Detta stödmaterial har utarbetats som stöd för undervisningen i etik i åskådningsämnena i årskurserna 7–9. I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (GLP 2014) presenteras etikundervisningens kunskaps- och färdighetsmål både i fråga om enskilda religioner och åskådningar och mer allmänt i fråga om etiskt tänkande. Materialet beskriver etikens karaktär på ett mer allmänt plan än enskilda religioners eller livsåskådningars etiska traditioner. Materialet kan således utnyttjas i undervisningen i både religion och livsåskådningskunskap. Materialet innehåller tips på hur man kan öva på etiskt tänkande med eleverna. 

Ladda ner materialet i pdf-format:

 

I grunderna för läroplanen anknyter etik till flera mål för undervisningen i innehållet i läroämnet religion i årskurserna 7–9. Dessa mål är till exempel ”handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och åskådningar” (M6), ”uppmuntra eleven att fundera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem” (M8) samt ”inspirera eleven att granska de etiska dimensionerna i sina val och hur de påverkar välbefinnandet och uppmuntra eleven till en hållbar livsstil” (M9) (eGrunder).  

På motsvarande sätt är målen för undervisningen i livsåskådningskunskap att ”handleda eleven att iaktta etiska dimensioner i sitt liv och sin omgivning och att utveckla sitt etiska tänkande” (M8), ”uppmuntra eleven att reflektera över hur de egna valen påverkar en hållbar framtid lokalt och globalt” (M9) och ”handleda eleven att inse betydelsen av och den etiska grunden för människovärdet, de mänskliga rättigheterna och människors jämlikhet” (M10) (eGrunder).

Gemensamt för dessa mål är att de gäller etikens olika aspekter: begrepp, principer, frågor, funderingar, val samt deras inverkan på elevens eget liv, de gemenskaper och den miljö där eleven vistas.    

Materialets texter är avsedda för lärare som stöd för undervisningen i etik. Uppgifterna är avsedda att användas med eleverna under lektionerna i åskådningsämnena. 

Tillbaka upp

Med moral avses i detta material uppfattningar om gott och ont, rätt och fel samt agerande enligt dessa uppfattningar. I vardagsspråk betyder etik ofta samma sak som moral. Med etik kan man också avse moralforskning. När man talar om etisk verksamhet hänvisar man i allmänhet till verksamhet som är moraliskt korrekt.  

Termerna etik och moral härstammar från antiken. Det grekiska ordet ethos hänvisar till en persons karaktär eller sätt att agera. Det latinska ordet mores betyder förutom seder och bruk även verksamhetsprinciper eller verksamhetsregler. När vi funderar på vad som är rätt eller fel, gott eller ont, är det viktigt att granska värderingar, egenskaper hos den som agerat, själva handlingen samt de allmänna verksamhetsprinciperna och reglerna.  

I den västerländska filosofins historia har man funderat på vad som gör moralen till ett unikt fenomen. Man har tänkt att moraliska normer har vissa kännetecken som skiljer dem från andra regler och normer. Till skillnad från smak eller åsikter är moralen förpliktande. Det innebär att moraliska regler inte bara är uppmaningar eller rekommendationer. Moralen bestämmer vad människor ska göra eller låta bli att göra. Moralen är också självständig eller oberoende av andra regler och normer, såsom lagstiftning eller seder. Detta innebär att till exempel lagen inte definierar vad som är moraliskt rätt. Lagar och seder kan alltså vara omoraliska. Dessutom är moralen allmän, det vill säga det moraliska ansvaret gäller alla som kan skilja mellan rätt och fel.  

Etik och moral är frågor som gäller alla. De möjliggör ett smidigt samhällsliv. Moraliskt rätt agerande beaktar parternas önskemål, viljor känslor och mål. Det råder dock olika åsikter om moralen i vardagen och i olika gemenskaper.

I skolan kan så kallad naiv relativism bli en utmaning för undervisningen i etik. Enligt den är alla åsikter om rätt och fel lika korrekta och bra. Ofta grundar sig en sådan relativism på observationen att människor har olika åsikter om gott och ont. Även om detta stämmer kan en del av åsikterna ändå vara mer motiverade än andra.  

