med eleverna om vad de har lärt sig och med ett hurdant arbetsgrepp de skulle kunna utveckla sin kompetens.

Inom målområdet för att iaktta och tänka visuellt beaktar man i bedömningen av kunnandet bland annat hur eleven gör iakttagelser (M1), med vem hen diskuterar dem (M2) och hur hen uttrycker sina iakttagelser (M3). Läraren diskuterade med eleverna och uppmuntrade till interaktion, samt gav dem insikter om vad det lönar sig att iaktta när man letar efter idéer och med vilka metoder.

Inom målområdet för att skapa bilder granskar man förverkligandet av målet M4 framför allt med tanke på bilderna på krukorna. Föremålet för bedömningen i fråga om M4 är ”förmåga att uttrycka sig i bild”. Kunnande på olika nivåer från vitsordet 5 till berömlig beskrivs med verben ”prövar”, ”övar”, ”använder”, ”tillämpar”.

Eftersom användningen av glasyrer var nytt för alla, handlade det närmast om att pröva och öva. När eleverna iakttog glaserade föremål och undersökte de material som fanns till hands, övade de på sina färdigheter att inse hurdana möjligheter användning av glasyr ger. I ett sådant här engångsförsök med glasering betonas inte målet M4, där föremålet för bedömningen är ”förmåga att uttrycka sig i bild”, eftersom slumpen alltid spelar en roll när man arbetar med keramik och arbetet inte nödvändigtvis blir sådant som det var tänkt. Men målning med glasyr på en färdig kruka kan vara lärorikt som försök och övning, och om man i en ytterligare uppgift använder glasyr på nytt, kan man redan sträva efter ”förmåga att uttrycka sig i bild”. Eleven kan exempelvis tillämpa det som hen lärt sig i krukuppgiften genom att dekorera ytan på ett egenhändigt formgivet föremål och ”målmedvetet och ändamålsenligt tillämpa olika sätt att uttrycka sig i bild” (kunskapsbeskrivning för vitsordet 9 för M4).

Inom målområdet för att tolka visuell kultur bedömer man hur eleven kan tolka det hen ser samt hur hen reflekterar över konstens betydelse och känner till olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild. Om man hade gett det konsthistoriska perspektivet mer tid i förberedelsen inför uppgiften, skulle man i mönstren på de färdiga krukorna ha kunnat se influenser från olika tidsperioders och kulturers bilder och ornamentik. Å andra sidan hade eleverna när de gjorde bilder på krukorna möjlighet att självständigt ”utveckla sin kännedom om olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild genom att tillämpa dem i sin bildframställning” (kunskapsbeskrivning för vitsordet 8 för M9).

Eftersom temat för denna uppgift var naturens mångfald, kommer målområdet Att uppfatta estetiska, ekologiska och etiska värden med på ett naturligt sätt. Föremålet för bedömningen för mål 11 är ”att uttrycka sina egna värderingar med hjälp av bilder”. För ett berömligt vitsord ska eleven ”uttrycka sina åsikter om frågor som anknyter till kulturell mångfald och hållbar utveckling samt påverka med hjälp av bilder”. När man under lektionerna tar upp teman och ämnen där det finns möjlighet att framföra egna åsikter, bedömer man hur eleven lyckas med att uttrycka dem. Man bör då tänka på att inte bedöma elevernas åsikter som sådana, utan de sätt på vilka de uttrycks.

 

Kuvassa oppilas pitää kädessään saviruukkua, jota hän parhaillaan koristelee maalaten lasitteella ruukun pintaa. Taustalla näkyy luokkahuonetta ja pöydän kulma, jolla on lasitepurkki.
Foto: Titta Suvanto

Exempel på berömliga kunskaper i fråga om lärandemålen för M6. ”Eleven deltar i  och påverkar  omgivningen genom att tillämpa visuella kommunikationssätt”: ”Jag målade ett moln här för att när något växer i krukan, så ser det ut att vara så stort att det når upp ovanför molnen!” – Elev i årskurs 8

Tillbaka upp

Bedömningen baserar sig alltid på mål och gäller lärandet och arbetet. I bildkonsten dokumenteras lärandet och kunnandet i det färdiga verket, men exempelvis i den här uppgiften är det inte bara den färdiga krukan som är föremålet för bedömningen. För att kriterierna ska kunna användas på ett smidigt sätt när man ger slutvitsordet, ska det vara klart för läraren vilka uppgifter eller arbetsskeden som berört vilka mål inom bildkonsten. Exempelvis skisshäften, olika självvärderingsformulär och lärandeuppgiftsspecifika delvitsord som baserar sig på kriterierna för slutbedömningen eller andra anteckningar om det kunnande som eleven uppvisat kan fungera som ett stöd för lärarens slutbedömning samt vara till hjälp för uppföljningen av lärandet för eleverna och vårdnadshavarna.

Kuvassa on yksitoista saviruukkua, jotka on aseteltu ympyränmuotoon ja kuvattu ylhäältä. Ruukkujen tausta on savenvärinen ja ne ovat kaikki koristeltu luontoaihein. Koristelut koostuvat kuvista kasveista, sienistä, perhosista, lehdistä, maisemista sekä vihreän sävyin sekä maavärein kuvatuista ei-esittävistä kuvioista.
Foto: Titta Suvanto

 

Tillbaka upp