Det finns flera bestämmelser och direktiv som redan i planerings- och byggnadsskedet ska tas i beaktande för att lokalerna ska vara säkra och sunda. Flera faktorer inverkar på byggnadens säkerhet, såsom enhetens storlek, en ändamålsenlig dimensionering och planlösningen. Nedan hittar du mer information om faktorer som inverkar på byggnandens säkerhet.

Säkerheten gagnas av att utrymmena är trivsamma och stimulerande, har en lugn ljudvärld och är ändamålsenliga med tanke på verksamheten. Rummen kan också medvetet utformas så att de lämpar sig såväl för olika möten och gruppverksamheter som för lugn och enskild verksamhet. Lokalerna ska också vara hinderfria och hälsosamma med säkra detaljer. Vardagserfarenhet visar också att trivsamma utrymmen och fungerande underhåll minskar skadegörelse. Användarna ska uppföra sig så att säkerheten i lokalerna inte försämras.

Byggnadens säkerhet påverkas av bland annat

  • enhetens storlek
  • ändamålsenlig dimensionering enligt verksamheten
  • rumsdisposition
  • byggnadstekniska delar
  • egenskaper hos installationstekniska system
  • egenskaper hos fast inredning och utrustning
  • märkningar och skyltar
  • inventarier och möbler
  • lösningar för brand- och utrymningssäkerhet.

Kraven på säkerhet är olika inom småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet. Förskoleundervisning kan anordnas antingen i daghem eller skolor. Verksamhetens säkerhetslösningar genomförs i enlighet med den enhet där den anordnas. Daghemmets och skolans lokaliteter är personalens arbetsplats, så de ska även uppfylla arbetarskyddets krav. Kraven som arbetarskyddet ställer är av central betydelse exempelvis i verkstäder där hårda material används. Maskinsäkerheten i verkstäderna övervakas också av arbetarskyddsmyndigheten.

Olika läroämnen ställer olika säkerhetskrav på lokalerna och därför ska exempelvis utrymmen som används för flera syften uppfylla säkerhetskraven för alla dessa ändamål. Utbildningsstyrelsens handböcker för planeringen av undervisingsutrymmen innehåller ingående information om de specialkrav som olika ämnen ställer på lokalerna.

Säkerhetsmålen är enklast att uppnå vid en liten enhet i ett plan. I synnerhet i lärmiljöer för små barn är det bäst att prioritera små enheter.

Det finns indikationer på att tonåringars risk för marginalisering är större i större enheter och det förekommer mer störande beteende i dem än i små enheter, vilket ska beaktas när verksamheten organiseras. Med beaktande av säkerheten ska lokalerna i stora enheter gärna indelas i mindre funktionella helheter. Å andra sidan kan det i mycket små skolor där varje åldersgrupp består av några få barn förekomma erfarenheter av marginalisering i och med alla barn inte hittar kamrater som de trivs med.

Användare i olika åldrar och från olika organisationer har varierande säkerhetsbehov, vilket ofta kräver sammanpassning mellan olika behov och villkor. Det här ska beaktas i verksamhetens planering samt i riskanalyser, övningar, utrop, passerkontroll, låsning osv.

Tillbaka upp

Det är av väsentlig betydelse för verksamhetens säkerhet att det inte placeras fler personer i lokalerna än vad säkerheten tillåter. I trånga utrymmen uppstår det lätt situationer där olika verksamheter stör varandra och till och med en konkret ”kollissionsrisk”. Även infektionssjukdomar och ohyra sprids lättare.

Det finns inga bindande normer för daghemmens och skolornas area, men Utbildningsstyrelsen har gett anvisningar för dimensioneringen av skolor. I RT-kort som är avsedda för daghem och lokaler inom grundläggande utbildning och som publicerats av Bygginformationsstiftelsen finns ges anvisningar om våningsytor.

Ofta beräknas utrymmets tillräcklighet utgående från om ventilationen är tillräcklig. För det finns bindande gränsvärden såväl i byggbestämmelsesamlingen som i social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015). 

Den rätta dimensioneringen för verksamheten beror i stor grad på rumsdispositionen. Med hjälp av välplanerade multifunktionella rumslösningar går det ofta att skapa fungerande lokaler med en mindre totalyta än med planeringslösningar som grundar sig på traditionella grupprum i daghem eller undervisningsrum i skolor. Om det finns färre korridorer och entréhallar som är svåra att utnyttja, går det att placera ett större personantal i lokaler med samma yta utan att riskera säkerheten. Tumregeln är att stora enheter kan uppnå bättre rumseffektivitet, det vill säga att m²/elevantal är mindre än vid mycket små enheter.

Man ska observera att det kan vara svårt att motivera en ökning av personantalet i existerande byggnader över det antal som varit grund för den ursprungliga rumsplaneringen, utan att ändra på lokaliteternas grundläggande lösning. Om verksamhetens gruppindelning görs flexiblare, innebär det ofta i praktiken att också lokalerna behöver omplaneras. På motsvarande sätt kan en minskning av undervisningsgruppernas storlek öka behovet av lokaler i och med att antalet undervisningsutrymmen måste utökas.