Någon kan till exempel säga att moralfrågor endast är åsikter och att inga moraluppfattningar är bättre än andra. Man kan ändå påvisa att personen sannolikt inte själv tänker så i praktiken. Läraren kan till exempel fråga om stöld, lögner eller våld borde accepteras om människor har olika uppfattningar om huruvida de är moraliskt acceptabla. Många tänker inte så i praktiken. Knappast tänker ens eleven att all verksamhet verkligen är lika bra eller dålig även om människor har olika åsikter om det. Om en naiv relativist dessutom anser att ”stöld är fel” och någon annan säger ”stöld är inte fel”, då måste den naiva relativisten acceptera att båda åsikterna är sanna samtidigt. Av naiv relativism följer alltså att den egna uppfattningen om moral samtidigt är rätt och fel. Naiv relativism är därför en internt motsägelsefull ståndpunkt som upphäver sig själv.

I praktiken skulle godkännandet av naiv relativism leda till att det inte finns någon moral. Om vem som helst får göra vad som helst finns det inga moraliska värderingar eller regler som skulle begränsa människors handlingar. Då blir det också omöjligt att leva väl tillsammans. Därför anser man att gemenskapens moraliska principer ska vara bindande för individen. Den bindande verkan kan motiveras på olika sätt.  

Grunden för moralen har till exempel ansetts vara förnuftet, gemenskapliga känslor såsom empati, eller överenskommelser om det gemensamma bästa. I religioner har moralfrågor också granskats till exempel i förhållande till religioners berättelser, myter och läror. I vissa religioner tänker man till exempel att moralen grundar sig på Guds vilja. Inom olika religioner varierar dock uppfattningarna om moral och åsikterna om moralfrågor hos religionens anhängare. I det praktiska livet är det omöjligt att uppnå en situation där alla människor i hela världen eller ens i lokala samhällen skulle acceptera alla samma värderingar och normer. Med tanke på ett fungerande samhälle räcker det dock att största delen av människorna godkänner vissa gemensamma regler och att det i gemenskapen förs en kontinuerlig öppen diskussion om moraliska frågor utifrån vilken reglerna vid behov ändras.

Moral handlar inte alltid om att lösa problem, utan om att överhuvudtaget lyfta fram dem. I etikundervisning och etisk fostran behöver man alltså inte nödvändigtvis hitta rätt svar på moralfrågor, utan man kan tillsammans fundera på svåra frågor, lära sig att möta olika åsikter samt utveckla känsligheten att upptäcka det lidande som finns i världen och reagera på det.    

Tillbaka upp

Moralens karaktär kan belysas genom att skilja moralfrågor från smakfrågor och faktafrågor. Smakfrågor gäller enskilda personers personliga preferenser. Om någon till exempel säger att hen gillar morötter berättar det bara något om hen själv och hens preferenser. Det leder inte till att någon annan måste gilla morötter. Däremot är etiska frågor sådana att det inte är betydelselöst hur andra agerar. Om man till exempel tänker att det är fel att döda en annan människa tänker man i allmänhet att inte heller andra får döda en annan människa.

Moralfrågor ska också skiljas från faktafrågor. Till exempel är frågan om Alexander Stubb är Finlands president en faktafråga. Svaret på frågan beror inte på en enskild persons åsikt eller samfundets moraliska principer. 

Uppgift för eleverna: Att skilja moralfrågor från smakfrågor och faktafrågor 

1. Undersök citaten från diskussioner. Är ämnet för diskussionen en moralfråga, en åsiktsfråga eller en faktafråga?  

a. ”Ja, det bor fler människor i Belgien än i Finland, även om Finlands areal är nästan elva gånger så stor som Belgiens!”  
b. Anna: ”Det är himla kallt ute!” Axel: ”Jag tycker att temperaturen är lagom.”
c. ”Man ska behandla andra människor väl till exempel genom att vara artiga mot dem.”
d. ”Jag tycker att Robert Pattinson är den bästa Batman-skådespelaren.”
e. ”Jag tycker att det är Robert Pattinson som spelar Batman Batman i filmen The Batman.”
f. ”Jag tänker inte hjälpa Kajsa fastän hon bad om hjälp. Kajsa hjälpte inte mig förra veckan när jag bad hen om hjälp.” 

