I en språkmedveten undervisning ses flerspråkighet som en resurs. Elevens kunskaper i skolspråket har en avgörande betydelse för inlärningen av alla andra ämnen. Genom att fokusera på språket kan lärare skapa bättre förutsättningar för eleverna att lära sig. En språkmedveten undervisning gynnar alla elever oberoende av bakgrund eller språkkunskaper.

Språkinriktad undervisning tar sig bland annat uttryck i en undervisning där flerspråkighet ses som en resurs. Samtidigt som man inom alla ämnen behöver stödja elevernas utveckling av undervisningsspråket, behöver elevernas kunskaper i och känsla för andra språk uppmärksammas och användas aktivt i skolan. Språk stödjer varandra och ska inte ställas mot varandra. Då en allt större andel av eleverna har en flerspråkig bakgrund är det av synnerligen stor vikt att alla upplever sig bekräftade med sin egen språkliga bakgrund och alla sina språkkunskaper. Eleverna behöver erbjudas möjlighet att fundera på sin språkbakgrund och sin språkanvändning i olika sammanhang.

Ett annat sätt att använda flerspråkighet som resurs är att utnyttja elevernas kunskaper i andra språk i syfte att stödja deras språkliga medvetenhet. Genom att t.ex. kontrastera språk på lexikal nivå (ord/orduppbyggnad) och syntaktisk nivå (meningsbyggnad) och jämföra språkliga uttryckssätt och idiom blir de olika språkdragen synliga för eleverna, samtidigt som de får använda sina språkfärdigheter på ett bekräftande och kreativt sätt. Både sådana språk som är bekanta för många i klassen och språk som enbart enstaka elever har färdigheter i kan användas i kontrastivt och laborativt syfte. Elever med svenska som andraspråk kan, under en övergångsperiod, erbjudas ämnestexter om det aktuella ämnet på sitt modersmål parallellt med de texter som används i den reguljära undervisningen.

Det är inte bara medvetet planerade diskussioner om språk och kultur som är viktiga för eleverna. Om språket får vara i fokus kommer det hela tiden att dyka upp tillfällen då elevernas språkliga identitet kan bekräftas på olika sätt. Då eleverna känner sig välkomna med sin språkbakgrund och har ett medvetet förhållningssätt till sin språkanvändning och sin språkliga identitet – som är under ständig utveckling – stärks också deras beredskap att utveckla undervisningsspråket. Samtidigt som flerspråkighet bekräftas ska lärare fortsättningsvis uppmuntra, ställa krav på och ge stöd för de flerspråkiga eleverna att använda svenska under lektionerna.

Tillbaka upp

Elevers kunskaper i undervisningsspråket är av avgörande betydelse för deras lärande i alla ämnen. Därför kan lärare inom alla ämnen genom att fokusera språket skapa bättre möjligheter för eleverna att lära sig i. Språkinriktad undervisning är dessutom en god undervisning som gagnar alla elever, oberoende av språklig bakgrund och språkkunskaper.

Språkinriktad undervisning innebär att eleverna och lärarna har ett nära förhållande till språket. Det betyder bland annat att både elever och lärare blir mer medvetna om de olika sätt språket används i de olika ämnena. Förutom de ämnesspecifika orden karaktäriseras språket i till exempel läroböckerna och formuleringar i prov av ord och uttryck som eleverna sällan möter utanför klassrummet. Exempel på detta är ord som utgöra, framträdande, resurs. Den här skillnaden mellan det vardagliga språket och det så kallade skolrelaterade språket (eller skolspråk/academic language) behöver uppmärksammas. Lärare behöver också synliggöra skolans texttyper (till exempel föredrag, provsvar, rapporter) och stödja eleverna i att uttrycka sig enligt dem, både på en lexikal och en strukturell nivå.

Elevernas möjligheter att utveckla skolspråket ökar då de själva ges möjligheter att vara språkligt aktiva. Eleverna behöver få utrymme att använda språket, både muntligt och skriftligt, och i olika typer av texter. Läraren behöver både ställa krav och ge eleverna stöd för ett använda ett allt mer varierat skolrelaterat språk.

Språkinriktad undervisning innebär att hålla en hög kognitiv nivå på undervisningen, men att underlätta elevernas förståelse och möjligheter att utvecklas språkligt genom en stödjande kontext. Exempel på stödjande kontext är genremedveten undervisning, en utvecklingsgång där gemensamt muntligt arbete fungerar som en grund för individuellt skriftligt arbete, användning av skriftliga och visuella stödstrukturer och modeller samt kontrastering med andra språk.

Språkinriktad undervisning är ingenting extra, som görs vid sidan om den övriga undervisningen. Att uppmärksamma ord som används muntligt och skriftligt i klassrummet är en del av ämnesundervisningen. Till exempel under samtal om texter utvecklar eleverna lässtrategier samtidigt som deras ordförråd och ämneskunskap växer.

Genom att vänja eleverna vid att se och tala om språket i de olika ämnena växer deras språkmedvetenhet. Förutom att ständigt synliggöra språket är det viktigt att också uppmärksamma eleverna på språkets roll för lärande. Att förstå betydelsen av att ha ett starkt skolspråk kan motivera eleverna att utveckla och använda svenska i skolan. En språkinriktad undervisning och en undervisning där flerspråkighet ses som en resurs är inte motstridande. Då en allt större andel av eleverna har en flerspråkig bakgrund är det av synnerligen stor vikt att alla upplever sig bekräftade med sin egen språkliga bakgrund och egna språkkunskaper. De olika språken stödjer varandra och språken ska inte ställas mot varandra.

Tillbaka upp