Tillbaka upp

Trivsamma och fungerande utrymmen som är ändamålsenligt dimensionerade enligt verksamheten skapar förutsättningar för en gynnsam säkerhetskultur. Det är viktigt att lokalerna förstärker användarnas känsla av säkerhet och skapar ramar för positiva sociala möten. Vid planeringen ska möjligheten att övervaka utrymmena beaktas. Det ska helst finnas naturliga personflöden i alla utrymmen som används.

Planlösningarna ska vara tydliga och möjligheterna till farliga situationer ska minimeras, exempelvis ska personflödena styras så att det inte uppstår stockningar. Barns benägenhet att röra sig springande ska beaktas exempelvis i dörrarnas öppningsriktning.

Olika verksamheters olika användningstider och användningsbehov ska beaktas även ur säkerhetssynvinkel. Ett möjligt sätt är att planera rumsanvändningen så att byggnaderna har tydliga funktionella zoner, exempelvis med separata byggnader eller tydligt avgränsade flyglar för olika verksamheter. Utrymmena ska vara enkelt överskådliga, för labyrintiska lokaler gör det svårt att orientera sig i byggnaden samt försvårar räddningsinsatser och utrymning.

Lokalernas säkerhet kan beskrivas som ett system av ringar, där den yttersta ringen utgörs av tomtgränsen som korsas vid övervakningsbara ställen, såsom portar. Ur säkerhetssynvinkel är det bra om det från kanslitrymmen och personalens pausrum där det finns personal under rasterna går att se gården och portarna. Byggnadens ytterväggar utgör följande ring som kan korsas genom ytterdörrar placerade så att de går enkelt att övervaka. Ingångarna med låsnings- och passerkontrollsystem ska planeras så att de kan hållas låsta under normala omständigheter. Utrymmena inomhus kan också planeras i ringar eller indelas i mindre enheter på något annat sätt. I planeringsskedet indelas rumsgrupperna i brandsektioner.

Lösningar för hinderfrihet är en viktig del av rumsplaneringen så att rörelse- eller funktionshindrade personer också kan vara verksamma i lokalerna. Lösningarna för hinderfriheten ska också stödja syn- och hörselskakdes verksamhet i lokalerna. Hinderfriheten stöder också andra specialgruppers verksamhet och lokalernas mångsidiga användning, till exempel för äldreservice. I daghem och skolor ska de rumsliga lösningarna också ta hänsyn till aktiviteterna bland barn i olika åldrar och utvecklingsstadier.

Buller i daghems- och skolbyggnader fördröjer barns tal- och språkutveckling och har negativ inverkan på koncentrationen, iakttagelseförmågan, lärandet och minnet, vilket kan leda till inlärningssvårigheter. Buller inverkar därmed på barns skolframgång och på lång sikt till och med på marginalisering. Bra akustik är viktig i alla undervisningsutrymmen, men framför allt i lokaler för småbarnspedagogik, specialundervisning och språkundervisning.

De bullrigaste utrymmena är ofta matsalarna, idrottssalarna, salar för tekniskt arbete i slöjd inom den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningens verkstäder samt småbarnspedagogikens lokaler. Nödutrop hörs dåligt i ekande och bullriga utrymmen.

Lärarna är tvungna att höja rösten i bullriga undervisningsutrymmen, vilket i ofta återkommande fall är skadligt för hälsan. Misslyckade akustiklösningar ligger ofta bakom bland annat arbetsrelaterade störningar och skador i hörsel- och röstorganen. Bullerexponering orsakar stress och därmed förhöjt blodtryck. Arbetsrelaterad bullerexponering har konstaterats ha ett samband också med insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar.

Bäst går det att påverka akustiska lösningar i planeringsskedet när olika funktioner placeras in i lokalerna. Bullerproducerande utrymmen ska inte placeras i närheten av sådana som kräver tystnad. Akustiken är av särskild betydelse i multifunktionella och öppna rumslösningar. Även takhöjden inverkar på akustiken, som ofta är sämre i rum med lågt i tak.

Akustiken kan regleras med dämpande ytbeläggning på tak, väggar och golv och ljuddämpande inredning och utrustning, såsom skärmar och gardiner. Lösa möblers ben ska gärna förses med skrammeldämpande skydd. Lokalerna kan förses med ljudmaskeringssystem.

Skolskjutningarna som har inträffat i skolor och läroanstalter samt det ökade antalet av övriga våldsamma och hotfulla situationer har tvingat till en bedömning av läroanstalternas säkerhet också med hänsyn till hotet om våld.  Skolorna får årligen flera dödshot som ofta går ut på hotelse att sätta eld på eller spränga byggnaden. De bakomliggande faktorerna är ofta mentala problem och sociala svårigheter, exempelvis mobbning.

Lokalerna ska göra det möjligt både att ta skydd inomhus och att snabbt utrymma farliga områden vid olyckor och andra störningssituationer. Det kan vara nödvändigt att söka skydd inomhus vid eldsvåda, kemikalie- eller strålningsolycka, väderfenomen eller våldssituationer i det närmaste området.