Svar på uppgift 1:

a. Faktafråga: Finlands areal är faktiskt nästan elva gånger större än Belgiens, men befolkningen i Belgien är större. Detta är ett faktum och beror inte på enskilda människors åsikt. Dessutom är det inte väsentligt med tanke på moralen om Belgiens folkmängd eller areal är mindre eller större än Finlands. Ingen av dessa är i sig en moraliskt bra eller dålig sak. 
b. Åsiktsfråga: Temperaturen är ett faktum, men om den känns kall eller varm beror på personen, det vill säga det är en åsiktsfråga. 
c. Moralfråga: Påståendet beskriver inte bara hur saker och ting är, utan anger också hur de borde vara. Det handlar inte heller enbart om en individuell åsikt, utan om vad som är rätt och fel. 
d. Åsiktsfråga: Det är fråga om en enskild persons åsikt om vem som är bäst på att spela Batman. 
e. Faktafråga: Vem som spelar Batman är ett faktum som är oberoende av rätt och fel samt enskilda människors åsikter. Att uttrycka en åsikt i början av påståendet gör inte påståendet till en åsikt. 
f. Moralfråga: Talaren upplever att man har handlat fel mot hen. Hen anser det vara rättvist att den andra behandlas på samma sätt. Att hämnas förstärker dock i allmänhet problemet i stället för att ta bort det. Under lektionen kan man också diskutera hur situationen kan åtgärdas utan hämnd. 
 
Tillbaka upp

Utöver moralen styr också lagar och seder människor att agera på ett visst sätt. Ibland tänker man att lagen och sederna anger vad som är moraliskt rätt. Det finns dock många lagar och seder som inte har att göra med moraliska frågor. Vissa länder har till exempel högertrafik medan andra har vänstertrafik. Ingendera är dock ett bättre sätt ur moraliskt perspektiv.

En lag kan också vara omoralisk. Till exempel måste de lagar som rättfärdigade förintelsen i Nazityskland och de tidigare amerikanska och sydafrikanska lagarna om rassegregation betraktas som omoraliska om vi accepterar principen om människors lika värde. Moralnormerna har ansetts vara primära i förhållande till andra normer. Därför ska man förhålla sig kritiskt till lagar. Olika samhällen har ändå olika synpunkter på värderingar och på vad som är rätt och fel. För ett demokratiskt samhälle är det viktigt att man förstår och diskuterar moraliska meningsskiljaktigheter.

Uppgift för eleverna: Moral, sed och lag

1. Vilka av följande motiveringar är bra med tanke på etiken och vilka är inte det?    
a. Det här är moraliskt acceptabelt, eftersom det är en tradition.  
b. Det här är moraliskt rätt, eftersom jag vill göra så.  
c. Det borde man inte göra, eftersom det skadar andra och det är fel att skada andra.  
d. Man måste alltid följa lagen oberoende av vad lagen säger.  
e. Om vi gjorde det här skulle vi bli tvungna att ljuga för personen och det är inte rätt.  
f. Man ska hjälpa den som är i nöd, för du vill säkert också själv att du ska få hjälp om du är i nöd. 

Svar på uppgift 1:

a. Nej, eftersom vissa traditioner kan vara moraliskt tvivelaktiga.  
b. Nej, eftersom en enskild människa kan vilja göra onda saker. I moraliskt agerande beaktas också andra perspektiv än de egna. 
c. Ja, skada som man eventuellt orsakar andra måste beaktas när man gör moraliska val. 
d. Nej, eftersom lagar kan vara omoraliska. 
e. Ja, ofta anses vissa handlingar vara omoraliska. Sådana är till exempel att ljuga, stjäla och skada någon annan. Handlingar som att ljuga, stjäla och skada någon annan betraktas allmänt som omoraliska. Å andra sidan kan man också lyfta fram exempel på förhållandet mellan moraliska normer och valsituationer i anslutning till dem. Man kan diskutera om lögner kan vara berättigade med tanke på konsekvenserna till exempel i en situation där man genom att ljuga kan rädda någon från att falla offer för brott mot liv. 
f. Det återstår att fundera på om det är fråga om en bra motivering eller inte. 
Tillbaka upp

Känslor spelar en viktig roll i den moraliska verksamheten och det moraliska beslutsfattandet. Känslor är inte bara förnimmelser av välbehag eller olust, utan de innebär att man anser att något är rätt eller fel. En känsla av ilska eller vrede kan uttrycka att man har handlat fel mot någon. Medkänsla leder människor att hjälpa dem som behöver hjälp. På motsvarande sätt kan känslor av skam och skuld vara ett tecken på att man själv har handlat moraliskt fel. Uppkomsten av moraliska känslor är en process som påverkas av till exempel uppfostran och erfarenheter av hur man själv har blivit behandlad. Till exempel kan en uppväxtmiljö i vilken man betonat att man ska klara sig själv leda till att det känns skamligt att be om hjälp.  
 