Mångfunktionella utrymmen med öppna lösningar samt mellanväggar och dörrar i glas uppmuntrar till växelverkan och kommunikation och stöder därmed en öppen arbetskultur och social inklusion. De främjar positiv social övervakning som bidrar till att förebygga hot- och våldssituationer och mobbning. Eftersom gruppstudier har konstaterats minska på mobbning, lönar det sig att arrangera utrymmen lämpliga för det.

Lokalernas egenskaper ska stödja minimering av personrisker i akuta krissituationer. Öppna rumslösningar och synlighet mellan utrymmen kan i extrema våldssituationer paradoxalt antingen främja eller hindra säkerheten. Samma glasvägg som ger våldsförövaren fri sikt, hjälper dem som flyr undan att se faran. Därför kan det vara bra att skydda fönster med gardiner eller persienner. Labyrintiska utrymmen påverkar räddningsinsatserna. I många av de extrema våldssituationerna har förövaren varit dåvarande eller tidigare elev i skolan och har kunnat utnyttja sin kännedom om utrymmena.

Enligt en utvärdering av arbetsro genomförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU (2018) förekommer störnings- och problemsituationer mest på skolgården. Inomhus förekommer sådana situationer oftast i undervisningsutrymmen och i skolans korridorer och allmänna utrymmen. Däremot förekommer det färre sådana situationer i matsalar, toaletter och omklädningsrum, men i de utrymmena är mobbning den vanligaste formen av störande beteende.

Man ska fästa uppmärksamhet vid övervakningen av vrår på gården och i allmänna utrymmen, elevkårens utrymmen, klädförvaringsutrymmen och elevernas sociala utrymmen. Utrymmet som ges för elevkårens bruk ska helst ligga centralt och vara öppet mot andra utrymmen med hjälp av exempelvis glaskonstruktioner. Det rekommenderas att skolornas toaletter byggs som enskilda utrymmen och att de placeras på en plats som är lättillgänglig och så att dörrarna inte öppnas mot ett område där det finns trafik.

Bland annat följande metoder kan tillämpas för att förebygga vålds- och mobbningssituationer:

  • utrymmena inomhus och på gården är synliga och enkla att övervaka
  • ytter- och innerdörrars låsning och passerkontroll samt dörrklockor och porttelefoner med kamera
  • batteriuppbackat högtalarsystem, flera utropspunkter
  • lättanvänd låsning av lokalerna
  • internt larmsystem
  • i samlingsutrymmen finns utöver huvuddörren en utrymningsdörr som leder till ett annat utrymme än huvuddörren eller ut ur byggnaden och kan användas som flyktrutt
  • alla utrymmen som används för undervisning eller samlingar har ett öppningsbart fönster som kan användas för utrymning/räddning och förses med fast handtag och på första våningen med nödutgångsmärkning
  • mötes- och kundutrymmen förses med en separat flyktdörr som leder till ett annat utrymme och/eller med sådan inredning att den anställda i kundsituationer är närmast dörren, dörrarna öppnas utåt
  • utrymningsskyltar och säkerhetsanvisningar inomhus
  • rums-, inrednings- och utrustningslösningar samt funktionella lösningar
  • mellanväggar i glas och dörrars fönster förses med persienner eller gardiner som är enkla att stänga
  • utrymmen med glasväggar har områden med täckta väggar utan insyn utifrån där det går att ta skydd
  • tillräckligt många låsbara utrymmen för att ta skydd, klassrummens dörrar har dörrögon
  • lösningar i anslutning till lokaler, inredning och utrustning som förebygger brandbelastning.

Idealiskt sker den sociala övervakningen vid sidan av annan verksamhet och skolbyggnaden ska helst planeras så att det naturligt rör sig människor i dess alla delar.

I traditionella korridorskolor och i viss mån också i daghem som består av grupprum kan det vara svårt att kontrollera vem som rör sig i byggnaden när verksamheten pågår i klassrummen. Säkerheten i korridorerna kan förbättras genom att ytterdörrarna är låsta och med en säkerhetskultur där personalen aktivt observerar vem som rör sig i korridorerna genom att exempelvis hålla klassrumsdörrarna öppna under lektionerna och fråga okända människor varför de befinner sig i huset.

Tillbaka upp

Aspekter som gäller brand- och räddningssäkerheten behandlas i samband med ansökan om bygglov. Därtill utför räddningsmyndigheterna tillsyn under användningen och också när exempelvis tillfälliga utrymmen tas i bruk. Räddningslagen ålägger dock användaren att bereda sig på olyckssituationer och se till säkerheten under användningen.

Med lösningar i samband med brand- och räddningssäkerhet bereder man sig på bränder och andra störningssituationer som kan vara bland annat olika vålds- och hotsituationer eller olyckor som inbegriper människor. Strålningsolyckor och olyckor vid transport av farliga ämnen i närheten kan sprida giftiga ämnen, gaser eller strålning i omgivningen.

Bestämmelserna varierar en aning beroende på om det är fråga om en skola, ett daghem eller annan lokal för småbarnspedagogik. Daghem som används dygnet runt tillämpar brandbestämmelserna för vårdinrättningar som är striktare än för småbarnspedagogiska lokaler som endast används dagtid. Om daghemmets lokaler planeras att byggas om för bruk dygnet runt, måste det utredas hur brand- och räddningssäkerhetsbestämmelserna samt kraven i utrymningssäkerhetsutredningen påverkar projektets genomförbarhet.

Räddningsverken har gjort upp aktionsberedskapstider inom sitt område. Ett utrymme där en brand bryter ut kan dock skadas allvarligt innan räddningsverket anländer. Därför är snabb utrymning på eget initiativ och första släckning viktiga åtgärder genast efter att branden upptäckts och brandlarm getts.

Polisens aktionsberedskapstid är vanligen längre än räddningsverkets. Svåra störningssituationer ur säkerhetsmyndigheternas synvinkel är sådana där det exempelvis skjuts och tänds bränder samtidigt.

En förutsättning för att få snabb hjälp är att lokalernas skyltar och märkningar är tydliga och enhetliga såväl i fastigheten som på räddningsverkets objektskort, eftersom räddningsmännen och polisen inte nödvändigtvis känner fastigheten där störningen inträffar.

Det rekommenderas att läroanstalten eller daghemmet i samarbete med de lokala myndigheterna utreder om det är skäl att i byggnaden installera ett skåp i vilket uppgifter om fastigheten uppbevaras med ett tillräckligt antal aktuella laminerade ritningar som myndigheterna behöver vid olika störningssituationer. Ritningarna kan också finnas i brandskåpet.

Bestämmelserna som gäller exempelvis brandsektionernas storlek, utrymningsvägar, ytmaterial och brandteknisk utrustning, varierar enlig byggnadens huvudsakliga användningssyfte och grundläggande byggnadstekniska lösningar. Om branddörrar måste hållas öppna ska de utrustas med automatik som stänger dem om en brand bryter ut. Befintliga byggnader har planerats och uppförts enligt bestämmelserna vid byggtidpunkten som kan avvika från nu gällande bestämmelser. 

Daghem och läroanstalteter hör enligt sin brandbelastning till den lägsta gruppen (densitet under 600 MJ/ m² ), men de kan använda utrymmen med en större brandbelastning, exempelvis lokaler för reparation och service av motorfordon, verkstäder med hårda material, inventarieförråd och förråd för städ- och underhållstjänsterna.

Brandbelastningen ökar av material som småningom samlas i olika utrymmen. Med tanke på både brandsäkerheten och inomhusklimatets kvalitet ska dammansamling på öppna hyllor, möbler, kabelhyllor, ventilationsrör, korridorer, trapphus osv. förebyggas med hjälp av exempelvis innertak, inkapsling eller andra planeringslösningar. Användarens åtgärder kan främja renhet och ordning och minska ansamling av material som lämpar sig för påtändning i exempelvis klädförvaringsutrymmen, förråd och avfallskärl.

Eldens spridning från en avdelning till en annan hindras med brandavskiljande konstruktioner i väggar och mellanbjälklag, brandhindrande konstruktioner, branddörrar, brandluckor och brandfönster. I gamla skolor kan problem orsakas av att ventilationskanaler, elinstallationer och avlopp saknar eller har felaktiga brandhindrande konstruktioner som därtill kan ligga gömda bakom andra byggdelar.

Ofta förekommer också problem med branddörrars täthet och blockering. Branddörrarna ska alltid hållas stängda, om de inte är utrustade med automatik som stänger dem om en brand bryter ut. Läroanstalten ska se till att det inte förvaras föremål i närheten av branddörrarna som kan hindra dem från att stängas. Användarna orsakar själva en allvarlig säkerhetsrisk genom att ställa upp branddörrar exempelvis för att förbättra ventilationen eller göra det lättare att röra sig i skolan.

Vid eldsvådor orsakas mest skador och dödsfall av brandgaser. Spridningen av brandgaser är inte förhindrad inom en brandsektion. I synnerhet i äldre byggnader är ventilationen i undervisningsutrymmen sammankopplad med ventilationen i korridoren. I öppna utrymmen som går genom flera våningar sprids brandgaser snabbt och därför har speciella brandtekniska lösningar ofta installerats i dem. I gamla läroanstalter uppfyller öppna utrymmen i flera våningar inte alltid dagens krav på brandsektionering eller brandgaskontroll. Vanligen finns det rökluckor i läroanstalternas trapphus och hallar.

Enligt gällande krav ska det finns minst två utgångar från utrymningsområdena i daghem och skolor liksom i övriga offentliga byggnader. Det finns en del äldre byggnader som saknar en andra utgång eller där utgången inte har sektionerats med avskiljande väggar, utan utrymningen sker längs öppna trappor inne i brandsektionen.

Det rekommenderas att det från aktivitets- och undervisningsutrymmen arrangeras en säker nödutgång till exempel genom ett öppningsbart och tillräckligt stort fönster. Det är viktigt att även från övre våningar arrangera en rutt för utrymning exempelvis genom fönster. Inom småbarnspedagogiken rekommenderas att det finns en nödutgång också från vilorummen. Nödutgångarna fungerar som flyktrutter också vid våldssituationer.

Öppna utrymmen för klädförvaring med mycket lättantändligt material utgör en avsevärd risk för brandsäkerheten. En bra lösning är att förvara kläderna i personliga ventilerade klädskåp. I daghem och skolösa skolor kan alltför smått dimensionerade sko- och klädförvaringar samt dåligt underhåll av ordningen i dem utgöra en risk för utrymningssäkerheten. Sko- eller klädhyllor får inte placeras på utrymningsvägar eller i trapphus.