Känslorna är en del av det moraliska agerandet, men de berättar inte enbart hur man ska agera. Känslor kan också leda till dåliga val. Starka känslor kan till exempel fördunkla omdömesförmågan i situationer där man upplever sig ha blivit kränkt. Även att enbart styras av medkänsla leder inte alltid till ett bra slutresultat. Det behövs alltså moraliskt omdöme. Att identifiera sina egna och andras känslor och fundera på orsakerna till dem hjälper att fördjupa det moraliska omdömet. 

Uppgifter för eleverna: Moraliska känslor

1. Välj en reaktion på känslan som beskrivs i uppgiften som enligt dig är berättigad. Motivera ditt val. 
a. Jag är arg eftersom min vän svek mitt förtroende. 
i. Jag tänker också svika hens förtroende, eftersom jag anser att det gottgör hens agerande. 
ii. Jag berättar för hen att hen gjorde fel mot mig och att jag inte längre kan lita på hen på samma sätt som tidigare.  
b. Skolan får en ny elev som blir mobbad. Jag tycker synd om hen, men jag är rädd att jag också kommer att bli mobbad om jag försvarar hen. 
i. Jag mobbar inte, men jag gör inte heller något för att få slut på mobbningen. 
ii. Jag ingriper direkt i mobbningen eller berättar om saken för vuxna. 

2. Fundera på i vilka situationer du har varit arg.
a. När anser du att dina känsloreaktioner har varit motiverade? 
b. Vilka handlingar kan ilska rättfärdiga och vilka inte? Ge två exempel på båda alternativen. 
3. Fundera på vad förtroende innebär. Motivera om förtroende måste förtjänas eller om vi borde utgå ifrån att vi kan lita på andra människor. 
4. Fundera på vad medkänsla är. Är det samma sak som att tycka synd om någon? 
5. Fundera på vad mobbning är. Vilka känslor kan det väcka hos olika parter? 
6. Hitta på två exempel på situationer där man gör fel mot någon.  
a. Vilka känslor kan uppstå i dessa situationer? 
b. Fundera på hur man borde gå till väga i dessa situationer. Motivera ditt svar.

 

Tillbaka upp

Människor gör moraliska val varje dag. Valen gäller i allmänhet till exempel vad man borde göra eller låta bli att göra i en viss situation. Dessutom gäller de på vilka grunder valet ska göras och vems önskemål, känslor, viljor och mål som ska beaktas. Det är krävande att göra moraliska val, eftersom många faktorer påverkar valet. Ett moraliskt val förutsätter förståelse för handlingens karaktär och förmåga till moraliskt övervägande.

I ett gott moraliskt övervägande kan man beakta fakta som gäller situationen och olika parters synpunkter. I ett moraliskt övervägande kan människan också motivera sina val. Då man överväger valet kan man till exempel fundera på konsekvenserna av valet för olika parter eller åberopa någon allmän princip eller regel. Dessutom kan man bedöma om handlingen återspeglar personens goda moraliska karaktär eller egenskaper som anses vara goda, såsom måttlighet eller omsorgsfullhet. Särskilt utmanande kan övervägandet vara i situationer där det finns konflikter gällande värderingar och normer. I vissa situationer kan alla valbara alternativ vara moraliskt problematiska. Då måste man överväga om något av alternativen är minst dåligt och på vilka grunder.

Moraliskt övervägande och moraliska val gäller sådant som kunde vara annorlunda eller som man kan påverka. Människan är moraliskt ansvarig för handlingar som hon kan påverka genom sina egna val. Om man förstår att det gör ont att slå någon och man kan välja om man slår eller inte, då är man ansvarig för den smärta man orsakar om man slår. Till exempel är en baby som skadar någon annan inte ansvarig för sin gärning, eftersom en baby inte förstår följderna av sin gärning.

Att åberopa okunnighet fråntar inte en människas moraliska ansvar för sådant som hon borde känna till. Ingen kan dock ha en moralisk skyldighet att utföra en handling som ur mänsklig synvinkel är omöjlig. Till exempel kan ingen ha en moralisk skyldighet att förhindra att en meteorit faller ner om det inte är möjligt att förhindra det. 