När utrymmens användningsändamål ändras måste det kontrolleras att utrymmena lämpar sig för det nya syftet och säkerställas att också brandsäkerheten uppdateras att uppfylla gällande bestämmelser.

Om bara en del av lokalerna används under en ombyggnad, får byggarbetet inte äventyra brand- och utrymningssäkerheten i de utrymmen som är i bruk. Säkerhetsbestämmelserna måste uppfyllas också i tillfälliga lokaler som byggs på gården. I undervisningsutrymmen med hårda material och i yrkesutbildningens arbetsundervisningsutrymmen där det finns svetsapparater, spånsugsanläggning och motsvarande utrustning, ska explosionsfaran beaktas. Utbildningsanordnaren ska inspektera sådana utrymmen regelbundet och omedelbart låta utföra nödvändiga reparationer. För alla sådana explosionsfarliga lokaler ska ett explosionsskyddsdokument utarbetas som bedömer explosionsrisken och säkerheten hos de apparater som används.

Närmare anvisningar för säkerheten i slöjdundervisningsutrymmen finns i Utbildningsstyrelsens handbok (på finska).

Tillbaka upp

I planeringen och genomförandet ska detaljernas säkerhet beaktas:

  • dörrarna ska gå att låsa enkelt från insidan utan nyckel (också i daghemmens verksamhetsrum och gemensamma utrymmen och i skolorna undervisningsutrymmen)
  • byggnadens ytterdörrar ska gå att hålla låsta under normala omständigheter
  • dörrar utan fönster i undervisningsutrymmen och vid behov i andra lokaler förses med dörröga
  • vid planeringen av dörrars konstruktioner, fästen och lås samt konstruktionerna som omger dörrarna ska Finans Finlands publikation Rakenteellinen murtosuojausohje I 2011 (Anvisningar för inbyggda inbrottsskydd) följas
  • ytterdörrarnas beslag ska planeras så att dörrarna inte enkelt går att regla för att hindra att personer tar sig ut genom dem
  • lokalerna kan avgränsas till så kallade nödområden med fjärrstyrda lås i dörrarna, men lösningen får inte försämra utrymningssäkerheten
  • dörrarna har inga trösklar (speciellt viktigt på daghemmets passager)
  • dörrar som öppnas mot passager ska helst förses med stängare
  • passagerna ska inte ha väggar eller dörrar i glas som är svåra att se, alla eventuella glasväggar och glasdörrar ska förses med synlig säkerhetsmärkning
  • daghemmens gångdörrar förses med klämskydd på gångjärnssidan
  • golv ska helst inte ha ett kraftigt mönster som ger intryck av nivåskillnad
  • golvytorna ska inte vara hala eller mycket blanka
  • trappor, ramper och räcken ska planeras enligt miljöministeriets förordning om säkerhet vid användning av byggnader
  • väggar och räcken i glas planeras så att det går att rengöra dem på ett säkert sätt
  • fasadstegar förses med ett hinder eller en nedersta stegpinne som försvårar klättring
  • utgående från riskanalys kan skottsäkert glas övervägas exempelvis i byggnadens huvuddörrar samt glasväggar runt vaktmästarbås och andra kundbetjäningspunkter.

Användaren ska följa upp de byggnadstekniska delarnas skick och vid behov göra nödvändiga felrapporteringar.

Tillbaka upp

Byggnadens värme-, vatten-, avlopps-, ventilations- och automationssystem samt el- och IT-installationer planeras och genomförs minst enligt bestämmelsernas miniminivå. Synliga ventilationskanaler och kabelhyllor ska undvikas och regelbunden städning av dem ska ingå i städavtalet.

Det är väsentligt med tanke på olyckssituationer att användaren vet var ventilationens nödstoppsknapp samt huvudkranen och huvudströmbrytaren är belägna. Om det inte ständigt finns servicepersonal på plats i byggnaden, måste användaren ha tillgång till de utrymmen där dessa finns. En tillräcklig mängd användare måste utbildas så att de kan reagera på korrekt sätt i undantagssituationer.

Vid planeringen och byggande av el- och IT-nät samt vid apparatanskaffning ska särskild fokus läggas på att minimera trådburna installationer. I flexibla rumslösning är det svårt att genomföra elinstallationerna så att golven inte fylls av ledningar som orsakar risk för snubbling och eldsvåda.

När rumsdispositionen ändras ska också de installationstekniska systemen ändras på motsvarande sätt. Det här gäller i synnerhet ventilationsinstallationer, för ventilationen måste vara effektivare i aktivitetslokaler än exempelvis i lagerutrymmen. Användaren ska följa upp de installationstekniska systemens skick och vid behov göra nödvändiga felrapporteringar.

Tillbaka upp

Syftet med byggnadens inbyggda och mekaniska säkerhetssystem är att förhindra mobbning, skadegörelse, stölder och våld samt öka den mentala och fysiska säkerheten bland fastighetens användare, skydda fastighetens egendom och larma om olovligt intrång i byggnaden. Säkerhetssystemen kompletterar den sensoriska övervakningen.