Uppgifter för eleverna: Moraliskt val, omdöme, ansvarsfullhet och skyldighet

1. Vilka av följande gärningar är sådana att man kunde ha valt annorlunda? 
a. Att man på grund av reflexen drar bort handen från en het spis.  
b. Att snubbla på en sten av misstag, vackla och därför knuffa till en annan människa.  
c. Beslutet att köpa en viss skjorta i butiken.  
d. Att tro på skvaller och rykten som berättas om kompisar i den egna klassen.  
e. Att bli försenad från skolan eftersom man av misstag försover sig. 
f. Att nysa.  
g. Att säga något fult till en annan när man är arg.  
2. Vad ska man beakta i det moraliska övervägandet i följande situationer?
a. Att hjälpa en skadad på en olycksplats 
b. Att vara vittne på en brottsplats 
c. Att göra PISA-provet i skolan 
d. Att vara barnskötare i en lekpark 
e. Att vara glassförsäljare i en glasskiosk 

Svar på uppgift 1:

a. Nej, man kunde inte ha valt annorlunda.  
b. Nej, man kunde inte ha valt annorlunda. 
c. Ja, man kunde ha valt annorlunda. 
d. Ja och nej. Vad man tror är inte frivilligt. Du kan till exempel knappast välja att tro att du är på månen just nu. Å andra sidan kan vi dock förhålla oss med reservation till sådant som man berättar för oss och kontrollera sådant som vi hört. Det lönar sig att komma ihåg att människor kan ha fel och säga saker som inte stämmer. Det är också möjligt att man själv har misstagit sig. I klassen kan man också fundera på vad som är det bästa sättet att agera om man hör att det berättas skvaller eller rykten om någon. Borde man berätta dem vidare eller inte? Borde man berätta för läraren?  
e. Ja och nej. Man kunde ha försäkrat sig om att man ska vakna till exempel genom att ställa in alarmet på telefonen eller be någon att väcka en. Men när man sover kan man inte besluta att nu ska jag vakna. Eftersom det är möjligt att ordna saker bättre så att man vaknar vid rätt tidpunkt har man ansvar för det om man försenar sig. 
f. Ja och nej. Ibland vet man att en nysning är på väg, och då kan man ibland förhindra den. Ibland kommer nysningen plötsligt, och då kan den inte förhindras. 
g. Ja, man kunde ha valt annorlunda. 
Exemplesvar på uppgift 2: 

a. Den skadade har rätt att få hjälp, och förbipasserande som råkat vara på platsen är skyldiga att hjälpa. Rätten att få hjälp påverkas inte av den skadades bakgrund såsom ålder, kön, etniska bakgrund, språk eller åskådning. Skyldigheten att hjälpa kan uppfyllas på olika sätt beroende på den skadades skada, hjälparens egen förmåga och samarbetet med andra. Hjälparen kan uttrycka flera olika dygder i situationen, såsom mod, rådighet, förnuft, omsorg och beslutsamhet. Hjälparen kan samtidigt ha andra skyldigheter, såsom att ta hand om sina egna barn, varvid hen måste avgöra vad hen ska prioritera. 
b. Ögonvittnen är skyldiga att hjälpa polisen eller de rättsliga myndigheterna att utreda brott. Det kan kräva en brottsanmälan. Beroende på situationen kan ett ögonvittne bli tvunget att överväga om hen kan och borde förhindra att brottet fortsätter. Förutom sin egen säkerhet ska hen också beakta rättigheterna hos de inblandade. Att använda maktmedel mot brottslingar är endast tillåtet och motiverat under vissa förutsättningar. 
c. Med PISA-provet samlar man in information om elevers kompetens på global nivå. Att genomföra provet slarvigt, fuska i provet eller skolka från provet förvränger undersökningsresultaten. Å andra sidan kan man fundera på om eleven är skyldig att delta i provet, och om så är fallet, på vilka villkor. I vissa situationer kan det förekomma spänningar mellan medborgarskyldigheterna och individens friheter. 
d. Småbarn förstår inte de faror de möter och kan inte skydda sig själva. Barnskötaren ansvarar för barnets hälsa och säkerhet. Barnskötaren får inte ens för en stund överlåta ansvaret till någon annan om inte detta har avtalats separat med barnets föräldrar. Å andra sidan kan en nödsituation uppstå i lekparken där barnskötaren måste rädda någon annans barn från fara. Då måste man avgöra vilken skyldighet som väger tyngst. 
e. Glassförsäljarens uppgift är att betjäna alla kunder jämlikt oberoende av bakgrund. Kunden är å sin sida skyldig att behandla försäljaren på ett sakligt sätt. Säljaren ska agera i enlighet med arbetsgivarens intresse även i oväntade situationer. Säljaren kan bli tvungen att överväga om hen kan gå till jobbet eller fortsätta sin arbetsdag om sjukdomssymtom uppkommer. Försäljaren kan också bli tvungen att överväga hur hen ska gå till väga med kunder som tränger sig före i kön eller som är missnöjda.  
Tillbaka upp

Diskussion eller dialog är ett bra sätt att utveckla det etiska omdömet, känsligheten att upptäcka etiska problem samt förmågan att beakta andras synpunkter. I en bra diskussion lyssnar man på andra och försöker förstå deras perspektiv. I en bra diskussion talar man dessutom sanning, begär vid behov om förtydligande och håller sig till ämnet så länge att båda får säga sitt.  

I etiska diskussioner kan det vara svårt att uppnå likstämmighet, eftersom ämnena i den etiska debatten är komplexa och alla väsentliga aspekter inte alltid kan beaktas. Även bra diskussioner kan leda till meningsskiljaktigheter. I etiska diskussioner är målet inte alltid enhällighet utan ömsesidig förståelse och acceptans mellan parterna. Det är viktigt att läraren fäster uppmärksamhet vid att diskussionen inte slutar med att läraren säger sin egen åsikt. Målet är att undervisningsgruppen tillsammans ska bedöma de synpunkter som framförts och fundera på om de är motiverade och om det finns andra sätt att tänka på saken.  

Mer information om detta ämnesområde på ett allmänt plan finns i Utbildningsstyrelsens material:  

Uppgifter för eleverna: Diskussionsfärdigheter

Diskussionsuppgifter: exempelfall från vardagslivet 
Nedan finns exempelfall med hjälp av vilka man kan öva på att diskutera, möta parterna i diskussionen, lyssna på andras motiveringar och beakta andras synpunkter. Målet med övningarna är att utveckla öppenheten och beredskapen att ändra sina egna åsikter om de visar sig vara bristfälligt motiverade. Exempelfallen fungerar som utgångspunkt för elevernas diskussion. Exempelfallen styr till att reflektera över etiska frågor ur olika perspektiv och hjälper med att förstå att svårigheten i moraliska valsituationer ofta ligger i att det inte finns några enkla lösningar. 
Instruktioner för arbetet: Det lönar sig att reservera cirka två lektioner för arbetet. Under den första lektionen genomförs punkterna 1–3 och under den andra genomförs punkterna 4–5. 
1. Att bekanta sig med ett exempelfall: Eleverna bekantar sig i smågrupper med det exempelfall som läraren valt i till exempel genom att läsa upp det högt. Alla grupper har samma exempelfall att analysera. 
2. Identifiering av problemet: Eleverna har i uppgift att identifiera något moraliskt problem eller en moralisk fråga som ingår i exemplet. I samband med exempelfallen presenteras några eventuella problem och frågor. Det lönar sig att se till att alla grupper har hittat ett moraliskt problem eller en fråga. De kan vara till exempel ”Är det fel att ljuga i alla situationer?” eller ”Gjorde personen rätt?” Dessutom lönar det sig att säkerställa att problemet eller frågan som valts är sådan att det är möjligt för gruppen att hitta synpunkter för och emot. 
3. Diskussion i smågrupper: Eleverna funderar i grupp på olika synpunkter på problemet. Det är viktigt att man funderar på åsikter både för och emot frågan. Dessutom är det viktigt att motivera de synpunkter som framförts. Eleverna skriver ner gruppens funderingar. Läraren kan vid behov handleda diskussionen, men här bör man undvika att läraren påverkar elevernas svar.  
4.  Diskussion i större grupp: Detta skede kan genomföras tillsammans med hela undervisningsgruppen eller genom att slå samman smågrupper till större grupper. Om alla diskuterar tillsammans kan läraren fungera som ordförande. I annat fall väljer eleverna en ordförande bland sig.  
Man diskuterar under ordförandes ledning utgående från smågruppsdiskussionerna och anteckningarna. Diskussionens förlopp: 
a. Dela turvis ordet till talare som framför perspektiv för och emot.   
b. För varje perspektiv öppnas en diskussion där syftet är att tillsammans fundera på om perspektivet är välmotiverat och om det finns andra möjliga sätt att tänka. 
c. När ett perspektiv har behandlats ges ordet till följande person och man går vidare enligt punkt 2 tills det inte finns fler nya perspektiv eller den tid som reserverats för diskussionen har använts.  
5. Utvärdering av diskussionen: Efter diskussionen utvärderar man tillsammans hur diskussionen lyckades. Diskussionen kan utvärderas till exempel utifrån följande frågor: 
▪ Lyckades man i diskussionen höra och respektera åsikter som avvek från de egna? 
▪ Kunde man skapa en diskussion i gruppen där man kunde fundera på alla slags tankar?  
▪ Utmanade diskussionen några uppfattningar som tidigare betraktats som självklara? 
▪ Fick man en djupare förståelse för den fråga eller det problem som var föremål för diskussionen?
▪ Lyckades man i diskussionen stärka motiveringarna till sina egna åsikter?  
▪ Beaktades och utvärderades alla parters synpunkter?  
▪ Märkte man eventuella konflikter? Löstes en del av dem? Hur kom man fram till en lösning?  
▪ Var man eniga om vissa saker?
▪ Drogs det några slutsatser av diskussionen? 
▪ Hittade man nya problem?   
1. Exempelfall: Kompisgängets veckoslut 
Ett kompisgäng skickar meddelanden sinsemellan om planerna för veckoslutet. Det uppstår meningsskiljaktigheter om vilken film man ska titta på tillsammans. Två av kompisarna väljer att titta på filmen på tu man hand, och de ljuger för de andra att de inte kan komma till den gemensamma filmkvällen. 
I gruppdiskussionen:
Laura: Hej, vill ni komma till oss och titta på film i veckoslutet? 
Amos: Trevlig idé, vilken film ska vi titta på? 
Milla: Ingen skräckfilm åtminstone.   
Amos: Allt utom romantiska filmer passar mig. 
Laura: Jag hade faktiskt tänkt mig en skräckfilm. 
Milla: Vad är det för fel på romantiska filmer, jag tycker att Titanic är den bästa filmen.    
Amos: Usch, Titanic.  