Finans Finlands anvisningar för inbyggda inbrottsskydd (på finska) ger minimikraven för inbyggt inbrottsskydd. De säkerhetstekniska planerna ska göras av en specialplanerare inom branschen. Det ska också observeras att lösningar planerade för företagssäkerhet sällan passar som sådana för daghem och skolor. Bristfällig eller ytlig planering av säkerhetstekniken kan leda till deloptimering, exempelvis så att en dörr med en lätt konstruktion skyddas med ett inbrottssäkert lås.

Det inbyggda skyddet i daghem och skolor ska omfatta åtminstone:

  • låsning: grundläggande lösningar för passerkontroll och låsning är elektronisk passerkontroll, elektromekanisk låsning och mekanisk låsning
  • nyckelsäkerhet: nyckelsäkerheten är av central betydelse, för bara en borttappad nyckel kan rasera hela nyckelsäkerheten
  • staket och portar
  • stängare (branddörrar, dörrar mellan nödzoner samt dörrar med elektriska lås ska förses med dörrstängare)
  • dörrar och fönster
  • nyckelförvaringsfack (nyckelförvaring som byggs in i byggnadens yttervägg intill ingången för förvaring av nyckel som kan behövas vid underhåll, larm och motsvarande)
  • utrymningsbelysning
  • gasdetektor (i utrymmen där man använder och behandlar gas)
  • brandvarnare
  • högtalarsystem
  • underhåll.

En väsentlig utgångspunkt för låsningsplaneringen är att ytterdörrarna ska kunna hållas låsta utan att verksamheten störs.

Låsningstiderna fastställs lokalt utgående från riskanalys:

  • skolor: låsning i olika situationer, t.ex. när eleverna kommer till skolan, under rasterna, under lektionerna
  • daghem: låsning i olika situationer, t.ex. när barnen hämtas till dagis, under utevistelse.

Det ska gå enkelt att ta sig ut ur lokalerna i alla situationer. Brukslåset ska gå att öppna från insidan utan nyckel. Låsning avsedd för nödutrymning ska gå att öppna från insidan utan nyckel alltid när någon vistas i utrymmet.

Alla dörrar till undervisnings- och administrationsutrymmen ska gå att låsa också inifrån. Ytterdörrarna ska helst gå att låsa centralt med tanke på ett eventuellt externt hot. System med fjärröppning förses med porttelefon och kamera. Städutrymmen och daghemmets klädvårdsrum ska hållas låsta när de används.

Dörrar i passager ligger ofta på besvärliga platser ur verksamhetens synvinkel. Små barn kan också ha svårt att själva öppna dörrar försedda med stängare. Därför är det ofta motiverat att förse dörrar i passager med elektromagnetiskt dörrställningsbeslag som stängs automatiskt vid brand. Det är relativt förmånligt att installera sådana också i befintliga fastigheter. Med tanke på andra avvikande situationer kan dörrarna förses med en lösning som kan fjärrlåsas.

Högtalarsystem är en central faktor för att öka säkerheten i skolmiljön. Högtalarsystem har påtalats i Olycksutredningscentralens rapporter över skolskjutningarna i Jokela 2007 och Kauhajoki 2008 samt över skolbranden i Kouvola 2014.

Det rekommenderas att batterisäkrade högtalarsystem installeras åtminstone i större enheter (över 100 barn/elever/studerande), specialläroanstalter samt i byggnader med två eller flera våningar. Genom högtalarsystemet ges exempelvis uppmaning om att utrymma byggnaden eller meddelas om andra avvikande situationer.

I samanvända byggnader ska det säkerställas att systemet täcker hela byggnaden och också uteområden som används. Enheter med flera byggnader ska ha ett system som täcker alla byggnader. Det ska gå att göra utrop från flera platser som är oberoende av varandra.

Systemet kan också ha möjlighet till tvåvägskommunikation så att det till exempel går att göra utrop från alla undervisningsutrymmen, eller det kan vara trådlöst så att utrop kan göras från varje mobiltelefon som är ansluten till systemet. Högtalarna kan utnyttjas på många olika sätt i läroanstaltens dagliga verksamhet.

Vanliga system för centrala utrop regleras inte. De är inte utrymningslarmsystem som avses i bestämmelser och standarder och som måste överensstämma med kraven i lagen om anordningar inom räddningsväsendet och författningar på EU-nivå.

När daghem och skolor byggs eller renoveras ska brandteknisk säkerhetsutrustning installeras i enlighet med bestämmelserna. För daghems- och skolbyggnader ställs krav enligt barn- och elevantal som gäller brandvarnare och brandlarm anslutna till elnätet samt brandlarm kopplade till nödcentralen. De striktaste bestämmelserna gäller daghem som används dygnet runt, i dem krävs ofta också ett automatiskt släcksystem (sprinkler). Beroende på projektet kan även annan brandteknisk utrustning krävas. Närmare information finns i miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet (848/2017). 

Övrig utrustning för elektronisk säkerhetsövervakning som kompletterar social övervakning, inbyggda skydd samt givning av varningar och larm är bland annat:

  • passerkontrollsystem: passerkontroll som är ändamålsenlig i relation till verksamhetens omfattning
  • dörrklockor, porttelefoner med eller utan kamera: dörrklocka som ringer i verksamhets- eller administrationslokalerna, i daghem är kameratelefon kopplad till dörröppningssystemet en fungerande lösning. För kvällsbruk ska ytterdörren ha en dörrklocka så att dörrar inomhus inte behöver hållas öppna i onödan
  • kameraövervakning: kameraövervakningsutrustning som är ändamålsenlig för den eftersträvade övervakningsnivån
  • system för inbrotts- och brottslarm och nödanrop: inbrottslarmsystem som är ändamålsenligt för den eftersträvade övervakningsnivån, vid behov system för brottslarm eller nödanrop
  • belysningssystem: säkerheten på uteområden kan förbättras med belysning som reagerar på rörelsedetektor
  • spisars säkerhetsanordningar: i verksamhets- och samutrymmen på daghem och i skolors undervisningsutrymmen ska det finnas en strömbrytaranordning
  • info-TV-system och internt larmsystem.

Ett passerkontrollsystem som kompletterar låsningen underlättar personflödena och hanteringen av dem, därtill samlar systemet uppgifter om personflödena. Fungerande passerkontroll och låsning är väsentliga faktorer i hanteringen av säkerhetsrisker. Fastän förövaren i vissa våldsfall har haft passerbehörighet till byggnaden, minskar låsning av byggnadens ytterdörrar och passerkontroll risken för obehörigt intrång. Sektionerande innerdörrar kan också användas vid planeringen av byggnadens passerkontroll.

I daghem och skolor med små barn kan passerbehörighet dagtid beviljas åt läroanstaltens personal och eventuellt åt barnens vårdnadshavare för lämning och hämtning. I skolor med äldre barn kan eleverna självständigt behöva komma in i vissa undervisingsutrymmen. I läroanstalter för unga kan de studerande beviljas mer omfattande passerbehörighet. Till utrymmen som används kvällstid beviljas begränsad passerbehörighet åt kvällsanvändare.

Kameraövervakning lämpar sig för övervakning av uteområden, ingångar, korridorer, klädförvaringsutrymmen, samlingsutrymmen osv. I toaletter och tvätt- och omklädningsrum är kameraövervakning inte tillåten. Kameraövervakning förebygger mobbning, anlagda bränder och skadegörelse samt skyddar egendom. Kameraövervakning kan i akuta situationer underlätta att identifiera det störande elementet och att utreda fallet i efterhand. Kameraövervakningens central kan placeras exempelvis i vaktmästarens utrymmen, kansliet eller i kommunens centrala övervakningsenhet.

Lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) reglerar bland annat den tekniska övervakningen på arbetsplatsen. Det bör observeras att inspelningarna från kameraövervakningen utgör ett personregister, så de måste användas och förvaras på korrekt sätt och de måste ha lagstadgade registerbeskrivningar.

Olycksutredningsgrupperna som undersökt allvarliga incidenter som inträffat i läroanstalter har inte ansett det nödvändigt att rekommendera anskaffning av metalldetektorer till läroanstalter. Metalldetektorer är också en dyr lösning, eftersom det krävs personal att använda dem.

Tillbaka upp

Förordningarna i Finlands byggbestämmelsesamling innehåller föreskrifter om byggnaders fukttekniska funktion, vatten- och avloppsinstallationer, inomhusklimat och ventilation samt ljudförhållanden. Dessa förordningar gäller i huvudsak vid nybyggnad, men tillämpas också vid renovering.

När det gäller hälsosamheten i daghems- och skolbyggnader under deras användning ingår krav i fråga om fysikaliska, kemiska och biologiska agenser samt åtgärdsgränser för att utreda den sanitära olägenheten och vid behov avhjälpa eller begränsa den i social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015). Denna så kallade byggnadshälsoförordning tillämpas också på tillsynen av sanitära förhållanden i daghem och skolor som utförs av kommunala hälsoskyddsmyndigheter med stöd av hälsoskyddslagen (763/1994). 

Hälsosamheten i daghems- och skolbyggnader påverkas bland annat av:

  • tillräcklig yta för verksamheten
  • tillräcklig ventilation
  • tillräcklig belysning, minst 300 lux
  • fönsterytan i vistelse- och arbetsutrymmen minst 10 % av golvytan för att tillföra tillräckligt naturligt ljus (i nya byggnader främst byggtillsynens uppgift)
  • det ska finns minst ett öppningsbart vädringsfönster i vistelseutrymmen
  • akustiken i lokalerna ska vara tillräcklig med tanke på användningen

I daghem är dessutom följande särskilt viktigt:

  • golvytorna har en tillräckligt hög temperatur
  • på småbarnsavdelningen ska det finnas en tillräckligt stabil, separat plats för tvätt och blöjbyte, på avdelningen för större barn åtminstone en dusch för tvätt
  • på småbarnsavdelningen ska toalettdörren kunna stängas så att barnen inte själva kan ta sig in där
  • det ska finnas 1 toalett per varje påbörjat tiotal barn
  • tillräckliga utrymmen för att förvara, torka och skölja kläder
  • om områden för utevistelse inte ligger i direkt anslutning till byggnaden, ska rutten dit vara säker
  • sängar för alla barn som behöver vila
  • förvaringsutrymme för barnvagnar
  • tvättställen på alla avdelningar för att tvätta händerna och få dricksvatten