Privat diskussion mellan Laura och Amos:  

Amos: Hej Laura, om vi inte kommer överens om filmen, ska vi då titta på någonting på tumis? En skräckfilm passar mig bra. 
Laura: Det sku vara synd att lämna Milla utanför, men jag skulle också vilja titta på en skräckfilm.   
Amos: Nå, vi kan säga att vi måste göra någonting med familjen.   

Eventuella moraliska problem: 

  • Agerade Laura och Amos rätt?
  • Är det rätt att ljuga?
  • Är det rätt att lämna någon utanför?
  • Är meningsskiljaktigheter om en film ett bra skäl till att lämna någon utanför? 
2. Exempelfall: Jag älskar djur och köttfärspizza 
Kira säger att hon älskar djur. Hon har till exempel adopterat en hemlös katt och en hund. Hon sa att hon gjorde det för att hon tycker att det är fel att djur måste lida. I en annan situation berättar Kira att hensfavoritmat är köttfärspizza.  
Eventuella moraliska problem: 
  • Är Kiras inställning till djurens lidande och köttätande moraliskt motstridig?
  • Kan en person anse att djurens lidande är hemskt och samtidigt äta kött?
  • Är det rätt att orsaka djur lidande?
  • Kan man moraliskt motivera att man äter kött med att man tycker om det?  
3. Eget exempelfall
Eleverna kan skapa ett eget exempelfall. Arbetet utifrån ett eget exempel kan ledas enligt instruktionerna ovan, men till den gemensamma diskussionen lägger man till ett skede där grupperna presenterar sina egna exempelfall.  
4. Moraliskt påstående
Diskussionsövningen kan också ledas utan exempelfall. Då väcks diskussionen av ett moraliskt påstående som kan besvaras antingen jakande eller nekande.  
Till exempel:
  • Allt är tillåtet om man inte åker fast.
  • Det är rätt att ljuga om man inte menar illa.
  • Det är rätt att vara självisk. 
Tillbaka upp

Den moraliska föreställningsförmågan kan stödja det moraliska omdömet. I den moraliska föreställningsförmågan ingår förmågan att föreställa sig omständigheter och händelseförlopp som avviker från verkligheten. Med hjälp av moralisk föreställningsförmåga kan man granska hur effekterna av ett val skulle kännas för andra människor eller levande varelser. Moralisk föreställningsförmåga kan också vara viktig för att man med hjälp av den kan ifrågasätta sådant som tidigare betraktats som självklart. Till exempel ansågs länge i historien endast fria män och deras behov vara moraliskt väsentliga. Däremot ansågs till exempel kvinnors, barns eller djurs välbefinnande inte vara moraliskt väsentligt. Numera har moraldebatten utvidgats till att gälla till exempel djur, växter, ekosystem och artificiell intelligens.

Konsten har en förmåga att öppna nya tankemöjligheter. Konstbaserade arbetssätt lyfter också fram känslor och tankar, hjälper att granska frågor ur olika synvinklar samt utvecklar empatin och den moraliska föreställningsförmågan. Även andra arbetssätt som uppmuntrar till lek kan öppna kanaler för nya etiska funderingar.  