I skolor är följande särskilt viktigt:

  • det ska finnas 1 toalett per varje 15 barn
  • tvättställen för att tvätta händerna och få dricksvatten i alla undervisningsrum eller deras omedelbara närhet

Lagstiftningen och myndigheternas anvisningar utgör minimikraven som inte får underskridas i byggnadsskedet. Om de underskrids i användningsskedet kan det leda till åtgärder av tillsynsmyndigheten. I de flesta fall skulle det med tanke på hälsoaspekterna vara klokt att välja lösningar med vilka man strävar efter en bättre kvalitet än den som nås genom att uppfylla minikraven. Sådana lösningar betalar ofta sig tillbaka i form av mindre underhållskostnader och mindre risk för att någon blir sjuk.

Genom att upprätthålla en god hygien kan man förhindra spridningen av infektioner. När man planerar en ny byggnad eller gör en grundlig renovering av en befintlig byggnad kan man påverka det här genom att välja lösningar som förhindrar att det kommer in smuts utifrån, till exempel så att man inte bär skor för utomhusbruk inne i byggnaden, och genom att ta i beaktande faktorer som påverkar städningen av lokalerna.

Det lönar sig att välja sådana ytmaterial som är möjligast lätta att rengöra. Det lönar sig också att förverkliga ventilations- och elsystemen samt inredningen så att det inte samlas damm högt uppe på platser som är svåra att rengöra. I daghemmen, där de yngre barnen är mer känsliga för infektioner än skolbarn, är det särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid en god hygien. Ett sätt att förbättra hygienen är att hålla isär till exempel rena och smutsiga kärl eller kläder i daghemmets köks- och tvättutrymmen. För att förhindra spridningen av infektioner kan man också använda beröringsfria vattenkranar och antibakteriell ytbeläggning, som finns att få till exempel på möbler och dörrhandtag.

Problem med inomhusklimatet är återkommande i daghem och skolor. Problemen kan bero på många olika orsaker, exempelvis otillräcklig ventilation, bristfällig städning, bristfälligt underhåll av ventilationsanordningarna, emissioner från material, mikrobtillväxt (mögel, bakterier osv.) till följd av fibrer i ventilationsanordningarna eller akustikskivor eller fukt i konstruktionerna. Också dålig akustik kan orsaka sådana symtom som vanligen kopplas till problem orsakade av orenheter i inomhusluften. Ibland kan problemen också bero på förorenade inventarier som tagits in i byggnaden utifrån.

Vanligtvis får inte alla som vistas i byggnaden symtom. Symtomen som uppkommer i byggnaden kan också ha flera olika förklaringar. När problem förekommer ska deras omfattning och orsaker börja utredas omedelbart och nödvändiga korrigeringsåtgärder vidtas och/eller hälsosamma tillfälliga lokaler skaffas. Olika luftrenare eller andra sådana lösningar som inte avlägsnar orsaken till problemen från konstruktionerna, kan hjälpa tillfälligt, men de är inte lämpliga som permanenta lösningar.

Metoder för utredning är bland annat statistik från skol- och företagshälsovården, enkäter om inomhusklimatet och undersökning i byggnaden. Utredningen ska omfatta såväl personers hälsa som byggnaden och experter inom olika områden ska användas för att utföra den. Utredningen ska använda metoder som är korrekta och tillräckligt omfattande i relation till problemet under utredning. Exempelvis är mätningar av inomhusluften ofta inte tillräckliga i sig. Experter insatta i problem med inomhusklimatet ska anlitas för tolkning av resultaten och planering av fortsatta åtgärder.

Problem med inomhusklimatet leder ofta till konfliktsituationer som är svåra att hantera. Även därför är kommunikationen oerhört viktig under hela processen och absolut öppenhet måste tillämpas vid alla åtgärder. Det är skäl att fästa uppmärksamhet vid att kommunikationen alltid ska basera sig på fakta, men samtidigt ska också parternas åsiktsskillnader respekteras. Enligt offentlighetslagstiftningen är alla myndighetshandlingar som utgångspunkt offentliga, vilken även nästan utan undantag också gäller alla rapporter från utredning och undersökning av inomhusklimatet. De ska utan dröjsmål överlämnas till alla som ber att få dem.

Byggnadens ägare är ansvarig för byggnadens skick. Användaren är ansvarig för korrekt användning och rapportering av problem som framkommer.

De kommunala hälsoskyddsmyndigheterna ansvarar för tillsynen av byggnadens hälsosamhet. Ansvarsområdet för arbetarskydd vid regionförvaltningsverket ansvarar för tillsynen av anställdas säkerhet.

Tillbaka upp

Sunda lokaler 2028

Statsrådet har startat programmet Sunda lokaler 2028 med målet att göra offentliga byggnader sundare och att effektivisera vården, behandlingen och rehabiliteringen av alla som lider av dåligt inomhusklimat. 

Bilagor
Tillbaka upp