Uppgifter för eleverna: Moralisk föreställningsförmåga

Berättelsearbete: Aisopos fabler
I många gamla berättelser (till exempel fabler) har djur spelat ut arketyper som förekommer i människors sociala relationer, det vill säga grundläggande modeller för människosinnet. Djursagor innehåller ofta en moralisk lärdom som i stället för djurfigurerna anknyter till människor och samhället. Även många av religionernas berättelser handlar om etiska frågor i anslutning till människans liv, såsom hämnd och förlåtelse, att beakta andra och bemöta olikheter. Sådana här frågor förblir desamma även om tiderna förändras. 
Aisopos fabel Räven och storken 
Räven bjuder hem storken på middag. Räven serverar mat från ett platt fat som det är omöjligt för storken att äta något från med sin långa näbb. Storken går hem hungrig, men bjuder ändå in räven till ett svarsbesök. När räven kommer till storken märker han att maten serveras i ett smalt kärl med höga kanter. Det är omöjligt för räven att äta något ur kärlet, och därför går räven hem hungrig efter besöket. 
Instruktioner: 

Fundera på vilka frågor om rätt och fel som ingår i berättelsen.

Samla frågor på tavlan. När det inte längre kommer några nya frågor ska eleverna gå och rita en stjärna på tavlan efter den fråga som de är särskilt intresserade av.  

Efter det väljs grupperna, och varje grupp tar upp en fråga till behandling. Alternativt kan man arbeta så att hela klassen behandlar en fråga. Varje gruppmedlem funderar ut ett perspektiv eller argument.

Därefter förs en diskussion där var och en presenterar sitt eget perspektiv och tar ställning till andras påståenden. Sedan sammanfattas diskussionen i grupperna så att de viktigaste aspekterna av diskussionen kan delas med de andra grupperna. 

Frågor till gruppen
▪ Tycker du att räven och storken agerade rätt? Varför gjorde de så här?  
▪ Hur kändes det för räven och storken? Har räven och storken i sagan några bra eller dåliga karaktärsdrag? Vilka konsekvenser har rävens och storkens agerande a) i denna berättelse b) för deras framtida vänskap? Hur borde räven och storken ha agerat? 
▪ Om du var den tredje gästen, vad skulle du göra då? 
▪ Vad tycker du är sagans lärdom? 
Tillbaka upp

Baggini, Julian och Peter S. Fosl (2012). Etiikan pikkujättiläinen. niin & näin: Tammerfors.

Handbok om etikbegrepp, teorier och tänkare, där eleverna också kan kontrollera innebörden av svåra termer och bekanta sig med ämnesområdet.  

Lipman, Matthew (2019). Ajattelu kasvatuksessa: Kasvatusfilosofinen johdatus ajattelun taitojen opettamiseen. Finsk övers. Tapani Kilpeläinen. Red. Tuukka Tomperi. Niin & näin: Tammerfors.

Huvudverket av grundaren till rörelsen Filosofi med barn, där man på ett mångsidigt sätt granskar undersökande, kollektivt lärande och sätter sig in i kritiskt, kreativt och omtänksamt tänkande som mål för fostran.

Tomperi, Tuukka och Hannu Juuso (red.) (2008). Sokrates koulussa: Itsenäisen ja yhteisöllisen ajattelun edistäminen opetuksessa. Niin & näin: Tammerfors.

En samling artiklar om diskussions- och dialogbaserad undervisning, av vilka många på rubriknivå granskar filosofi men lämpar sig utmärkt för etikundervisning.  

Praktiska arbetssätt för lärare som grundar sig på Filosofi med barn-metoden och som också kan användas för att behandla etiska frågor.


 

Tillbaka upp

Stödmaterialet har utarbetats av Aleksi Enqvist, Ilmari Hirvonen, Satu Honkala, Essi Ikonen, Raili Keränen-Pantsu, Veera Lupunen, Saara Mäkelä och Mika Perälä.  

När man hänvisar till publikationen ska följande referensuppgifter användas:

Enqvist, A., Hirvonen, I., Honkala, S., Ikonen, E., Keränen-Pantsu, R., Lupunen, V., Mäkelä, S., Perälä, M.

Färdigheter i etiskt tänkande i undervisningen i religion och livsåskådningskunskap i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen, Helsingfors. Publicerad 5.6.2025 på Utbildningsstyrelsens webbplats: www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/fardigheter-i-etiskt-tankande-i-undervisningen-i-religion-och. Hänvisning: xx.xx.xxxx. 

Tillbaka upp
Updated